Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

EESK måste redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK:s kommande studie Mapping civil dialogue practices in the EU institutions kan ge ett värdefullt bidrag anser Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK.

Efter att EU:s nya politiska cykel inletts och en EU-strategi för att stödja, skydda och stärka civilsamhället tillkännagetts för det tredje kvartalet 2025 i kommissionens arbetsprogram, anordnade Gruppen för civilsamhällesorganisationer en konferens för att lyfta fram de viktigaste åtgärderna för perioden 2024–2029. Vid evenemanget den 3 mars deltog omkring 100 företrädare för nationella och europeiska civilsamhällesorganisationer och medborgare.

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade att civilsamhällesorganisationerna har en roll att spela när det gäller att se till att beslutsfattandet är välgrundat och svarar mot människors behov. Han upprepade gruppens och kommitténs uppmaning om att låta EESK delta i den plattform för det civila samhället som kommissionen planerar.

”Med tanke på EESK:s erfarenhet och den plattform som vi erbjuder måste EESK redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK måste delta i styrningen och vara en viktig del av initiativet om att skapa en plattform för det civila samhället”, framhöll Boland.

Han menade att en strukturerad, regelbunden, öppen och inkluderande dialog med det civila samhället bör bygga på befintliga strukturer och samla alla relevanta intressenter. EU-institutionerna bör därför inrätta en arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället, med stöd av EESK.

”En arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället skulle kunna lägga grunden för en mer gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationer i utarbetandet av politiken” påpekade Boland.  Detta skulle kunna bli första steget mot en mer strukturerad dialog med det civila samhället för att besvara följande frågor: vem deltar i samråd, om vilka ämnen, under vilka tidsramar och med vilka resultat?

Den föreslagna arbetsgruppen skulle dessutom kunna utgå från EESK:s kommande studie om befintliga dialogmetoder, med titeln Mapping civil dialogue practices in the EU institutions.

Studien beställdes av EESK på begäran av Gruppen för civilsamhällesorganisationer. Resultaten väntas bli tillgängliga i juli 2025. I studien görs en omfattande kartläggning av praxis för dialogen med det civila samhället inom EU-institutionerna: vilka processer för att involvera civilsamhällesorganisationerna organiseras för närvarande och med vilken typ av metodik? Kunskapen om befintliga metoder bör ligga till grund för och stödja arbetet med en mer strukturerad dialog med det civila samhället under den nya lagstiftningscykeln. Studiens preliminära resultat presenterades redan vid konferensen av Berta Mizsei från Centre for European Policy Studies (CEPS).

Vid konferensen betonades det också att civilsamhällesorganisationernas ekonomiska välmående är en förutsättning för dialog och för att beslutsfattare ska få inblick i människors behov. Organisationernas finansiella stabilitet och oberoende måste garanteras.

Konferensens slutsatser och rekommendationer finns tillgängliga på EESK:s webbplats.

Av EESK:s arbetstagargrupp

Försvarsutgifter och sociala utgifter måste gå hand i hand – försvarsutgifterna får inte öka på välfärdsstatens bekostnad. Det är fortfarande med hjälp av en stark välfärdsstat som vi kan stoppa de högerextrema partierna i deras strävan att kopiera Kremls envälde i EU.

Nu när kriget i Ukraina går in på sitt fjärde år höjs många röster för ökade försvarsutgifter, inte minst efter de politiska förändringar som ägt rum i USA. Skyddet av länderna i Europa verkar inte längre vara garanterat. Många tabun har redan brutits, inte bara i fråga om diskussioner om militära frågor på EU-nivå utan också om ökad skuldsättning.

Vissa av de röster som hörs har dock också framställt det som ett nollsummespel för välfärdsstaten, som om den amerikanska militärens styrka skulle bero på landets brist på ett verkligt social trygghetssystem, eller som om våra försvagade arméer skulle vara ett resultat av kostnaderna för våra pensioner och vår sociala trygghet.

