Mer än 55 miljoner människor runt om i världen, många av dem ungdomar, lider av ätstörningar som påverkar deras psykiska och fysiska hälsa. Stigmat kring sjukdomen gör att många undviker att söka hjälp. Projektet ”Telling Stories for Good”, som drivs av den italienska organisationen Animenta, har som mål att göra upp med de stereotypa föreställningarna kring sjukdomen, bidra till att den upptäcks tidigt samt erbjuda stöd. Sedan 2021 har de nått ut till över 10 000 elever i Italien. Vi pratade med Animentas ordförande och grundare, Aurora Caporossi.

Vad fick dig att starta projektet?

Animenta föddes ur behovet att ge en röst till alla dem som lider av en ätstörning, men även till personer i deras närhet. Föreningens mål är att se till att människor får god tillgång till behandling för ätstörningar eftersom det är möjligt att bli frisk om man ges förutsättningar att läka.

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från dem som ni har hjälpt?  Har du något exempel?

”Animenta är den plats där jag kände mig välkommen. Jag insåg att jag också led av en ätstörning även om jag inte var underviktig.” Den här återkopplingen fick vi från vår gemenskap för flera månader sedan och den gjorde att vi förstod betydelsen och effekten av vårt arbete. Animenta mottogs med nyfikenhet men också med en förhoppning om att vi kunde få till stånd en förändring.

Hur kommer ni att använda just dessa medel för att erbjuda mer hjälp i samhället? Har ni redan några nya projekt på gång?

Vi skulle vilja investera mer i de projekt vi genomför i skolor för att öka vårt genomslag. Medlen kommer också att användas till att starta självhjälpsgrupper för dem som lider av en ätstörning. Ett av Animentas projekt är ett läger där deltagarna under sex dagar vistas i naturen och får möjlighet att återupptäcka sitt förhållande till sig själva, sina kroppar och till mat.

Vilka råd vill ni ge andra organisationer som vill uppnå resultat med en liknande verksamhet och program?

Börja med de personliga berättelserna för att få en uppfattning om vad den grupp du vänder dig till går igenom. Be om återkoppling och dela ut frågeformulär för att förstå vad de behöver. Men det viktigaste är att du berättar din egen historia, om din kamp och om den förändring du vill åstadkomma. Samtidigt är det viktigt att nätverka med andra för att skapa ett effektivt och ändamålsenligt stödsystem.

Tycker du att ätstörningar i dag i tillräcklig utsträckning erkänns som ett allvarligt psykiskt hälsoproblem? Tycker du att de drabbade får tillräckligt stöd och vad borde göras för att förbättra detta?

I dag talas det i större utsträckning om ätstörningar, så därför kan man säga att det finns mer information. En ätstörning är dock en sjukdom med ett djupt socialt stigma och framställs väldigt stereotypt. Även i dag tror vissa att ätstörningar beror på en brist på viljestyrka eller är ett infall. I själva verket är en ätstörning en komplex psykisk sjukdom som kräver ordentlig behandling, vilket just nu inte alltid finns tillgängligt på grund av att det inte finns tillräckligt många behandlingscentrum och många har inte tillgång till behandling.

Genom sitt nätverk för samhällsengagemang AgeWell kämpar den irländska välgörenhetsorganisationen Third Age Foundation mot ensamhet på ålderns höst. Deltagarna i AgeWell, som alla är över 50, besöker äldre människor i deras hem en gång i veckan och erbjuder sällskap samtidigt som de kontrollerar de äldres hälsa och välbefinnande med hjälp av ett telefonbaserat frågeformulär via en app. Alison Branigan från Third Age Foundation berättade för oss att över 500 personer i det irländska grevskapet Meath hittills har fått sådant stöd, som vissa beskrivit som ”en livlina” eller till och med som ”ljuset i slutet av en lång, mörk tunnel”.

Vad fick dig att sätta igång med det här projektet?

