Europas framsteg mot målen för hållbar utveckling har avsevärt saktat in, vilket väcker farhågor om att målen för 2030 inte ska kunna uppnås. Rapporten om hållbar utveckling i Europa 2025 (ESDR), som har offentliggjorts av FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling (SDSN), visar att framstegen när det gäller målen för hållbar utveckling mellan 2020 och 2023 var mindre än hälften så stora som under perioden innan.

Mellan 2016 och 2019 ökade framstegen med 1,9 procentenheter, men de minskade till endast 0,8 procentenheter under åren därefter. Avmattningen beror på växande miljömässiga, sociala och geopolitiska utmaningar. Mål 2 för hållbar utveckling (”ingen hunger”) är fortfarande ett stort problem, eftersom det finns ihållande svårigheter runt om i Europa när det gäller livsmedelstrygghet och hållbarhet.

I en separat studie utarbetad för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) betonas behovet av kostförändringar för att stödja ett hållbart jordbruk och en hållbar folkhälsa.

Med ett EU-ledarskap som nyligen tillträtt efterlyser experter kraftfullare strategier och investeringar för att påskynda framstegen när det gäller målen för hållbar utveckling. Samarbete och finansiering på global nivå bedöms vara avgörande, och den 4:e internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Spanien i juni 2025 planeras fokusera på att öka det ekonomiska stödet till hållbarhet.

Guillaume Lafortune, vice ordförande för SDSN och huvudförfattare till rapporten, varnar för att ökande geopolitiska spänningar komplicerar hållbarhetsinsatserna, men han är fortfarande optimistisk.

”Världen blir alltmer farlig, instabil och osäker”, sade han. ”Samtidigt vill vi alla, och särskilt ungdomarna, se en hållbar utveckling. Med tanke på den globala ekonomins omfattning och den tillgängliga tekniken har världen potential att fullt ut uppnå en hållbar utveckling.”

”Hållbara livsmedelssystem är en avgörande drivkraft för genomförandet av målen för hållbar utveckling. För att påskynda åtgärderna behöver vi mer ambitiösa mekanismer för att trygga försörjningsmöjligheterna för jordbrukare, småskaliga livsmedelsproducenter och andra berörda parter i hela livsmedelskedjan. Men vi måste också ta itu med orättvis fördelning och säkerställa en rättvis omställning”, menade Peter Schmidt, ordförande för EESK:s sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT), samtidigt som han efterlyste ett större engagemang från det civila samhällets sida.

Med bara fem år kvar står EU inför ett avgörande vägval: antingen agera beslutsamt eller riskera att inte uppfylla sina åtaganden om en hållbar och rättvis framtid. (ks)