Vi inom Arbetstagargruppen vill lyfta fram två frågor:

• EU som helhet står för de näst största militärutgifterna i världen. Även om det i vissa fall kan behövas gemensamma eller ytterligare utgifter, är det som verkligen krävs samordning och gemensamma projekt för att säkerställa strategiskt oberoende. Vi måste försvara oss själva, inte konkurrera globalt med USA.
• Det är med hjälp av en välfungerande välfärdsstat, vid sidan av åtgärder för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet, som vi kan förhindra ett högerextremt maktövertagande i många medlemsstater. Dessa högerextrema partier, som är på frammarsch, är inte intresserade av demokrati, utan är öppet fientliga mot de flesta av våra värderingar. De strävar efter att kopiera Kremls envälde i våra medlemsstater och kommer, om de får makten, att sätta stopp för varje form av samordnad försvarspolitik.

Medlemsstaterna måste därför se försvarsinvesteringar och sociala investeringar som ömsesidigt förstärkande, där den ena investeringen möjliggör den andra.

EU står vid ett kritiskt vägskäl i utvecklingen av AI. Företag från USA dominerar visserligen marknaden för generativ AI – de fångar in 80 % av de privata investeringarna i världen – men även i Kina går utvecklingen snabbt framåt. För att komma underfund med vad som behövs för att EU ska förbli konkurrenskraftigt har Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) publicerat en ny studie i samarbete med Centre for European Policy Studies (CEPS).

Studien, som utarbetats under ledning av EESK:s sektion för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT) och regelbundet diskuteras inom EESK:s observationsgrupp för den digitala omvandlingen och den inre marknaden, utforskar viktiga möjligheter, utmaningar och politiska åtgärder som krävs för att förbättra Europas AI-landskap.

Viktiga rekommendationer för EU:

• Att investera mer i AI och datorkapacitet – EU:s investeringar i AI-infrastruktur måste öka för att främja innovation.
• Att rikta in sig på tre sektorer med hög potential – AI kan driva på tillväxten inom bilindustrin, ren energi och utbildning.
• Att främja AI med öppen källkod – att uppmuntra utvecklingen av AI-modeller med öppen källkod kommer att öka tillgängligheten och konkurrensen.
• Att samordna FoU-insatserna i hela EU.

Att stärka det civila samhällets roll i AI-styrningen
I studien betonas vikten av att det civila samhällets organisationer deltar i utformningen av AI-politiken och AI-styrningen. För att öka inkludering och främja ett etiskt införande av AI rekommenderar studien:

• Utbildningsprogram i AI-kompetens – initiativ för utbildning och social dialog för att ge arbetstagarna och allmänheten större inflytande.
• Den ”sociala utformningen” – att se till att AI-utvecklingen är människocentrerad och anpassad till samhällets behov.
• En ökad finansiering av det civila samhällets organisationer – stöd till icke vinstdrivande organisationer som överbryggar klyftan mellan AI-teknik och allmänhetens kunskaper.
• Ett etiskt införande av AI – att prioritera pålitliga AI-system som är förenliga med EU:s värderingar.

Att utnyttja EESK:s potential i AI-politiken
EESK har goda förutsättningar att underlätta ett strukturerat deltagande av det civila samhällets organisationer i AI-politiken. I studien rekommenderas att man förespråkar AI med öppen källkod och främjar etisk innovation genom offentlig upphandling och finansieringssystem där EESK ökar medvetenheten om AI:s effekter på samhället och fungerar som ett centralt nav i samarbetet med det civila samhällets organisationer och grupper som arbetar med öppen källkod.

Studien innehåller även en standardiserad AI-ordlista för att skapa ett gemensamt språk och se till att kommunikationen mellan beslutsfattare, utvecklare och användare blir effektiv – vilket är avgörande för en ansvarsfull utveckling, styrning och användning av AI inom samtliga sektorer.

Denna studie kommer att delas ut till de viktigaste EU-institutionerna och förväntas bidra till den framtida AI-politiken. Läs studien här. (vk)

Under EESK:s högnivåforum om kvinnors rättigheter samlades ett antal ledande aktörer för att ta upp angelägna frågor om kvinnors rättigheter och formulera viktiga prioriteringar inför det kommande mötet i FN:s kvinnokommission.

Budskapet från EESK:s högnivåforum om kvinnors rättigheter var tydligt: framsteg har gjorts, men det räcket inte. EU har vidtagit åtgärder för att skydda kvinnor och flickor, men strukturella former av ojämlikhet, könsstereotyper och andra former av bakslag avseende kvinnors rättigheter fortsätter att hota de framsteg i EU som det tagit lång tid att uppnå. Så länge som strukturella hinder kvarstår kommer kvinnors fulla deltagande i samhället att vara begränsat.

