Sammanhållningspolitiken främjar ekonomisk, social och geografisk enhet i hela EU och har länge varit grundpelaren i det europeiska integrationsarbetet. När den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027 nu håller på att ta form är det viktigt att sammanhållningspolitiken moderniseras, så att den blir mer ändamålsenlig och hållbar samtidigt som det blir enklare att anpassa den till nya utmaningar.

I sitt nyligen antagna yttrande ”Att stärka resultatinriktningen i sammanhållningspolitiken efter 2027” betonar EESK behovet av en resultatorienterad strategi för att se till att sammanhållningspolitiken fortsätter att ge konkreta fördelar samtidigt som den minskar ojämlikheter och främjar hållbar konkurrenskraft.

”Sammanhållningspolitiken måste förbli EU:s viktigaste instrument för regional utveckling. En resultatorienterad strategi innebär en garanti för att varje euro som spenderas bidrar till ekonomiskt och socialt välstånd”, sade föredraganden för yttrandet David Sventek.

Den fleråriga budgetramen för perioden från och med 2028 kommer att behöva ses över i grunden, så att den blir ett stöd för regional utveckling, den gröna och den digitala omställningen samt ekonomisk konkurrenskraft. Med investeringsbehov på över 750–800 miljarder euro per år är det mycket viktigt med en omfattande EU-finansiering.

EESK anser att den finanspolitiska kapaciteten bör bibehållas på 1,8 % av EU:s BNP och att anslagen till sammanhållningspolitiken bör ökas. Viktiga prioriteringar är bland annat delad styrning, skräddarsydda lösningar som är specifika för varje enskild region, resultatbaserad finansiering och förenklade processer.

En resultatdriven strategi ökar effektiviteten, men kräver bättre genomförande och tillsyn. Genom att eftersträva en balans mellan konkurrenskraft och sociala investeringar, förstärkt tekniskt stöd och transparens kommer sammanhållningspolitiken att få större genomslag, främja ekonomisk resiliens och minska de regionala skillnaderna inom EU. (tk)

Turismen är en drivkraft för EU:s ekonomi och kan stärka EU:s konkurrenskraft. Det är dags att på nytt se över hur turismen fungerar och gå ett steg längre, till en turism som inte bara är hållbar utan regenerativ, vilket innebär att destinationerna inte bara överlever utan rent av blomstrar.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att ställa om sin turismsektor och lägga tonvikt på hållbarhet och regenerering för att garantera långsiktiga ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Eftersom turismen fortfarande är en hörnsten i EU:s ekonomi, särskilt i regioner som i hög grad är beroende av denna bransch, förespråkar EESK en snabbare omställning till hållbar turism och en övergång till strategier för regenerativ turism, i enlighet med kommitténs yttrande Turism i EU: hållbarhet som drivkraft för långsiktig konkurrenskraft.

”Vi måste se till att turismen bidrar till att blåsa nytt liv i EU:s konkurrenskraft. Detta är mycket viktigt, eftersom turismen spelar en så betydelsefull roll för många medlemsstaters och regioners BNP och värdekedjor”, konstaterade yttrandets föredragande Isabel Yglesias.

Vidare sade hon att yttrandet bygger på Palmaförklaringen, som antogs under det spanska rådsordförandeskapet (andra halvåret 2023) och har lett till ett brett samförstånd om hur man ska se till att hållbarheten sätts i centrum inom framtidens turism.

För att uppnå detta måste EU:s institutioner och nationella, regionala och lokala myndigheter aktivt stödja sektorn i dess omställningar, säkerställa en löpande dialog med alla berörda parter och stärka den sociala dialogen.

Hållbarhetsarbetet inom turismbranschen har visserligen kommit långt, men resandets stora uppsving efter pandemin har satt press på många populära destinationer. Uppsvinget gör det svårare för regioner att hitta en jämvikt mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, samtidigt som de brottas med personalbrist och obalans mellan de jobb som är lediga och de färdigheter som arbetstagarna besitter.

Därför efterlyser EESK också en omställning till förmån för regenerativ turism, och att detta ska utgöra ett inslag i den EU-strategi för hållbar turism som Europeiska kommissionen kommer att lägga fram inom de närmaste månaderna.