AgeWell startade sin verksamhet i grevskapet Meath för att stödja den växande äldre befolkningen, som hade särskilda sociala, känslomässiga, psykologiska och fysiska vårdbehov. Vår hälso- och sjukvård står under en enorm press. Vår befolkning växer och åldras och väntetiderna är långa för olika tjänster, bland annat hemtjänst. Tack vare AgeWell kan vi hitta praktiska lösningar på akuta problem som komplement till och förstärkning av hälso- och sjukvården genom att vi ger stöd till äldre människor som känner sig isolerade, ensamma, svaga, har svårt att lämna hemmet eller känner sig utsatta. Vi hjälper dem att leva ett bättre liv under en längre tid på den plats de själva önskar samtidigt som vi ger socialt stöd och håller uppsikt över deras hälsa och välbefinnande. Vi kan därigenom diagnostisera och reagera på akuta problem innan de förvärras och leder till något allvarligare. AgeWell passar också väl in i den etiska grundsynen för vår organisation Third Age, som stöder äldre människor direkt genom innovativa tjänster och program och skapar unika möjligheter till frivilligarbete där äldre kan stödja andra äldre och personer i andra samhällsgrupper. 

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från de människor som ni har hjälpt?  (Kan du eventuellt ge något exempel?)

Hittills har AgeWell gett stöd till över 500 äldre personer i grevskapet Meath. Många uppskattar verkligen det kamratskap som är en del av programmet. De har byggt upp ett särskilt förtroende för AgeWells volontärer, vilket gör det enklare för oss att förstå de äldres behov och farhågor, och detta gör det lättare att förbättra vårt stöd till dem.

De äldre som får stöd säger bland annat att ”tjänsten är en livlina”, ”jag visste inte att jag behövde hjälp innan jag hade fått den”, ”jag är så tacksam för tjänsten och för den person som kommer och hjälper mig, hon gör att min vecka blir mycket trevligare”, ”jag var mycket ensam, jag träffade inte någon från den ena dagen till den andra, så jag ser verkligen fram emot mina besök”. En person som mådde riktigt dåligt och medgav att han övervägt att begå självmord flera gånger sade att ”AgeWell fick kontakt med mig i rättan tid och det hjälpte mig att se ljuset i slutet av en lång, mörk tunnel”. ”Alla bör ha tillgång till denna tjänst”, tillade han också.

Våra volontärer, som också är äldre, säger bland annat att ”jag bara älskar att vara volontär”, ”det känns så bra att veta att man verkligen gör skillnad” och ”jag har lärt mig en hel massa om andra människor och om mig själv genom att göra detta arbete”.

Vi kan med hjälp av statistik bevisa att AgeWell förbättrar välbefinnandet och det sociala och känslomässiga stödet samtidigt som det blir enklare att ge information. Vår verksamhet leder också till minskad isolering och ensamhet, förbättrar det självuppfattade hälsotillståndet och ökar människors fysiska aktivitet.

Andra kommentarer handlar bland annat om att de anhöriga kan känna sinnesfrid och att våra insatser fått ett erkännande av vårdgivare som kontinuerligt hänvisar äldre personer direkt till oss.

Vilka råd skulle du vilja ge andra organisationer som vill uppnå resultat med liknande verksamhet och program?

Lär känna din målgrupp, engagera deltagarna i processen och lyssna på deras förslag och behov. Tro på det du kan och det du vill uppnå, var modig, var kreativ och ge inte upp. Om din idé är tillräckligt bra så kommer du att lyckas. Vara öppen inför samarbete med andra, och om du kan få stöd från staten eller hälso- och sjukvården i form av finansiering eller stöd till marknadsföring, så kan det i hög grad bidra till programmets trovärdighet, genomslag och framgång.

Vad anser du är den främsta orsaken till försämrad psykisk hälsa bland äldre, bortsett från fysiologiska faktorer? Kan vi som samhälle förbättra den psykiska hälsan hos äldre?