I högnivåforumet, som hölls den 26 februari i samband med EESK:s plenarsession, deltog ordföranden för EESK:s tillfälliga arbetsgrupp för jämlikhet Sif Holst, EESK:s ordförande Oliver Röpke och kommissionsledamoten med ansvar för jämlikhet, beredskap och krishantering Hadja Lahbib samt Carlien Scheele (direktör för Europeiska jämställdhetsinstitutet), Florence Raes (direktör för UN Womens Brysselkontor), Ayşe Yürekli (EU-företrädare vid sammanslutningen för kvinnliga företagare i Turkiet KAGIDER), Mary Collins (generalsekreterare för Europeiskt kvinnoforum) och Cianán Russell (senior handläggare vid ILGA Europa).

Under forumet anordnades två dynamiska paneler för att diskutera brådskande jämställdhetsutmaningar, var och en kopplad till viktiga EESK-yttranden som antogs under plenarsessionen. Sakkunniga, aktivister och beslutsfattare samlades för att dela med sig av sina insikter, föreslå lösningar och stärka sina åtaganden för att främja kvinnors rättigheter inom och utanför EU.

Den första panelen diskuterade framför allt den kommande 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission medan den andra panelen diskuterade våld mot kvinnor och flickor som en människorättsfråga. Två yttranden på dessa teman antogs också av plenarförsamlingen efter forumet: EESK:s bidrag till EU:s prioriteringar vid FN:s kvinnokommission – 69:e sessionen och Våld mot kvinnor som en människorättsfråga. (lm)

Den 6 mars, bara några dagar före rådets överläggningar den 12 mars, stod EESK värd för en debatt om kommissionens giv för en ren industri. Beslutsfattare, industriledare och civilsamhället diskuterade om planen verkligen kan stödja EU:s sektor för ren teknik, dess energiintensiva industrier och dess strategiska oberoende.

I en situation med geopolitisk instabilitet och transatlantiska relationer stadda i förändring är Europas behov av strategiskt oberoende mer akut än någonsin. Given för en ren industri syftar till att påskynda utfasningen av fossila bränslen och uppnåendet av cirkularitet samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks, med utgångspunkt i en sänkning av energipriserna. Frågor kvarstår om dess genomförbarhet och finansiering.

”Det handlar inte om att välja mellan strategiskt oberoende, konkurrenskraft och den dubbla omställningen. Alla industrisektorer berörs och måste anpassa sig, i sin egen takt men med tydliga åtaganden”, sade Pietro de Lotto, ordförande för EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI), och beskrev utmaningen som en balansgång.

Kommissionen har betonat att det är geopolitiskt nödvändigt att bli energioberoende av Ryssland, men EU:s industriella tillbakagång är ett växande problem. Såväl industriproduktionen som inflödet av utländska direktinvesteringar har sjunkit betydligt under de senaste två åren.

Finansieringen kommer att vara en stor utmaning. För att uppnå planens mål måste EU:s institutioner, medlemsstaterna och näringslivet samarbeta. Europeiska investeringsbanken har utlovat 500 miljoner euro i motgarantier och 1,5 miljarder euro för att förbättra energinäten, men de nationella regeringarna måste uppbåda ytterligare medel.

De sociala konsekvenserna av omställningen är också en nyckelfråga, särskilt i energiintensiva industrier som har förlorat många arbetstillfällen. Företrädare för det civila samhället ställde frågan om huruvida en sänkning av energiskatterna, som är ett centralt förslag i given, kan komma att ske på bekostnad av finansieringen av utbildning och hälso- och sjukvård.

Trots optimismen kring de långsiktiga målen för given för en ren industri uttryckte experter oro över dess förmåga att hantera utmaningar på kort sikt. Snabbhet och förenkling är avgörande, eftersom höga energikostnader och rättsliga hinder kan bromsa utvecklingen. Fragmenterad nationell politik är fortfarande en utmaning, och man riskerar genom given att missa ett viktigt tillfälle till tillnärmning av industripolitiken i hela Europa.