Till skillnad från det som traditionellt sett betecknats som hållbar turism, med fokus på att mildra miljöpåverkan, syftar regenerativ turism till att återställa och stärka naturkapitalet samt det sociala och ekonomiska kapitalet. Detta framåtblickande tillvägagångssätt tar fasta på den cirkulära ekonomins principer, och syftar till att ha en bestående positiv inverkan på destinationer och lokalsamhällen. (ll)

EU:s jordbrukare är hårt ansatta av olika kriser, från extremväder till instabila marknader och illojal konkurrens. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) varnar för att EU:s nuvarande politik inte klarar av att skydda jordbrukarna och efterfrågar brådskande reformer för att trygga inkomsterna, stärka förhandlingskraften och slå vakt om ett hållbart jordbruk.

I ett yttrande på begäran av det polska EU-ordförandeskapet efterlyser EESK ett mer resilient jordbrukssystem med jordbrukarna i centrum.

”Att vara jordbrukare är ett ädelt yrke med två huvudmål: att producera säkra livsmedel av högsta kvalitet för att förse människor med mat och att bevara och förbättra miljön. Allt vi begär i gengäld är en hederlig dagslön för ett hederligt dagsverke, respekt och ett skäligt pris för de livsmedel vi levererar”, förklarar Joe Healy, en av de tre föredragandena för yttrandet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är dåligt rustad för att hantera dagens utmaningar, enligt EESK. De finansiella verktyg som kommittén rekommenderar för att stödja jordbrukarna är bland annat offentliga försäkringar mot naturkatastrofer, kontracykliskt stöd och direktstöd. Gemensamma fonder, som redan används i vissa EU-länder, skulle kunna utgöra ett extra skyddsnät som finansieras gemensamt av jordbrukare, industrin, regionala myndigheter och EU.

EESK förespråkar att budgeten ska återställas till minst 0,5 % av EU:s BNP i samband med att den gemensamma jordbrukspolitiken ses över 2027. Strängare handelsregler behövs för att säkerställa att importerade produkter uppfyller EU:s miljö- och arbetsnormer.

Ett annat stort problem är försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset, vilket sätter bönderna under extrem ekonomisk press. EESK uppmanar EU:s beslutsfattare att allvarligt överväga ett förbud mot försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset för att förhindra att stora detaljhandlare tvingar jordbrukare att lägga ned sin verksamhet, med den spanska lagstiftningen för att reglera livsmedelsförsörjningskedjan som förebild.

För att förbättra transparensen och jordbrukarnas marknadsinflytande föreslår EESK ett digitalt EU-centrum för övervakning av priser, kostnader och vinster. Kommittén förespråkar också kollektiva förhandlingar om priser och ökat stöd till kooperativ och producentorganisationer. EU:s jordbruk måste bli mer ekonomiskt självständigt och konkurrenskraftigt.

Även om klimatmålen är viktiga kan jordbrukarna inte bära kostnaderna på egen hand. En hållbarhetsfond skulle kunna hjälpa dem att ställa om till mer miljövänliga metoder. I yttrandet varnas det för risken för koldioxidläckage, när strikta EU-regler gör att lokala jordbrukare missgynnas jämfört med konkurrenter utanför EU.

EESK framhåller vikten av investeringar i landsbygdsutveckling, innovation och förenklade GJP-regler. Trycket på jordbrukarna ökar allt mer, så läget är akut: EU:s ledare måste agera innan fler lantbruk försvinner. (ks)

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

EESK måste redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK:s kommande studie Mapping civil dialogue practices in the EU institutions kan ge ett värdefullt bidrag anser Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK.

Efter att EU:s nya politiska cykel inletts och en EU-strategi för att stödja, skydda och stärka civilsamhället tillkännagetts för det tredje kvartalet 2025 i kommissionens arbetsprogram, anordnade Gruppen för civilsamhällesorganisationer en konferens för att lyfta fram de viktigaste åtgärderna för perioden 2024–2029. Vid evenemanget den 3 mars deltog omkring 100 företrädare för nationella och europeiska civilsamhällesorganisationer och medborgare.

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade att civilsamhällesorganisationerna har en roll att spela när det gäller att se till att beslutsfattandet är välgrundat och svarar mot människors behov. Han upprepade gruppens och kommitténs uppmaning om att låta EESK delta i den plattform för det civila samhället som kommissionen planerar.

”Med tanke på EESK:s erfarenhet och den plattform som vi erbjuder måste EESK redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK måste delta i styrningen och vara en viktig del av initiativet om att skapa en plattform för det civila samhället”, framhöll Boland.

Han menade att en strukturerad, regelbunden, öppen och inkluderande dialog med det civila samhället bör bygga på befintliga strukturer och samla alla relevanta intressenter. EU-institutionerna bör därför inrätta en arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället, med stöd av EESK.

