Den 12 december 2023 beslutade Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) presidium att utnämna Isabelle Le Galo Flores till EESK:s nya generalsekreterare.

Isabelle Le Galo Flores har en masterexamen i teknisk matematik samt i kommunikation, mediestudier och internationella förbindelser. Under sin karriär har hon innehaft ett flertal ledande befattningar, senast som biträdande generaldirektör för Spanien vid Daniel och Nina Carasso-stiftelsen, där hon bl.a. arbetade med hållbara livsmedelssystem och medborgarskap genom konst.

EESK:s generalsekreterare har en verkställande roll, ger stöd och råd till EESK:s stadgeenliga organ och förvaltar en personalstyrka på ca 700 anställda. Isabelle Le Galo Flores tillträdde den 16 januari för en period av fem år, efter Gianluca Brunetti, som lämnade tjänsten den 31 december 2023. (ehp)

Valet till Europaparlamentet i juni 2024 kommer att bli en vägvisare för Europas framtid, så EESK – det civila samhällets institutionella partner – drar igång sin första vecka för det civila samhället.

Lägg datumet på minnet!

Detta flaggskeppsevenemang kommer att samla människor i alla åldrar och med olika bakgrund, inklusive ungdomar, journalister och EU-institutionerna, till en livlig debatt kring ämnen som berör oss i vår vardag och Europas framtid.

Under rubriken Stå upp för demokratin! kommer vi att diskutera hot och utmaningar mot värnandet av demokratiska värden och ta reda på exakt vad det är som det civila samhället förväntar sig av EU:s framtida ledare. Våra rekommendationer kommer att ligga till grund för EESK:s resolution om valet till Europaparlamentet.

Det civila samhällets vecka kommer att omfatta fem viktiga EESK-initiativ:

• Det civila samhällets dagar: Civilsamhällesorganisationer: en demokratisk hörnsten och en nyckelaktör i att lösa dagens utmaningar
• Europeiska medborgarinitiativets dag: En gemensam mötesplats för EU:s lagstiftare och nationella lagstiftare, talespersoner, medborgare och aktörer i det civila samhället
• Ditt Europa, din mening: Stå upp för demokratin och tala för Europa: ungdomars prioriteringar inför nästa EU-lagstiftningscykel
• Priset till det civila samhället: EESK:s 14:e pris till det civila samhället uppmärksammar psykisk hälsa
• Journalistseminariet: Utmaningen att mobilisera de europeiska väljarna inför valet till Europaparlamentet

Delta och bli inspirerad av våra sakkunnigledda workshoppar och högnivådebatter. Gör din röst hörd i viktiga frågor inför EU:s nya lagstiftningscykel och knyt kontakter med civilsamhällesorganisationer och drivkrafter för förändring över hela Europa!

Registreringen kommer att öppna i januari 2024.

Mer information kommer inom kort på webbsidan för #CivSocWeek. (mt)

I ett yttrande som antogs vid dess plenarsession föreslår Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en strategi för att ta itu med de socioekonomiska utmaningar som EU:s öar, bergsområden och glesbefolkade områden står inför. EESK efterlyser EU-åtgärder inom ramen för sammanhållningspolitiken och betonar behovet av skräddarsydda strategier, tillförlitliga uppgifter och särskilda mekanismer för hållbar tillväxt.

EU:s avlägsna regioner, från öar till bergsområden och glesbefolkade områden, brottas med ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som hindrar deras framsteg. Isolerade öar har problem med höga kostnader på grund av sin isolering, medan klimatförändringarna utgör en risk för bergsområden. Den minskande befolkningsmängden i glesbefolkade områden ställer krav på innovativa tillväxtstrategier. EESK:s föredragande Ioannis Vardakastanis framhåller behovet av skräddarsydda strategier som tar hänsyn till varje regions särdrag. I sitt yttrande förespråkar kommittén sammanhållna EU-åtgärder och betonar den regionala solidariteten för att förhindra marginalisering. EESK föreslår att man utnyttjar den starka rättsliga grunden för EU:s sammanhållningspolitik och rekommenderar särskilda fonder och pakter såsom en pakt för öar eller en pakt för bergsområden för att ta itu med unika utmaningar, i enlighet med de framgångsrika strategierna i stads- och landsbygdsområden. Lösningarna omfattar ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter och kräver olika åtgärder, från att minska driftskostnaderna till att främja skapandet av arbetstillfällen och bevara den lokala kulturen. Ett välgrundat beslutsfattande är beroende av korrekta uppgifter och kapacitetsuppbyggnad, som främjar en aktiv dialog mellan berörda parter på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå för att utforma politik som återspeglar de unika förhållandena i dessa regioner i EU. (tk)

Finanssektorn, särskilt banksektorn, är av mycket stor betydelse för att göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig, eftersom sektorn har ett stort inflytande över finansieringen av den nödvändiga övergången till ett hållbart samhälle. I ett yttrande som antogs under plenarsessionen uppmärksammar kommittén hur sektorn kan stärkas på ett antal olika sätt och hur man kan främja dess bidrag till EU:s strategiska oberoende och de mål som kommer att vara en hjälp på vägen för EU att uppnå detta.

