EESK uppmanar EU att öka sina investeringar i säker konnektivitet, motståndskraftig infrastruktur och motståndskraftiga leveranskedjor, för att se till att EU förblir konkurrenskraftigt inom AI för allmänna ändamål, som är ett område i snabb förändring. Dessa åtgärder bedöms vara avgörande för att maximera fördelarna med generativ AI i linje med europeiska värden, behov och grundläggande rättigheter.

EESK fokuserar i sitt förberedande yttrande ”Artificiell intelligens – vägen framåt” på de viktigaste aspekterna av AI för allmänna ändamål, och betonar bland annat att dynamiken och komplexiteten hos AI kräver att förordningen om artificiell intelligens uppdateras kontinuerligt. Även om modeller för AI för allmänna ändamål är mycket tekniska och främst tillämpas mellan företag (”business-to-business” eller ”B2B”) kan man inte bortse från deras indirekta inverkan på arbetstagare och konsumenter.

”Det är mycket viktigt att all AI som vi använder inom EU också bygger på våra värden. Det handlar naturligtvis om rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, men också om öppenhet, trovärdighet och tillförlitlighet. Det här är de viktigaste faktorer som får AI-system att tjäna människornas bästa”, sade Sandra Parthie, föredragande för yttrandet, vilket utarbetades på begäran av kommissionen och det ungerska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd.

EESK välkomnar å ena sidan förordningen om artificiell intelligens, men vill också betona att det är viktigt att följa upp den noga och att anpassa den om det visar sig att den hämmar innovationsförmågan hos företag inom EU som är inriktade på AI. Detta kan hända om det råder osäkerhet om hur förordningen ska tillämpas, eller om det visar sig att den är alltför invecklad och får investerare och innovatörer att lämna EU-marknaden.

För att motverka den kraftiga dominansen på EU-marknaden av stora digitala företag baserade i länder utanför EU har EESK efterlyst att man utnyttjar EU:s konkurrenspolitiska verktyg för att ta itu med kritiska beteenden eller bristande efterlevnad av EU:s standarder.

EU och dess medlemsstater måste investera i innovation för att bygga starka nätverk för skapande och förbättring av AI-produkter, och öka fördelarna med AI för människorna och ekonomin. Att inte utveckla och använda sig av AI för allmänna ändamål inom EU kan minska konkurrenskraften hos EU-företag och leda till minskad försäljning, förlorade arbetstillfällen, ekonomisk stagnation och fattigdom.

”Vi har mycket bra företag och forskare, och världsledande forskningsanläggningar runt hörnet. Vi måste främja dem mycket mer än vi gör. Vi måste locka talanger och göra det mycket mer attraktivt för dem att jobba inom EU. Vi måste ta fram AI som är ’made in Europe’”, avslutade Sandra Parthie. (ll)

EU:s medlemsstater bör främja inkluderande engagemang, öppenhet och insyn till förmån för det civila samhället på alla områden när det gäller hanteringen av radioaktivt avfall. Detta gäller både samhällen där radioaktivt avfall förvaras redan i dag och där det kan komma att förvaras i framtiden, särskilt med tanke på att det kommer att genereras allt större mängder radioaktivt avfall varje år under det kommande årtiondet och därefter.

I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i oktober tar EESK tydlig ställning i denna fråga. Tillgängliga medel bör utnyttjas för att bygga upp kapaciteten hos grupper i det civila samhället, inte minst i lokalsamhällen nära kärntekniska anläggningar, så att de kan delta självständigt i projekt och studier för att bedöma delaktigheten och öppenheten i fråga om hanteringen av radioaktivt avfall.

EESK rekommenderar att medlemsstaterna ska rapportera om metoderna för allmänhetens deltagande i beslutsprocessen för hantering av radioaktivt avfall, samt om hur öppenhet garanteras. ”Kommittén uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att den miljömässiga, folkhälsorelaterade och socioekonomiska utvecklingen i samband med hanteringen av radioaktivt avfall övervakas och regelbundet offentliggörs”, sade föredraganden Alena Mastantuono.

Medlemsstaterna bör ta sitt ansvar och inte lämpa över bördan att bearbeta kärnavfall på framtida generationer, oavsett kärnavfallets art, livslängd och risknivå.

Eftersom en stor andel använt kärnbränsle kan upparbetas bör klyvbart material återvinnas, för att på så sätt minska behovet av att ha tillgång till naturligt uran för att kunna driva kärnreaktorer. Strategier för en cirkulär ekonomi skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att minimera den mängd avfall som behöver hanteras, genom principer för avfallshantering.

”Medlemsstaterna bör se till att kostnadsbedömningarna för avveckling och hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall tar hänsyn till kostnadsökningar över tid. De bör också se till att finansieringen är tillräcklig för att täcka de faktiska kostnaderna”, sade medföredraganden Christophe Quarez. (mp)

Potentialen hos geotermisk energi i Europa är i hög grad outnyttjad och Europeiska unionen bör snarast vidta åtgärder för att anta en EU-strategi för geotermisk energi i syfte att utnyttja dess fördelar.

Vid sin plenarsession i oktober intog EESK en entydig ståndpunkt i fråga om energi. I ett yttrande utarbetat av Zsolt Kükedi och Thomas Kattnig understryker EESK att geotermisk energiproduktion genererar ytterst låga växthusgasutsläpp och kan spela en nyckelroll i EU:s gröna omställning genom att minska EU:s beroende av fossila bränslen och underlätta utfasningen av dem.

”Geotermisk energi kan på ett värdefullt sätt bidra till att uppnå EU:s klimatneutralitetsmål för 2050”, sade Zsolt Kükedi. ”Dess potential är outnyttjad och Europeiska kommissionen bör omedelbart ta fram en övergripande strategi för att tillvarata de resurser som den erbjuder”, sade Thomas Kattnig.

EESK påpekar att investeringar i geotermiska anläggningar inte kommer att fungera utan finansiellt stöd på nationell nivå. Mer specifikt kommer statlig finansiering och statliga incitament att behövas för att locka till sig och minska riskerna med nyinvesteringar.

Det bör också påpekas att förändringar i energipolitiken eller finansieringen kan påverka den ekonomiska attraktionskraften hos geotermiska projekt.

Att bygga geotermiska anläggningar medför risker och dessa risker måste noggrant kartläggas, särskilt när det gäller miljöpåverkan. Det är därför viktigt att lokalsamhällena involveras i processen för att öka allmänhetens acceptans.

Den geotermiska energins miljö- och klimatfördelar väger dock tyngre än riskerna, eftersom det är en av de bästa förnybara energikällorna när det handlar om markanvändning, resursanvändning och importberoende. (mp)