”En arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället skulle kunna lägga grunden för en mer gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationer i utarbetandet av politiken” påpekade Boland.  Detta skulle kunna bli första steget mot en mer strukturerad dialog med det civila samhället för att besvara följande frågor: vem deltar i samråd, om vilka ämnen, under vilka tidsramar och med vilka resultat?

Den föreslagna arbetsgruppen skulle dessutom kunna utgå från EESK:s kommande studie om befintliga dialogmetoder, med titeln Mapping civil dialogue practices in the EU institutions.

Studien beställdes av EESK på begäran av Gruppen för civilsamhällesorganisationer. Resultaten väntas bli tillgängliga i juli 2025. I studien görs en omfattande kartläggning av praxis för dialogen med det civila samhället inom EU-institutionerna: vilka processer för att involvera civilsamhällesorganisationerna organiseras för närvarande och med vilken typ av metodik? Kunskapen om befintliga metoder bör ligga till grund för och stödja arbetet med en mer strukturerad dialog med det civila samhället under den nya lagstiftningscykeln. Studiens preliminära resultat presenterades redan vid konferensen av Berta Mizsei från Centre for European Policy Studies (CEPS).

Vid konferensen betonades det också att civilsamhällesorganisationernas ekonomiska välmående är en förutsättning för dialog och för att beslutsfattare ska få inblick i människors behov. Organisationernas finansiella stabilitet och oberoende måste garanteras.

Konferensens slutsatser och rekommendationer finns tillgängliga på EESK:s webbplats.

Av EESK:s arbetstagargrupp

Försvarsutgifter och sociala utgifter måste gå hand i hand – försvarsutgifterna får inte öka på välfärdsstatens bekostnad. Det är fortfarande med hjälp av en stark välfärdsstat som vi kan stoppa de högerextrema partierna i deras strävan att kopiera Kremls envälde i EU.

Nu när kriget i Ukraina går in på sitt fjärde år höjs många röster för ökade försvarsutgifter, inte minst efter de politiska förändringar som ägt rum i USA. Skyddet av länderna i Europa verkar inte längre vara garanterat. Många tabun har redan brutits, inte bara i fråga om diskussioner om militära frågor på EU-nivå utan också om ökad skuldsättning.

Vissa av de röster som hörs har dock också framställt det som ett nollsummespel för välfärdsstaten, som om den amerikanska militärens styrka skulle bero på landets brist på ett verkligt social trygghetssystem, eller som om våra försvagade arméer skulle vara ett resultat av kostnaderna för våra pensioner och vår sociala trygghet.

Vi inom Arbetstagargruppen vill lyfta fram två frågor:

• EU som helhet står för de näst största militärutgifterna i världen. Även om det i vissa fall kan behövas gemensamma eller ytterligare utgifter, är det som verkligen krävs samordning och gemensamma projekt för att säkerställa strategiskt oberoende. Vi måste försvara oss själva, inte konkurrera globalt med USA.
• Det är med hjälp av en välfungerande välfärdsstat, vid sidan av åtgärder för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet, som vi kan förhindra ett högerextremt maktövertagande i många medlemsstater. Dessa högerextrema partier, som är på frammarsch, är inte intresserade av demokrati, utan är öppet fientliga mot de flesta av våra värderingar. De strävar efter att kopiera Kremls envälde i våra medlemsstater och kommer, om de får makten, att sätta stopp för varje form av samordnad försvarspolitik.

Medlemsstaterna måste därför se försvarsinvesteringar och sociala investeringar som ömsesidigt förstärkande, där den ena investeringen möjliggör den andra.

EU står vid ett kritiskt vägskäl i utvecklingen av AI. Företag från USA dominerar visserligen marknaden för generativ AI – de fångar in 80 % av de privata investeringarna i världen – men även i Kina går utvecklingen snabbt framåt. För att komma underfund med vad som behövs för att EU ska förbli konkurrenskraftigt har Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) publicerat en ny studie i samarbete med Centre for European Policy Studies (CEPS).

Studien, som utarbetats under ledning av EESK:s sektion för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT) och regelbundet diskuteras inom EESK:s observationsgrupp för den digitala omvandlingen och den inre marknaden, utforskar viktiga möjligheter, utmaningar och politiska åtgärder som krävs för att förbättra Europas AI-landskap.