Teknikneutralitet är också ett bekymmer och en debatt förs om den rätta balansen mellan förnybara energikällor, vätgas och biobränslen. Även om ett fokus på förnybar energi är välkommet, krävs det kraftfulla åtaganden för energieffektivitet. Konsumenterna i EU har redan sparat 100 miljarder euro mellan 2021 och 2023 tack vare förnybara energikällor, vilket är en framgång som EU bör bygga vidare på. (jh)

2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening!, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) årliga ungdomsevenemang, ägde rum den 13–14 mars. Temat var ”Att låta ungdomarnas röst bli hörd” och fokus låg på ungdomars roll när det gäller att gemensamt utforma en motståndskraftig framtid. 

Vid årets evenemang samlades nästan 100 ungdomar från hela EU, EU:s nio kandidatländer och Storbritannien. Deltagarna företrädde ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd och gymnasieskolor, och tog upp frågor som engagerar ett brett spektrum av grupper. Många var vana vid att tala för ungdomars sak, men för andra var detta evenemang ett viktigt första steg mot att engagera sig i deltagandedemokrati i och utanför sina samhällen.

Under flera workshoppar identifierade ungdomarna med hjälp av moderatorer de frågor som de ansåg vara mest angelägna och som politikerna bör ta itu med. Det handlade om allt från kampen mot korruption till att utarbeta en konsekvent klimatstrategi och garantera lika rättigheter för alla. Eftersom korruption undergräver förtroendet för institutioner och försvagar demokratin är det absolut nödvändigt att stödja undersökande journalistik och förbättra insynen i användningen av skattebetalarnas pengar.

”Vi måste säkerställa ansvarsskyldighet. Vi har inte råd att bara titta på, kostnaden för passivitet är för hög. Vi måste kämpa och vinna”, sa en deltagare i Ditt Europa, din mening.

Ungdomarna uttryckte också att det behövs gemensamma mål i kampen mot klimatförändringarna och betonade att det är nödvändigt att "förankra rätten till en tillvaro som är fri från klimatförändringarnas negativa effekter". De efterlyste en värdebaserad läroplan, som skulle ha en positiv inverkan på beteendet på nätet och motverka desinformation. Utöver inkludering av alla på alla områden förespråkade deltagarna också lika rättigheter, likabehandling och lika möjligheter. När det gäller bristen på ungdomsrepresentation i politiska beslutsprocesser betonade de att demokrati innebär att alla röster blir hörda.

Det en och en halv dag långa evenemanget kulminerade i en avslutande ungdomsplenarsession, där gruppen av engagerade ungdomar presenterade sina rekommendationer för EESK:s ordförande Oliver Röpke och EU:s samordnare för ungdomsfrågor, Biliana Sirakova. Efter en omröstning rangordnade evenemangsdeltagarna fem fokuspunkter i prioritetsordning.

1) Korruptionsbekämpning genom öppenhet och ungdomsdeltagande.

2) Aktivt medborgarskap: från klassrum till samhälle.

3) Fullständig jämlikhet.

4) Ungdomar förtjänar att bli hörda.

5) Utarbetande av en sammanhängande klimatförändringsstrategi.

Ordförande Oliver Röpke underströk att dessa rekommendationer skulle kunna bidra till att forma EESK:s rådgivande arbete och framhöll att jämställdhet är en central prioritering för kommittén. Biliana Sirakova noterade att rekommendationerna också kommer att tas tillvara i EU:s arbete. (cpwb)

EESK:s flaggskeppspris till det civila samhället belyser det civila samhällets enastående bidrag till att upprätthålla och stärka den europeiska identiteten och medborgarandan. Priset har varje år ett nytt tema av stor samhällelig betydelse och med anknytning till EESK:s arbete.

Den 20 mars belönade EESK tre organisationer i det civila samhället från Slovakien, Belgien och Frankrike för deras banbrytande projekt som tar itu med de ökande nivåerna av skadlig polarisering runt om i EU.

Prispengarna på 32 000 euro fördelades mellan de tre vinnarna.

EESK tilldelade förstapriset på 14 000 euro till den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia” för ”olympiaden för kritiskt tänkande”, ett nyskapande initiativ som bygger upp förmågan att identifiera felaktig information bland slovakiska ungdomar. Projektet driver en elevtävling i tre åldersgrupper, där eleverna ställs inför verkliga mediesituationer där de ska bedöma innehållets trovärdighet.