Ensamhet och isolering har alltid varit faktorer som bidrar till att försämra den psykiska hälsan hos äldre. Detta är ett problem på den irländska landsbygden, men det är ett lika vanligt förekommande problem i livliga storstäder. Under de senaste åren har effekterna av pandemin, påtvingad isolering och avskärmning samt förlusten av sociala kontakter, möjligheter att delta i olika aktiviteter och frihet skapat en epidemi av rädsla, ångest, depression och psykisk ohälsa. Inhemska och globala händelser, bland annat de stigande levnadskostnaderna, krig och konflikter, har också spelat en roll. När människor blir äldre kan deras sociala umgängeskrets minska. Sjukdomar kan påverka människors möjligheter att ta sig ut i samhället. Många människor tvingas tillbringa all tid i den egna bostaden eller känner att deras självständighet går förlorad. Allt detta kan påverka självkänslan, den egna värdigheten, humöret och synen på framtiden. Det är viktigt att äldre människor inte glöms bort bara för att de kanske inte syns. Vi måste komma ihåg den betydelsefulla roll som spelas av lokalsamhället och lokala samhällsinsatser samt vikten av sociala kontakter och initiativ som innebär att sociala aktiviteter kan förskrivas på recept. 

Ingen grön giv utan en social giv

av EESK:s Arbetstagargrupp

Den 26 februari protesterade jordbrukare i Bryssel genom att blockera gatorna med sina traktorer. Det var den andra protesten på bara några veckor. Gatorna i EU-kvarteren togs över av lastbilar, traktorer, hö och högar av brinnande bildäck – i stark kontrast till de skaror av personer i kavaj och med prydliga frisyrer som vanligtvis rör sig i kvarteret. De komplexa orsakerna till jordbrukarnas protest sträcker sig från den gemensamma jordbruks- och miljöpolitiken till helt orelaterade frågor.

Sanningen är dock att den europeiska landsbygden befinner sig i en svår situation och har gjort det under mycket lång tid. Arbetstagargruppen och hela EESK har flera gånger varnat för att en grön giv inte är möjlig utan en social giv. Även om det kan vara lätt att vifta bort detta som ännu en biprodukt av Brysseljargongen skulle det vara ett stort misstag att göra det. Landsbygden står inför stora problem, bland annat följande: mellanhänder som betalar producenterna en spottstyver men tar ut hutlösa konsumententpriser, otillräckligt stöd för att genomföra miljöreformer samt (icke-rättvis) frihandel, hårda arbetsvillkor och klimatförändringar.

Att kommissionen har svarat med att hastigt ta bort sina krav på minskad användning av bekämpningsmedel är ännu mer oroande än bristen på samråd och dialog med arbetsmarknadens parter och avsaknaden av åtgärder på socialpolitisk nivå. Att inte beakta dessa åtgärder skulle, på samma sätt som att inte beakta miljöåtgärder, kanske köpa våra politiker tid men det skulle leda oss in i en återvändsgränd ur miljösynpunkt.

Dessutom försöker extremhögern inför det kommande valet dra nytta av missnöjet och har i viss utsträckning lyckats med att styra om protesterna till att handla om målen för hållbar utveckling, den gröna given och Agenda 2030.

Med anledning av Europaåret för kompetens anordnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och kommissionen den 23 februari ett flaggskeppsevenemang som samlade över 400 ungdomar från alla medlemsstater i EU med målet att rikta ljuset mot den kompetens som behövs på arbetsmarknaden nu och i framtiden.

Vid evenemanget ”Meet the Champions of Excellence” (möt spetskompetensens mästare) deltog 35 unga EU-mästare från de senaste tävlingarna WorldSkills, EuroSkills och Abylimpics (olympiska kompetensspelen för personer med funktionsnedsättning), vid vilka deltagarna hade tävlat i mer än 20 olika grenar, såsom mobil robotteknik, IKT, mekanik, grafisk design, fordonsteknik och byggande.