Ett resilient finansiellt system är en prioriterad fråga för EU:s ekonomiska omvandling, men det återstår en rad utmaningar trots de ansträngningar som gjort genom att införa en konkurrenskraftskontroll och finslipa regelverket med hjälp av Refit-programmet. EESK:s föredragande Antonio García del Riego påpekar att dagens situation där bank- och kapitalmarknadsunionen inte fullbordats utgör ett hinder för en enhetlig marknad, vilket leder till att EU:s banker släpar efter sina globala konkurrenter. Detta måste åtgärdas genom grundliga utvärderingar för att säkerställa en konkurrenskraftig och resilient finanssektor. Rättvis konkurrens är avgörande för stabilitet och tillväxt, men det krävs ett effektivare regelverk som skyddar mångfalden inom banksektorn. Kommittén betonar den roll som rättvis konkurrens spelar för att säkerställa stabilitet och locka till sig investeringar, och efterlyser en balanserad tillsynsstrategi som främjar digitalisering och långsiktigt hållbara marknader. EESK lovordar EU:s införande av en konkurrenskraftskontroll i den framtida politiken, men påpekar att konkurrenskraften måste stärkas utan att avvika från de globala standarder som fastställs i t.ex. Basel III. Det är mycket viktigt att konkurrenskraftskontrollen anpassas till finanssektorns särdrag. Fullbordandet av kapitalmarknadsunionen kommer att motverka marknadsfragmentering, öka den finansiella stabiliteten och främja integration. EESK betonar att effektiva utvärderingsmetoder, berörda parters deltagande i konsekvensbedömningar och tillförlitliga uppgifter för ett välgrundat beslutsfattande är nyckeln till framsteg inom sektorn. (tk)

Den 1 januari tog Belgien över rodret för EU, och landet kommer att inneha ordförandeskapet i Europeiska unionens råd under det så viktiga första halvåret 2024. Höjdpunkten kommer utan tvekan att vara valet till Europaparlamentet i juni, då medborgarna i Europeiska unionen kan uttala sig om vilken väg unionen ska slå in på. Vi kommer att spela en aktiv roll i att föra ut information om valet och uppmuntra väljarna att rösta. ”EESK, hemvisten för EU:s organiserade civila samhälle, kommer att samarbeta tätt med det belgiska ordförandeskapet om att bygga ett starkare, mer motståndskraftigt och mer demokratiskt Europa”, säger EESK:s ordförande Oliver Röpke.

I denna nya broschyr presenteras vår verksamhet för det första halvåret, de viktigaste ärendena som behandlas inom våra sektioner samt de förberedande yttranden som begärts av det belgiska ordförandeskapet.
Undrar du vilka våra belgiska ledamöter är?

Här kan ta reda på vilka de är och vilka delar av det civila samhället de företräder. Informationen finns på nederländska, franska, tyska och engelska (cw).

Initiativet Global Gateway syftar till att säkra EU:s öppna strategiska oberoende, men måste bygga på konsekvensbedömningar. Detta betonades i ett yttrande som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog vid sin plenarsession i december. Kommittén vill spela en mer aktiv roll i de avgörande skedena av beslutsprocessen för utvecklingsprojekt med koppling till Global Gateway.

Global Gateway-strategin ska mobilisera upp till 300 miljarder euro i investeringar mellan 2021 och 2027 för att bekämpa klimatförändringarna, förbättra den digitala konnektiviteten samt energi- och transportkonnektiviteten och stärka hälso- och sjukvårds-, utbildnings- och forskningsinfrastrukturen i hela världen.

EESK betonar dock att investeringsprogrammen inom Global Gateway-initiativet måste baseras på konsekvensbedömningar för att säkerställa demokratiskt egenansvar för utvecklingsinitiativen i partnerländerna samt projektens ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbarhet. Samtidigt uttrycker kommittén förbehåll mot projekt som finansieras med andra EU-medel, som skulle kunna avvika från standardövervakningsprocessen på grund av bristande tydlighet i förfarandena för att bedöma konsekvenserna av respektive projekt.