Andra- och tredjepristagarna mottog 9 000 euro vardera.

Franska Reporters d’Espoirs kom på andra plats med sitt ”Prix Européen Jeunes Reporters d’Espoirs”, ett franskspråkigt utbildningsprogram för lösningsorienterad journalistik.

Tredjepriset gick till FEC Diversité asbl i Belgien för deras projekt ”ESCAPE GAME EXTREME DROITE pour se désintoxiquer”, ett uppslukande spel som motverkar högerextrema ideologier.

Om den 15:e upplagan av EESK:s pris till det civila samhället

EESK:s 15:e pris till det civila samhället lyfter fram ideella projekt som leds av enskilda personer, privata företag och organisationer i det civila samhället och som bidrar till att bekämpa skadlig polarisering runt om i EU.

Under de senaste åren har EU drabbats av flera kriser, från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stigande energipriser och levnadskostnader till de fortsatta ekonomiska och sociala efterverkningarna av covid-19-pandemin. Sådana kriser kan undergräva förtroendet för offentliga institutioner och vara grogrund för skadlig polarisering i hela samhället.

Även om polarisering kan vara en del av ett öppet och pluralistiskt samhälle, innebär den ökande populismen och negativa polariseringen stora utmaningar för EU:s demokratier. EU står också inför ett fortgående sönderfall av det traditionella medielandskapet, en ökad mängd felaktig information och angrepp på mediefriheten, vilket utgör ytterligare hot mot demokratiska värden.

Årets vinnare valdes ut från ett starkt och varierat urval av över 50 bidrag från 15 medlemsstater. De vinnande projekten valdes ut för sin extraordinära kreativitet, entusiasm och hängivenhet i kampen mot skadlig polarisering i det europeiska samhället.

”Det organiserade civila samhället spelar en grundläggande roll för att värna den europeiska demokratin, vilket än en gång har bevisats av årets utomordentliga och vittomfattande projekt”, sade Aurel Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation.

Civilsamhällesorganisationer är under attack i både Europa och Amerika. EU måste agera nu för att försvara dem och värna demokratin. Vid sin plenardebatt om världsdagen för icke-statliga organisationer framförde Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ett tydligt budskap: Civilsamhällesorganisationer är demokratins främsta förkämpar. Eftersom minskad finansiering utgör ett hot mot deras överlevnad måste EU vidta omedelbara åtgärder för att skydda och stödja dem.

Den 27 februari anordnade EESK en debatt på temat EU och civilsamhället: att stärka demokratin och deltagandet, där företrädare och sakkunniga från civilsamhällesorganisationer tillsammans med Europaparlamentsledamöter fick möjlighet att diskutera och utvärdera civilsamhällesorganisationernas roll på detta viktiga område.

Raquel García Hermida-Van Der Walle, Europaparlamentsledamot från Renew Europe, påpekade att civilsamhällesorganisationer ofta hjälper till att skapa kontroller och motvikter. Civilsamhällesorganisationer möjliggör också olika former av social interaktion, och kan vid behov tillhandahålla tjänster som staten normalt sett sörjer för om den inte gör detta. Detta innebär att civilsamhällesorganisationer lätt blir statens första måltavlor om den anser att de är obekväma ur politiskt hänseende.

Nicholas Aiossa, direktör för Transparency International Europe, framförde följande kommentar: ”Det pågår en planerad politisk kampanj i Europaparlamentet för att misskreditera civilsamhällesorganisationer, skära ner deras finansiering och hindra deras roll och funktion. Ingen har kunnat hitta några tecken på finansiella oriktigheter.”

I januari anklagade Europeiska folkpartiet (EPP), som tillhör den politiska mitten-högern i Europaparlamentet, icke-statliga miljö- och klimatorganisationer för att få finansiering från kommissionen till att bedriva lobbyverksamhet gentemot Europaparlamentet, andra EU-institutioner och Europaparlamentsledamöter – ett påstående som väckte stor upprördhet bland Europas civilsamhällesorganisationer.