Mästarna delade med sig av inspirerande berättelser om sina utbildnings- och karriärbanor. En ung publik kunde följa med och lära sig om traditionella och nya färdigheter under särskilda demonstrationer på områden som floristik, bilmålning, robotteknik och virtuell verklighet, inklusive diskussioner om integrering av robotsystem, en minröjningsrobot för Ukraina och datorstödd konstruktion (CAD).

Syftet var att sprida kunskap om de fördelar och möjligheter som yrkesutbildning erbjuder, särskilt i anslutning till den gröna och den digitala omställningen och framtidens arbetsliv. Yrkesutbildningen är också relevant i dagsläget mot bakgrund av bristen på arbetskraft och färdigheter samt kompetensglapp i EU, där mer än tre fjärdedelar av företagen uppger att de har svårt att hitta arbetstagare med nödvändig kompetens.

EESK:s ordförande Oliver Röpke sade följande: ”Färdigheter är det viktigaste verktyget för att ge unga egenmakt att utvecklas både på det personliga planet och i arbetslivet. I och med att den digitala och den gröna omställningen är i full gång har vi förmågan att med hjälp av kompetens inte bara anpassa oss till morgondagens jobb, utan också forma dem.”

Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, sade: ”Yrkesutbildning kan öppna väldigt många möjligheter på dagens arbetsmarknad. Jag är övertygad om att yrkesutbildning har potential att hjälpa oss att ta itu med de kompetensglapp och den brist på arbetskraft som hämmar näringslivet i Europa.”

Slutsatsen av evenemanget är att yrkesutbildning är ett utmärkt val som erbjuder goda karriärmöjligheter och snabbt öppnar arbetsmöjligheter för ungdomar, men även för vuxna som vill byta jobb eller helt enkelt komplettera sin befintliga kompetens. Tyvärr är det dock ofta ett andrahandsval för många som vill studera. I EU deltog drygt hälften av alla studerande 2021 i utbildning på mellannivå i yrkesinriktade program.

Under 2022 lyckades nästan 80 % av de nyutexaminerade från yrkesutbildning få ett jobb, och EU siktar på att nå målet på 82 % senast 2025. (ll)

Vill du se ändringar i utbildningssystemet? Är du oroad över gift i livsmedel? Vill du flytta över transporter från väg till järnväg? Eller har du problem med att registrera ditt företag över gränserna? EU-medborgarna har många rättigheter och står också inför svåra val – men de måste veta var och hur de kan göra skillnad och vilka alternativ som står till buds.

Vårt populära europeiska demokratipass har svaren, och det har precis uppdaterats! Passet innehåller faktablad, bakgrundsinformation, vägledningar och riktningsvisare för alla aspekter av den nutida europeiska demokratin, inklusive en verktygslåda med deltagarresurser och en detaljerad handbok om det europeiska medborgarinitiativet.

Den nya versionen finns redan tillgänglig på flera språk och vi kommer att lägga till fler under de närmaste veckorna. (cw)

Den 15 februari lanserade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) officiellt sitt initiativ för att välkomna företrädare för det civila samhället från EU:s kandidatländer. Sammanlagt 131 företrädare för kandidatländerna har valts ut för att utgöra en pool av sakkunniga från det civila samhället som kommer att delta i kommitténs arbete, vilket gör EESK till den första institution som öppnar sina dörrar för EU:s kandidatländer.

Detta initiativ är EESK:s ordförande Oliver Röpkes politiska prioritering. Där fastställs nya normer för kandidatländernas deltagande i EU:s verksamhet, vilket underlättar deras gradvisa och konkreta integration i EU.

Initiativet lanserades vid EESK:s plenarsession, där det fick ett varmt välkomnande av kommissionens vice ordförande Věra Jourová, Montenegros premiärminister Milojko Spajić och Albaniens premiärminister Edi Rama. Företrädare för det civila samhället från nio av EU:s kandidatländer (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina) deltog i en EESK-debatt för första gången vid sidan av företrädare som deltog på distans.