Viktiga rekommendationer för EU:

• Att investera mer i AI och datorkapacitet – EU:s investeringar i AI-infrastruktur måste öka för att främja innovation.
• Att rikta in sig på tre sektorer med hög potential – AI kan driva på tillväxten inom bilindustrin, ren energi och utbildning.
• Att främja AI med öppen källkod – att uppmuntra utvecklingen av AI-modeller med öppen källkod kommer att öka tillgängligheten och konkurrensen.
• Att samordna FoU-insatserna i hela EU.

Att stärka det civila samhällets roll i AI-styrningen
I studien betonas vikten av att det civila samhällets organisationer deltar i utformningen av AI-politiken och AI-styrningen. För att öka inkludering och främja ett etiskt införande av AI rekommenderar studien:

• Utbildningsprogram i AI-kompetens – initiativ för utbildning och social dialog för att ge arbetstagarna och allmänheten större inflytande.
• Den ”sociala utformningen” – att se till att AI-utvecklingen är människocentrerad och anpassad till samhällets behov.
• En ökad finansiering av det civila samhällets organisationer – stöd till icke vinstdrivande organisationer som överbryggar klyftan mellan AI-teknik och allmänhetens kunskaper.
• Ett etiskt införande av AI – att prioritera pålitliga AI-system som är förenliga med EU:s värderingar.

Att utnyttja EESK:s potential i AI-politiken
EESK har goda förutsättningar att underlätta ett strukturerat deltagande av det civila samhällets organisationer i AI-politiken. I studien rekommenderas att man förespråkar AI med öppen källkod och främjar etisk innovation genom offentlig upphandling och finansieringssystem där EESK ökar medvetenheten om AI:s effekter på samhället och fungerar som ett centralt nav i samarbetet med det civila samhällets organisationer och grupper som arbetar med öppen källkod.

Studien innehåller även en standardiserad AI-ordlista för att skapa ett gemensamt språk och se till att kommunikationen mellan beslutsfattare, utvecklare och användare blir effektiv – vilket är avgörande för en ansvarsfull utveckling, styrning och användning av AI inom samtliga sektorer.

Denna studie kommer att delas ut till de viktigaste EU-institutionerna och förväntas bidra till den framtida AI-politiken. Läs studien här. (vk)

Under EESK:s högnivåforum om kvinnors rättigheter samlades ett antal ledande aktörer för att ta upp angelägna frågor om kvinnors rättigheter och formulera viktiga prioriteringar inför det kommande mötet i FN:s kvinnokommission.

Budskapet från EESK:s högnivåforum om kvinnors rättigheter var tydligt: framsteg har gjorts, men det räcket inte. EU har vidtagit åtgärder för att skydda kvinnor och flickor, men strukturella former av ojämlikhet, könsstereotyper och andra former av bakslag avseende kvinnors rättigheter fortsätter att hota de framsteg i EU som det tagit lång tid att uppnå. Så länge som strukturella hinder kvarstår kommer kvinnors fulla deltagande i samhället att vara begränsat.

I högnivåforumet, som hölls den 26 februari i samband med EESK:s plenarsession, deltog ordföranden för EESK:s tillfälliga arbetsgrupp för jämlikhet Sif Holst, EESK:s ordförande Oliver Röpke och kommissionsledamoten med ansvar för jämlikhet, beredskap och krishantering Hadja Lahbib samt Carlien Scheele (direktör för Europeiska jämställdhetsinstitutet), Florence Raes (direktör för UN Womens Brysselkontor), Ayşe Yürekli (EU-företrädare vid sammanslutningen för kvinnliga företagare i Turkiet KAGIDER), Mary Collins (generalsekreterare för Europeiskt kvinnoforum) och Cianán Russell (senior handläggare vid ILGA Europa).

Under forumet anordnades två dynamiska paneler för att diskutera brådskande jämställdhetsutmaningar, var och en kopplad till viktiga EESK-yttranden som antogs under plenarsessionen. Sakkunniga, aktivister och beslutsfattare samlades för att dela med sig av sina insikter, föreslå lösningar och stärka sina åtaganden för att främja kvinnors rättigheter inom och utanför EU.