Kritik mot civilsamhällesorganisationer är inget nytt, men de senaste attackerna har fått större kraft med hjälp av falska nyheter och felaktig information. Som Brikena Xhomaqi, medordförande i EESK:s kontaktgrupp, uttryckte det är situationen en varningssignal för alla civilsamhällesorganisationer om att de måste stå enade och åstadkomma en förändring: ”Folk behöver få veta att de flesta civilsamhällesorganisationers verksamhet bygger på volontärarbete, så vi slösar inte bort några skattemedel.”

Deltagarna uppmanade också kommissionen att uttala sig mer kraftfullt i denna fråga, och föreslog en rad lösningar för att stärka civilsamhällesorganisationernas roll.

Raquel García Hermida-Van Der Walle sade att hon skulle jobba hårt för att se till att civilsamhällesorganisationernas roll stärks och får ett större erkännande i rapporten om rättsstatsprincipen och i villkorlighetsordningen som en viktig faktor för förändring.

Michał Wawrykiewicz, Europaparlamentsledamot från EPP-gruppen, sade att hans uppdrag var att öka medvetenheten om dessa grundläggande frågor inom sin grupp. En annan punkt som han tog upp handlade om att informera beslutsfattarna om att civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer är verksamma på fältet och tillhandahåller viktiga tjänster med direkt inverkan på människors liv.

EESK:s ordförande Oliver Röpke välkomnade budskapen från civilsamhällesorganisationernas företrädare och sade: ”Vi måste stå emot alla försök att undergräva legitimiteten hos dessa organisationer, eller att begränsa deras tillgång till resurser som är nödvändiga för ett demokratiskt deltagande. Det kan handla om allt från minskad finansiering till ökade politiska påtryckningar, och visar tydligt att civilsamhällesorganisationer behöver ett starkare och mer förutsägbart stöd för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete.” (at)

Att expandera över gränserna inom EU innebär att man måste navigera genom en labyrint av motstridiga momsregler och pappersarbete, vilket driver upp kostnaderna. Små och medelstora företag ställs inför oproportionerligt höga krav på regelefterlevnad, vilket gör det svårare att växa och konkurrera. I två yttranden som antogs vid plenarsessionen i februari och som bygger på Letta- och Draghi-rapporterna efterlyser EESK brådskande reformer. Bland förslagen finns harmoniserade finansiella regelverk, AI-driven rapportering och en samordnad industripolitik.

”Den inre marknaden är ryggraden i EU:s ekonomiska välstånd, men den är fortfarande ofullständig inom viktiga sektorer som finans, energi och digitala tjänster”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke. ”I dagens debatt understryks det akuta behovet av reformer för att undanröja hinder och stärka tjänstesektorn samt säkerställa lika villkor för företag i hela EU.”

Maria Luís Albuquerque, kommissionsledamot med ansvar för finansiella tjänster och spar- och investeringsunionen, gav stöd till denna uppmaning: ”Min vision för spar- och investeringsunionen är att skapa välstånd för våra medborgare och tillväxt för våra företag genom att föra samman dem i en säker, konkurrenskraftig, välreglerad och välövervakad miljö.”

I EESK:s yttranden har man identifierat två kritiska utmaningar för konkurrenskraften: fragmenteringen av den inre marknaden, som lyfts fram i Letta- och Draghi-rapporterna, och den överdrivna byråkratin, som särskilt drabbar små och medelstora företag. Båda dessa faktorer hämmar innovation och ekonomisk tillväxt.

Vad är problemet?

Företag i hela Europa översvämmas av komplexa och överlappande regelverk. Detta leder till ett slöseri med tid och pengar, att arbetet med den gröna given fördröjs och att tillgången till finansiering för medelstora företag begränsas. Detta resulterar i frustration bland företag, högre konsumentkostnader och svagare ekonomisk tillväxt.

Utöver regelbördan står EU inför djupare strukturella utmaningar som undergräver dess konkurrenskraft. Långsamma framsteg när det gäller att fullborda den inre marknaden, skillnader i digital infrastruktur och energiinfrastruktur och avsaknad av en samordnad industripolitik begränsar EU:s förmåga att konkurrera globalt. Medan andra ekonomiska block agerar snabbt för att locka till sig investeringar och främja innovation riskerar EU att hamna på efterkälken.

Hur kan detta åtgärdas?