Föredraganden för yttrandet, EESK-ledamoten Stefano Palmieri, betonade att Global Gateway-projekt måste respektera ett antal principer och mål, och konstaterade att ”efterlevnad av EU:s värden och genomförande av detaljerade konsekvensbedömningar är viktigt för att säkerställa dessa projekts hållbarhet”.

Samtidigt beklagar kommittén att lokala europeiska aktörer inte deltar på ett meningsfullt sätt i den övergripande utvecklingsprocessen. EESK skulle vilja spela en mer aktiv roll i de viktigaste skedena av beslutsprocessen för utvecklingsprojekt med koppling till Global Gateway, med början i anordnandet av regelbundna möten mellan Global Gateway-rådet och det civila samhällets organisationer och arbetsmarknadens parter. (mt)

EESK är en framgångssaga, men EU måste göra ännu större ansträngningar för att upprätthålla det sociala kontraktet, solidaritet, en rättvis ekonomi och delaktighet. Detta är nyckeln till att bevara de europeiska värdena.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) inrättades genom Romfördraget (som undertecknades i mars 1957) och höll sin första plenarsession i maj 1958. Vid en debatt som ägde rum den 13 december 2023 i Bryssel under rubriken ”Firande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs 65-årsjubileum: stärka det civila samhället och värna demokratin” diskuterade man kommitténs erfarenheter under de gångna åren och lärdomar inför framtiden. ”Under de senaste 65 åren har kommittén byggt upp en ordentlig plattform där det civila samhället fritt kan framföra sina åsikter och på så sätt sträva efter att förbättra EU:s lagstiftning. I ett föränderligt geopolitiskt sammanhang är det viktigare än någonsin med ett starkt och oberoende civilt samhälle. Det är det civila samhället, i sin roll som övervakare, som ser till att ingen sätter stopp för kontroller och motvikter, rättsstatsprincipen eller grundläggande rättigheter och värden – att ingen ’drar ur sladden’ ur det demokratiska systemet”, förklarade EESK:s ordförande, Oliver Röpke.

EESK:s ledamöter företräder en mängd olika civilsamhällesorganisationer över hela Europa, däribland näringslivsorganisationer, fackföreningar och andra intressegrupper. Kommittén är ett rådgivande EU-organ som avger yttranden i EU-frågor till kommissionen, rådet och Europaparlamentet och fungerar som en bro mellan EU:s beslutsfattande institutioner och EU:s medborgare. ”EESK har fyllt 65 och du tänker kanske att det är dags att gå i pension. Tvärtom. EESK behövs nu mer än någonsin, när så många européer befinner sig i en svår situation. Försöken att ignorera den organiserade sociala dialogens roll bör motarbetas. Andra EU-institutioner borde lyssna mer till oss”, framhöll Georges Dassis, f.d. ordförande för EESK och ordförande för Föreningen för tidigare EESK-ledamöter.

Som lyftes fram under debatten har EESK varit en ledande partner i debatten om den europeiska pelaren för sociala rättigheter de senaste åren. EESK hade också en central roll i konferensen om Europas framtid, vars slutliga rekommendationer uttryckligen nämnde EESK som ett instrument för att öka deltagandet och transparensen i EU:s demokrati. Några färska exempel på EESK:s pionjärroll är bland annat att kommittén var först med att efterlysa en verklig europeisk hälsounion och gå i bräschen för förslaget om ”rätten till reparation”. Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen, underströk vikten av genomslagskraften i EESK:s arbete och lyfte fram de lagstiftningsförbättringar som gjorts sedan 1958: ”De senaste månaderna har vi uppnått flera viktiga mål, bland annat konkurrenskraftskontrollen och en blå giv för EU. Vi kommer också att fortsätta att framföra åsikterna hos dem vi företräder.”

Energiomställningen, kampen mot klimatkrisen och hanteringen av det geopolitiska hotet från Ryssland är bara några av de utmaningar som understryker behovet av att EESK hjälper till att bygga samförstånd kring det gemensamma bästa, främja den europeiska integrationens värde och föra fram deltagandedemokratins och civilsamhällesorganisationernas roll. ”I 65 år har EESK tillhandahållit en plattform där fackliga företrädare kan delta i meningsfulla diskussioner med arbetsgivare, organisationer i det civila samhället och andra EU-institutioner. EESK:s framgång ligger i samarbetet. Genom att sammanföra företrädare för många olika grupper i samhället lyckas vi utarbeta yttranden med många olika infallsvinklar. Denna delaktighet säkerställer att vårt arbete ligger i linje med demokratiska principer”, förklarade Lucie Studničná, ordförande för Arbetstagargruppen.