Med anledning av detta banbrytande ögonblick underströk ordförande Oliver Röpke följande: ”Vi kan inte längre hålla kandidatländerna i väntrummet. Därför har EESK beslutat att öppna sina dörrar för kandidatländerna och involvera deras företrädare i vårt arbete.”

Premiärminister Milojko Spajić sade: ”Vi värdesätter i hög grad dessa inslag i den gradvisa integrationen. Vi ser inte detta som ett substitut för medlemskap, utan som ett sätt att förbereda både länderna på västra Balkan (i linje med en meritbaserad ’kappseglingsstrategi’) och EU inför integrationen.”

Premiärminister Edi Rama förklarade att han ”är fast övertygad om att det som nu sker här även bör ske vid Europaparlamentet, vid Europeiska kommissionen och vid Europeiska rådet. Detta är det enda sättet som gynnar alla och som skapar framåtanda på ett synnerligen konkret sätt.”

Věra Jourová, Europeiska kommissionens vice ordförande med ansvar för värden och öppenhet, menade att ”utvidgningen är vårt gemensamma intresse. Det är fortsättningsvis en geostrategisk investering för unionen. Därför stöder vi lanseringen av dagens initiativ och alla andra liknande initiativ som hjälper våra partnerländer att lyckas med reformansträngningar som leder till en bättre ekonomi och en stärkt demokrati.”

En fullständig förteckning över företrädare från kandidatländerna som valts ut för poolen finns här. (at)

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Den 25 mars kl. 14.30–18.00 (medeleuropeisk tid) kommer EESK:s grupp för civilsamhällesorganisationer att anordna en konferens i Bryssel för att undersöka hur EU som helhet och medlemsstaterna var för sig kan arbeta för en effektiv hållbar civil dialog och deltagandedemokrati.

Följande gästtalare kommer att delta:

• Pedro Silva Pereira, Europaparlamentets vice talman, som tar över ansvaret från talman Roberta Metsola för kontakter med organisationer i det civila samhället som företräder medborgarna, och
• H.E. Willem van de Voorde, Belgiens ambassadör och Belgiens ständiga representant vid EU.

Under konferensen kommer följande två nya initiativ att presenteras:

• EESK:s yttrande ”Att stärka den civila dialogen och deltagandedemokratin i EU: vägen framåt” (SOC/782), som har utarbetats på begäran av det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och som antogs vid EESK:s plenarsession den 15 februari.
• Ett öppet brev som fick stöd av 156 undertecknare från 26 EU-medlemsstater och initierades av Gruppen för civilsamhällesorganisationer och Civil Society Europe. I brevet uppmanas de främsta EU-institutionerna att vidta konkreta åtgärder för att genomföra en öppen, transparent och regelbunden dialog med det civila samhällets organisationer på alla politikområden.

Konferensen kommer att samla institutionella aktörer och en bredare publik för att diskutera hur man kan genomföra de åtgärder som förslagsställarna lägger fram, vid sidan av andra initiativ.

Konferensen är öppen för allmänheten. Förhandsregistrering krävs för aktivt deltagande på plats eller på distans. Evenemanget kommer att direktsändas.

Mer information, utkast till program, registrering och direktsändning finns på evenemangets webbplats.

Av Antonello Pezzini, delegat för EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling och tidigare medlem i EESK:s arbetsgivargrupp

I januari konstaterade Thierry Breton, kommissionsledamot med ansvar för den inre marknaden, på nytt att den inre försvarsmarknaden måste konsolideras för att garantera vår säkerhet. ”Vi började med ammunition till Ukraina”, sade han. ”Nu måste vi tillämpa en bredare strategi som omfattar ett storskaligt europeiskt försvarsindustriprogram. Vi måste kunna bygga ut den europeiska industriella basen och utveckla den infrastruktur som behövs för att skydda omstridda områden.”

EESK har vid flera tillfällen hävdat behovet av att stödja ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram för att skapa ett interoperabelt och integrerat gemensamt försvarssystem.

