Det civila samhällets organisationer uttrycker besvikelse över resultaten av COP28, men ser dem som en plattform för ökade EU-insatser på den globala arenan. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) står fast vid sitt åtagande att ta itu med klimatkrisen och betonar behovet av större ambitioner och ungdomsengagemang.

COP28 markerar ett historiskt skifte eftersom länderna för första gången på trettio år åtar sig att ställa om från fossila bränslen i energisystemen. EESK:s ordförande Oliver Röpke erkänner detta framsteg, men insisterar på en fullständig utfasning av fossila bränslen och framhåller vikten av att ungdomarna involveras i dessa insatser.

EU-förhandlarna ser det som en framgång att man lyckats hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen vid liv. COP28 fokuserar på energisektorn, med målet att minska utsläppen med 43 % fram till 2030 och uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Överenskommelsen kritiseras dock på grund av brister såsom osäkerheten kring uppnåendet av 1,5 °C-målet, oljestaternas inflytande och svaga finansieringsbestämmelser för omställningen.

Sandrine Dixson-Declève, medordförande för Romklubben, varnar för ökande förmögenhetsskillnader och sociala spänningar till följd av en orättvis fördelning av bördan. EESK:s ungdomsdelegat Diandra Ni Bhuachalla säger att hon är förkrossad över resultaten av COP28, och framhåller betydelsen av vanliga människors erfarenheter som en motvikt till fossilbränslelobbyisterna.

Trots invändningarna uppmärksammar EESK-ledamöterna de positiva aspekterna av Dubaiavtalet och åtar sig att ta itu med kryphål, samtidigt som övriga EU-institutioner uppmanas att göra detsamma. Det övergripande budskapet från EESK:s debatt är ett beslutsamt åtagande: ”Vi kommer inte att ge upp” när det gäller att skyndsamt ta itu med klimatkrisen genom fortsatta åtgärder inom ramen för EU och FN. (ks)