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, uppmanade EESK att mobilisera sig fullt ut inför valet till Europaparlamentet. ”EU måste bidra till en kollektiv problemlösning på gemensamma europeiska utmaningar. Huruvida vi lyckas med detta är till stor del avhängigt av resultatet av valet till Europaparlamentet. EESK och dess ledamöter har ett uppdrag och ett ansvar att nå ut till medborgarna genom sina nätverk av organisationer i det civila samhället för att motverka desinformation, rädsla och brist på förtroende. Vi måste upprepa vår uppmaning till verkliga åtgärder för att genomföra dialogen med den civila samhället på EU-nivå inom alla politikområden.”

Läs mer om EESK:s historia.

Det civila samhällets organisationer uttrycker besvikelse över resultaten av COP28, men ser dem som en plattform för ökade EU-insatser på den globala arenan. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) står fast vid sitt åtagande att ta itu med klimatkrisen och betonar behovet av större ambitioner och ungdomsengagemang.

COP28 markerar ett historiskt skifte eftersom länderna för första gången på trettio år åtar sig att ställa om från fossila bränslen i energisystemen. EESK:s ordförande Oliver Röpke erkänner detta framsteg, men insisterar på en fullständig utfasning av fossila bränslen och framhåller vikten av att ungdomarna involveras i dessa insatser.

EU-förhandlarna ser det som en framgång att man lyckats hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen vid liv. COP28 fokuserar på energisektorn, med målet att minska utsläppen med 43 % fram till 2030 och uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Överenskommelsen kritiseras dock på grund av brister såsom osäkerheten kring uppnåendet av 1,5 °C-målet, oljestaternas inflytande och svaga finansieringsbestämmelser för omställningen.

Sandrine Dixson-Declève, medordförande för Romklubben, varnar för ökande förmögenhetsskillnader och sociala spänningar till följd av en orättvis fördelning av bördan. EESK:s ungdomsdelegat Diandra Ni Bhuachalla säger att hon är förkrossad över resultaten av COP28, och framhåller betydelsen av vanliga människors erfarenheter som en motvikt till fossilbränslelobbyisterna.

Trots invändningarna uppmärksammar EESK-ledamöterna de positiva aspekterna av Dubaiavtalet och åtar sig att ta itu med kryphål, samtidigt som övriga EU-institutioner uppmanas att göra detsamma. Det övergripande budskapet från EESK:s debatt är ett beslutsamt åtagande: ”Vi kommer inte att ge upp” när det gäller att skyndsamt ta itu med klimatkrisen genom fortsatta åtgärder inom ramen för EU och FN. (ks)

Från det att idén om en europeisk inre marknad väcktes på 1980-talet, till dess utformning och inrättande i början av 1990-talet, inträffade många historiska förändringar på vår kontinent och i andra delar av världen. Sedan dess har EU mer än fördubblats i storlek och antal medlemsstater och hanterat kriser och konflikter liksom naturliga, ekonomiska, sociala och tekniska utmaningar.

Sedan dess har även den geopolitiska situationen förändrats kraftigt. En ny supermakt har uppstått i Asien och blivit en systemrival för EU på många nivåer. Under årens lopp har inremarknadsprinciperna, dvs. fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft, visat sig vara en fördel för EU:s ekonomiska resultat. Den inre marknaden är dock långt ifrån felfri.

Genomförandet av de gemensamt överenskomna reglerna kan vara tämligen växlande, de administrativa kraven har ökat väsentligt och kapaciteten för marknadsövervakning är kraftigt begränsad. Dessutom kämpar den inre marknaden för närvarande med motstridiga målsättningar: efterfrågan på subventioner från industrin, men även från andra aktörer på nationell nivå, kontra uppmaningar om att begränsa det statliga stödet och upprätthålla lika villkor mellan alla medlemsstater; krav på lokal produktion för att bevara värdeskapandet och sysselsättningen i Europa kontra efterlysningar av öppna marknader och tillträde till dem som ett sätt att förbli kostnadsmässigt konkurrenskraftig i förhållande till globala konkurrenter och förse konsumenterna med produkter till överkomliga priser; tillgång till oumbärliga råvaror för att producera allt från bilar, vindturbiner eller solpaneler till köks- eller trädgårdsapparater kontra leveransvillkoren för dessa resurser, såsom att garantera arbets- och miljönormer och hantera konkurrenter om sådana resurser.

