Hur man bygger upp motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem inom EU: lärdomar från covid-19-pandemin

Lena Hallengren, Séamus Boland and Miriam Söderström (from left to right)

Hälso- och sjukvården måste sätta människan i centrum och ses som en social investering, inte som en ”kostnad”. Det var slutsatsen från den konferens som Gruppen för civilsamhällesorganisationer i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anordnade i Europahuset i Stockholm den 25 maj 2023. För att åstadkomma detta krävs en förändring av sociala, ekonomiska och politiska tänkesätt. Med utgångspunkt i samarbetet under covid-19-pandemin måste EU:s medlemsstater förena sina krafter för att bygga upp motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem som inte lämnar någon utanför och där man värdesätter det arbete som utförs av vård- och omsorgspersonal, civilsamhällesorganisationer och frivilligarbetare.

Vid konferensen deltog omkring 90 företrädare för det civila samhället och för institutioner på nationell och europeisk nivå.

I sitt öppningsanförande påminde Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhälles­organisationer, om att tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet till ett överkomligt pris är en rättighet för EU-medborgarna. Alla EU-medlemsstater enades om detta i samband med att man antog den europeiska pelaren för sociala rättigheter 2017”, noterade Séamus Boland och tillade attdettaframhölls på nytt av medborgarna 2021 när de efterlyste rätten till hälsa i samband med konferensen om Europas framtid. Séamus Boland betonade också att det är nödvändigt att bygga upp motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem av god kvalitet som når de mest utsatta grupperna – oavsett om det gäller äldre personer, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning.

Lena Hallengren, riksdagsledamot och tidigare socialminister (2019–2022), reflekterade i sitt anförande över de åtgärder som den svenska regeringen vidtog med anledning av pandemin. De åtgärder som vi valde i Sverige beskrevs ofta som märkliga i internationella medier. Men vi såg att åtgärderna var tillräckligt verkningsfulla när människor höll avstånd och avstod från att vistas på offentliga platser. När andra länder stängde sina skolor höll vi dem öppna, för vi insåg hur viktig skolgången är för barn och ungdomar, särskilt för dem från familjer som har det sämre ställt.

Miriam Söderström, statssekreterare hos sjukvårdsministern, talade om förutsättningarna för motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem: Tillgången till kompetens är avgörande för att uppnå jämlikhet och tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Vårdpersonalen är vår viktigaste resurs och vi måste främja kompetensutveckling och stärka primärvården.

Andrea Ammon, direktör för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), talade om covid-19-pandemins inverkan på de europeiska hälso- och sjukvårdssystemen och betonade vikten av samarbete och samordning mellan partner på lokal, regional och nationell nivå, men även mellan EU:s medlemsstater och globalt. Pandemin visade att allvarliga hot mot folkhälsan till sin natur är gränsöverskridande”, sade hon och framhöll att ”med de olika byggstenarna i den nya europeiska hälsounion som trädde i kraft i december 2022 har EU nu de verktyg som krävs för att förbereda sig och bättre reagera på framtida hot mot folkhälsan.

Deltagarna underströk behovet av att förbättra krisberedskapen, eftersom pandemin blottlade befintliga brister i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen. Systemen var ofta redan överbelastade till följd av flera års underinvesteringar och en åldrande befolkning. Behovet av att investera i forskning, data och social innovation och av att utnyttja de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder nämndes, även i syfte att förbättra Europas konkurrenskraft.

I de olika panelerna diskuterade deltagarna frågor såsom de aktuella utmaningarna för hälso- och sjukvårdssystemen, EU:s hälsostrategi, Europas plan mot cancer och de sociala företagens roll. Det diskuterades också hur man kan komma till rätta med bristande jämställdhet inom arbetskraften och hur man kan garantera en utbildad, kompetent och motiverad arbetskraft. Utbildning, erkännande av den viktiga roll som anhörigvårdare spelar och skälig ersättning ansågs vara centrala inslag.

Frågan om psykisk hälsa togs upp av Noura Berrouba, ordförande för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer (LSU). De psykiska hälsoproblemen bland ungdomar ökar”, framhöll hon, och betonade att ”risken är dubbelt så hög bland unga hbtqi-personer jämfört med deras jämnåriga. Hennes rekommendationer för att hantera ungas psykiska hälsa på ett effektivt sätt omfattade att förbättra ungdomars försörjningsmöjligheter och stärka deras sociala kontakter, minska osäkerheten och stigmatiseringen och sätta in förebyggande behandling och insatser i ett tidigt skede.

Under konferensen efterfrågade andra talare också att hälso- och sjukvårdspolitiken ska utformas i partnerskap med det civila samhällets organisationer snarare än för dem. Det är mycket viktigt att ta hänsyn till de olika behoven i alla delar av samhället och att vara uppmärksam på köns- och åldersskillnader. Detta inbegriper många inbördes relaterade politikområden som bör samordnas och komplettera varandra. Familjer som tar hand om personer med funktionsnedsättning och äldre personer måste få stöd, för att minska risken för fattigdom och social utestängning. Motståndskraftiga och hållbara hälso- och sjukvårdssystem måste bygga på solidaritet och rättvisa och får inte lämna någon utanför.

Downloads

PR - 25 May 2023 conference Stockholm