Detta är särskilt brådskande med tanke på det geopolitiska läget. Vi måste se till att Europa är strategiskt oberoende på försvarsområdet och utveckla en stark gemensam industriell och teknisk bas.

Det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet bör bygga på en gemensam strategisk vision för försvarsindustrin som på sikt effektivt integrerar europeiska tillverkare och användare, med deltagande av minst tre medlemsstater.

Behovet av en strukturerad dialog på europeisk nivå som samordnas med Nato blir allt större. Likaså behövs det ett försvarsministerråd som kan erbjuda ett varaktigt politiskt ledarskap och ett forum för samråd och antagande av beslut med en äkta europeisk prägel.

Lagbestämmelserna ska säkerställa följande: en balans mellan små och stora länder, att 20 % av de deltagande företagen är mindre företag, utbildning för kvalificerad personal och nya arbetsprofiler samt omskolning av personal vars kompetens har blivit föråldrad eller inte längre behövs.

Tiden är nu inne för en bredare och starkare strategi som omfattar ett storskaligt europeiskt försvarsindustriprogram och gör det möjligt att bygga ut den europeiska industriella basen genom att utveckla produkter med dubbla användningsområden. Sådana produkter, däribland programvaror och teknik, kan användas för både civila och militära ändamål. Det kan bland annat handla om produkter som kan användas för att utforma, utveckla, tillverka och använda kemiska eller biologiska vapen samt bärare av dessa.

Läs Antonello Pezzinis artikel i sin helhet i Arbetsgivargruppens nyhetsbrev: https://europa.eu/!yKMPTk

I en debatt med kommissionens vice ordförande och kommissionsledamot med ansvar för demokrati och demografi, Dubravka Šuica, efterlyste EESK en strategi för den civila dialogen som ett första steg mot att stärka det civila samhällets roll och öka medborgarnas deltagande i EU:s beslutsfattande.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har formulerat sina krav i yttrandet ”Att stärka den civila dialogen och deltagandedemokratin i EU: vägen framåt”, som antogs strax efter debatten under EESK:s plenarsession den 15 februari.

Kommittén betonar det brådskande behovet av att intensifiera genomförandet av artikel 11 i EU-fördraget, enligt vilken institutionerna har ett gemensamt ansvar för att se till att det organiserade civila samhället aktivt deltar i utformningen av EU:s lagstiftning.

Detta bör genomföras som en uppföljning av konferensen om Europas framtid, ett banbrytande initiativ och en viktig demokratisk övning, som omfattade en rad medborgarledda debatter om frågor som direkt påverkar dem i deras liv.

”Vi kan alla hålla med om att medborgarnas röster måste höras utanför valurnan. I EU:s institutioner och organ måste vi alla bli bättre på att involvera det civila samhället i en meningsfull dialog som inte bara omfattar information och samråd”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke.

För att bygga ett öppnare, mer inkluderande och demokratiskt EU krävs ökat samhällsengagemang och ett starkt partnerskap mellan EU-institutionerna och de nationella styrande organen. ”Våra gemensamma insatser kommer att säkerställa att EU förblir en ledstjärna av hopp och en modell för deltagandedemokrati i världen”, betonade kommissionsledamot Dubravka Šuica.

Föredraganden för yttrandet, Pietro Barbieri, sade följande: ”Med detta yttrande uppmanar EESK EU-institutionerna att ta ett konkret steg framåt, nämligen att anta en strategi för civil dialog som ger liv åt en handlingsplan och ett interinstitutionellt avtal som omfattar alla nivåer i EU. EESK:s åtagande är ett uttryck för ett akut behov som inte kan överges eller skjutas upp.”

Medföredraganden, Miranda Ulens, tillade: ”Vi har redan goda metoder för social dialog. De förslag vi lägger fram kommer att säkerställa att även andra legitima och representativa organisationers röster kan höras. Låt oss skapa ett verkligt och demokratiskt Europa för unionens medborgare! #TogetherStrong!” (ll)