Den första panelen diskuterade framför allt den kommande 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission medan den andra panelen diskuterade våld mot kvinnor och flickor som en människorättsfråga. Två yttranden på dessa teman antogs också av plenarförsamlingen efter forumet: EESK:s bidrag till EU:s prioriteringar vid FN:s kvinnokommission – 69:e sessionen och Våld mot kvinnor som en människorättsfråga. (lm)

Den 6 mars, bara några dagar före rådets överläggningar den 12 mars, stod EESK värd för en debatt om kommissionens giv för en ren industri. Beslutsfattare, industriledare och civilsamhället diskuterade om planen verkligen kan stödja EU:s sektor för ren teknik, dess energiintensiva industrier och dess strategiska oberoende.

I en situation med geopolitisk instabilitet och transatlantiska relationer stadda i förändring är Europas behov av strategiskt oberoende mer akut än någonsin. Given för en ren industri syftar till att påskynda utfasningen av fossila bränslen och uppnåendet av cirkularitet samtidigt som industrins konkurrenskraft stärks, med utgångspunkt i en sänkning av energipriserna. Frågor kvarstår om dess genomförbarhet och finansiering.

”Det handlar inte om att välja mellan strategiskt oberoende, konkurrenskraft och den dubbla omställningen. Alla industrisektorer berörs och måste anpassa sig, i sin egen takt men med tydliga åtaganden”, sade Pietro de Lotto, ordförande för EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI), och beskrev utmaningen som en balansgång.

Kommissionen har betonat att det är geopolitiskt nödvändigt att bli energioberoende av Ryssland, men EU:s industriella tillbakagång är ett växande problem. Såväl industriproduktionen som inflödet av utländska direktinvesteringar har sjunkit betydligt under de senaste två åren.

Finansieringen kommer att vara en stor utmaning. För att uppnå planens mål måste EU:s institutioner, medlemsstaterna och näringslivet samarbeta. Europeiska investeringsbanken har utlovat 500 miljoner euro i motgarantier och 1,5 miljarder euro för att förbättra energinäten, men de nationella regeringarna måste uppbåda ytterligare medel.

De sociala konsekvenserna av omställningen är också en nyckelfråga, särskilt i energiintensiva industrier som har förlorat många arbetstillfällen. Företrädare för det civila samhället ställde frågan om huruvida en sänkning av energiskatterna, som är ett centralt förslag i given, kan komma att ske på bekostnad av finansieringen av utbildning och hälso- och sjukvård.

Trots optimismen kring de långsiktiga målen för given för en ren industri uttryckte experter oro över dess förmåga att hantera utmaningar på kort sikt. Snabbhet och förenkling är avgörande, eftersom höga energikostnader och rättsliga hinder kan bromsa utvecklingen. Fragmenterad nationell politik är fortfarande en utmaning, och man riskerar genom given att missa ett viktigt tillfälle till tillnärmning av industripolitiken i hela Europa.

Teknikneutralitet är också ett bekymmer och en debatt förs om den rätta balansen mellan förnybara energikällor, vätgas och biobränslen. Även om ett fokus på förnybar energi är välkommet, krävs det kraftfulla åtaganden för energieffektivitet. Konsumenterna i EU har redan sparat 100 miljarder euro mellan 2021 och 2023 tack vare förnybara energikällor, vilket är en framgång som EU bör bygga vidare på. (jh)

2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening!, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) årliga ungdomsevenemang, ägde rum den 13–14 mars. Temat var ”Att låta ungdomarnas röst bli hörd” och fokus låg på ungdomars roll när det gäller att gemensamt utforma en motståndskraftig framtid. 

Vid årets evenemang samlades nästan 100 ungdomar från hela EU, EU:s nio kandidatländer och Storbritannien. Deltagarna företrädde ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd och gymnasieskolor, och tog upp frågor som engagerar ett brett spektrum av grupper. Många var vana vid att tala för ungdomars sak, men för andra var detta evenemang ett viktigt första steg mot att engagera sig i deltagandedemokrati i och utanför sina samhällen.

Under flera workshoppar identifierade ungdomarna med hjälp av moderatorer de frågor som de ansåg vara mest angelägna och som politikerna bör ta itu med. Det handlade om allt från kampen mot korruption till att utarbeta en konsekvent klimatstrategi och garantera lika rättigheter för alla. Eftersom korruption undergräver förtroendet för institutioner och försvagar demokratin är det absolut nödvändigt att stödja undersökande journalistik och förbättra insynen i användningen av skattebetalarnas pengar.

”Vi måste säkerställa ansvarsskyldighet. Vi har inte råd att bara titta på, kostnaden för passivitet är för hög. Vi måste kämpa och vinna”, sa en deltagare i Ditt Europa, din mening.