Öppenheten hos EU:s marknader och gränser, en central aspekt av det ursprungliga tänkesättet bakom den inre marknaden, har blivit otillräcklig i en värld där multilateralt överenskomna internationella handelsregler inte längre respekteras. Faktum är att den riskerar att bli en svag punkt för EU om den inte kopplas till vissa skyddsåtgärder, såsom strikt övervakning av kvaliteten på och säkerheten hos produkter som kommer in på EU-marknaden eller granskning av investeringar och investerarnas mål. I en värld som vänder ryggen till multilaterala regelbaserade system och där stater begränsar tillgången till resurser på grundval av sina nationella intressen fungerar inte längre en ekonomi som bygger på globalisering och internationellt integrerade leveranskedjor.

Det behövs därför en ny strategi för en inre marknad som byggde på dessa regler. Denna strategi bör inriktas på flera aspekter: en industripolitik för EU, gynnsamma ramar för näringslivet och för små och medelstora företag, företag i den sociala ekonomin, allmänhetens stöd för EU-projektet, korrekt organiserade och ändamålsenliga tjänster av allmänt intresse samt åtgärder för att bevara och utveckla vår sociala modell.

EESK anser att det är viktigt att EU:s kapitalmarknad fullbordas för att den inre marknaden ska kunna fördjupas. Kapitalmarknaden bör inriktas på att finansiera produktion, inköp och flödet av varor och tjänster, framför allt genom att stödja företagens forskning, utveckling och innovation samt tjänster av allmänt intresse. Incitament för entreprenörskap bör också skapas.

Dessutom bör prioritet ges åt politiska åtgärder som skapar en ram för innovation inom privata företag och främjar innovation genom tillgång till riskkapital och samarbete mellan näringslivet och vetenskapssamfundet. Att se till att unionens regelverk efterlevs måste vara en ytterligare prioritering för att stärka den inre marknaden. Tyvärr har många av dessa bestämmelser inte införlivats i nationell lagstiftning. Vissa bestämmelser kan också ha genomförts på mycket olika sätt eller tillämpas i mycket olika grad. Detta är ett allvarligt och stort hinder för en väl fungerande inre marknad.

EU bör göra klimatdiplomatin till flaggskeppet i sina yttre förbindelser, betonade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i sitt yttrande som antogs vid plenarsessionen i december. Det behövs en kraftfull och trovärdig strategisk plan för att anpassa unionens klimatdiplomati till det rådande geopolitiska läget och FN:s mål för hållbar utveckling.

Kommittén är övertygad om att vägen framåt är att uppgradera klimatdiplomatin till en flaggskeppsåtgärd i EU:s yttre förbindelser.

Ordföranden för Arbetsgivargruppen vid EESK och yttrandets föredragande, Stefano Mallia, betonade: ”Vi har ingen tid att förlora om vi vill undvika irreparabla skador. Klimatdiplomati är förebyggande diplomati. Därför finns det ett akut behov av att uppgradera klimatdiplomatin och göra den till en flaggskeppsåtgärd i EU:s yttre förbindelser och utrikespolitik.”

EESK uppmanar EU-institutionerna att anta en övergripande strategi för klimatdiplomati med kortsiktiga och långsiktiga prioriteringar som integrerar klimatåtgärder i alla delar av de yttre förbindelserna (däribland säkerhet och försvar, handel, investeringar, transport, migration, utvecklingssamarbete, ekonomiskt och tekniskt bistånd, kultur och hälsa).

Ett effektivt genomförande av den europeiska gröna given internt ger EU trovärdighet när det gäller att påverka och inspirera även andra att slå in på vägen mot hållbarhet. Därför uppmanar EESK medlemsstaterna och institutionerna att förbättra samordningen mellan EU-aktörerna för att anpassa deras respektive politik till klimatmålen och påskynda de inhemska åtgärderna för att genomföra den europeiska gröna given.

Stefano Mallia, föredragande för yttrandet, sade: ”Vi måste blicka inåt för att bedöma om vi kan möta målen som slogs fast inom den europeiska gröna given. När vi väl har sopat rent för egen dörr bör vi samarbeta med grannländer och främja deras ekonomiska diversifiering, utforma planer för en rättvis omställning och stödja anpassnings- och riskhanteringsprojekt för att förebygga och minska sårbarhetsrisker.” (mt)