En stärkt konkurrenskraft kräver en övergripande strategi som omfattar att undanröja hinder i nyckelsektorer som finans och energi, påskynda den digitala omvandlingen och se till att små och medelstora företag kan växa och konkurrera på lika villkor.

I EESK:s yttranden föreslås att man

• förenklar regelverket utan att sänka miljöstandarder och sociala standarder,
• skapar en enda AI-driven plattform för att effektivisera rapporteringen för små och medelstora företag så att det blir lättare och tar mindre tid att följa regelverket,
• harmoniserar reglerna mellan olika sektorer för att minska det repetitiva pappersarbetet,
• standardiserar finansiella regelverk i medlemsstaterna med en samordnad industripolitik inom EU,
• reformerar mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) för ett rättvisare och mindre betungande system. (gb)

Mer än 800 deltagare från medborgarorganisationer och intressenter i hela EU, däribland ungdomsorganisationer, icke-statliga organisationer och journalister, deltog i det civila samhällets vecka, som anordnades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén den 17–20 mars 2025. Genom öppningssessionen blev det tydligt att det civila samhällets demokratiska utrymme skyddas genom rättsliga åtgärder. Även det civila samhällets nyckelroll, som går ut på att hålla makten ansvarig, bygga broar, stödja social resiliens och ge en röst åt dem som alltför ofta ignoreras, bekräftades.

Temat för 2025 års upplaga av det civila samhällets vecka var ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Med sina tre huvudinitiativ, nämligen kontaktgruppspanelerna, det europeiska medborgarinitiativet och priset till det civila samhället, syftade evenemanget till att

• ta itu med den ökande polariseringen, som under de senaste åren har underblåsts av effekterna av finanskrisen, klimatförändringarna och de växande inkomstskillnaderna,
• lyfta fram den nyckelroll som det civila samhället kan spela i detta sammanhang,
• samla det civila samhällets lösningar och krav på EU:s beslutsfattare för att bidra till att avpolarisera EU genom att stärka sammanhållningen i samhällena och det demokratiska deltagandet inom viktiga samhällsområden.

I sitt öppningstal betonade EESK:s ordförande Oliver Röpke att: ”Det civila samhället måste anta utmaningen. Delaktighet, dialog och solidaritet är inte bara ideal, utan grunden för ett resilient och enat Europa. I samband med att vi samlas för det civila samhällets vecka bekräftar vi vårt engagemang för inkludering och aktivt medborgarskap. En stark demokrati är inte bara avhängig av institutioner, utan av alla människors engagemang.”

Albena Azmanova, professor i stats- och samhällsvetenskap vid City Saint George's, University of London, talade i sitt huvudanförande om den växande ekonomiska osäkerhet som majoriteten av befolkningen står inför och kallade det för en epidemi av otrygghet. Hon förklarade varför det civila samhället har lösningen till ett genombrott i tider av omfattande osäkerhet.

”Den omfattande ekonomiska osäkerheten har dränerat de flesta människor på kampvilja. Det civila samhället har viljan att kämpa. Aktivister i det civila samhället drivs av en känsla av mening som bottnar i ett specifikt missförhållande. De är demokratins synliga ben och armar”, sade hon.

Som Younous Omarjee, vice talman i Europaparlamentet, uttryckte det: ”I ett sammanhang av ökande individualism behöver vi det civila samhället som ett kitt mellan medborgarna och som en vall mot de högerextrema idéer som sprider sig.”

Icke-statliga organisationers avgörande roll för social resiliens och deras stöd till utsatta grupper och människor i avlägsna områden togs upp av Adriana Porowska, minister för det civila samhället, från det polska EU-ordförandeskapet, som också delade med sig av Polens erfarenhet av hur det civila samhället säkerställer nationell resiliens.

Brikena Xhomaqi, som är medordförande i EESK:s kontaktgrupp med nätverk i det europeiska civila samhället, betonade att enhet i mångfald, EU:s stolta mantra, odlas på gräsrotsnivå. Brikena Xhomaqi nämnde dock att civilsamhällesorganisationer och icke-statliga organisationer hotas, och att deras finansiering och roll ifrågasätts. ”Utan resurser kan organisationer i det civila samhället inte fungera. Institutionerna måste värna om det civila samhället, vi behöver rättsligt skydd för det civila samhällets demokratiska utrymme för att hålla vårt samhälle samman och förenat mångfald.”