Ungdomarna uttryckte också att det behövs gemensamma mål i kampen mot klimatförändringarna och betonade att det är nödvändigt att "förankra rätten till en tillvaro som är fri från klimatförändringarnas negativa effekter". De efterlyste en värdebaserad läroplan, som skulle ha en positiv inverkan på beteendet på nätet och motverka desinformation. Utöver inkludering av alla på alla områden förespråkade deltagarna också lika rättigheter, likabehandling och lika möjligheter. När det gäller bristen på ungdomsrepresentation i politiska beslutsprocesser betonade de att demokrati innebär att alla röster blir hörda.

Det en och en halv dag långa evenemanget kulminerade i en avslutande ungdomsplenarsession, där gruppen av engagerade ungdomar presenterade sina rekommendationer för EESK:s ordförande Oliver Röpke och EU:s samordnare för ungdomsfrågor, Biliana Sirakova. Efter en omröstning rangordnade evenemangsdeltagarna fem fokuspunkter i prioritetsordning.

1) Korruptionsbekämpning genom öppenhet och ungdomsdeltagande.

2) Aktivt medborgarskap: från klassrum till samhälle.

3) Fullständig jämlikhet.

4) Ungdomar förtjänar att bli hörda.

5) Utarbetande av en sammanhängande klimatförändringsstrategi.

Ordförande Oliver Röpke underströk att dessa rekommendationer skulle kunna bidra till att forma EESK:s rådgivande arbete och framhöll att jämställdhet är en central prioritering för kommittén. Biliana Sirakova noterade att rekommendationerna också kommer att tas tillvara i EU:s arbete. (cpwb)

EESK:s flaggskeppspris till det civila samhället belyser det civila samhällets enastående bidrag till att upprätthålla och stärka den europeiska identiteten och medborgarandan. Priset har varje år ett nytt tema av stor samhällelig betydelse och med anknytning till EESK:s arbete.

Den 20 mars belönade EESK tre organisationer i det civila samhället från Slovakien, Belgien och Frankrike för deras banbrytande projekt som tar itu med de ökande nivåerna av skadlig polarisering runt om i EU.

Prispengarna på 32 000 euro fördelades mellan de tre vinnarna.

EESK tilldelade förstapriset på 14 000 euro till den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia” för ”olympiaden för kritiskt tänkande”, ett nyskapande initiativ som bygger upp förmågan att identifiera felaktig information bland slovakiska ungdomar. Projektet driver en elevtävling i tre åldersgrupper, där eleverna ställs inför verkliga mediesituationer där de ska bedöma innehållets trovärdighet.

Andra- och tredjepristagarna mottog 9 000 euro vardera.

Franska Reporters d’Espoirs kom på andra plats med sitt ”Prix Européen Jeunes Reporters d’Espoirs”, ett franskspråkigt utbildningsprogram för lösningsorienterad journalistik.

Tredjepriset gick till FEC Diversité asbl i Belgien för deras projekt ”ESCAPE GAME EXTREME DROITE pour se désintoxiquer”, ett uppslukande spel som motverkar högerextrema ideologier.

Om den 15:e upplagan av EESK:s pris till det civila samhället

EESK:s 15:e pris till det civila samhället lyfter fram ideella projekt som leds av enskilda personer, privata företag och organisationer i det civila samhället och som bidrar till att bekämpa skadlig polarisering runt om i EU.

Under de senaste åren har EU drabbats av flera kriser, från Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stigande energipriser och levnadskostnader till de fortsatta ekonomiska och sociala efterverkningarna av covid-19-pandemin. Sådana kriser kan undergräva förtroendet för offentliga institutioner och vara grogrund för skadlig polarisering i hela samhället.

Även om polarisering kan vara en del av ett öppet och pluralistiskt samhälle, innebär den ökande populismen och negativa polariseringen stora utmaningar för EU:s demokratier. EU står också inför ett fortgående sönderfall av det traditionella medielandskapet, en ökad mängd felaktig information och angrepp på mediefriheten, vilket utgör ytterligare hot mot demokratiska värden.

Årets vinnare valdes ut från ett starkt och varierat urval av över 50 bidrag från 15 medlemsstater. De vinnande projekten valdes ut för sin extraordinära kreativitet, entusiasm och hängivenhet i kampen mot skadlig polarisering i det europeiska samhället.

”Det organiserade civila samhället spelar en grundläggande roll för att värna den europeiska demokratin, vilket än en gång har bevisats av årets utomordentliga och vittomfattande projekt”, sade Aurel Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation.