Grön vätgas är en av byggstenarna i vår energiomställning och dess snabba utbyggnad är därför oerhört viktig såväl för det framtida energisystemet som för det ekonomiska och sociala välståndet i EU.
Grön vätgas är en av byggstenarna i vår energiomställning och dess snabba utbyggnad är därför oerhört viktig såväl för det framtida energisystemet som för det ekonomiska och sociala välståndet i EU.
Att etablera utbud, efterfrågan, infrastruktur och produktion när det gäller vätgas medför dock en rad utmaningar. Vätgasen är både dyr och beroende av lämpliga ramvillkor. Å ena sidan måste vi se till att användningen av vätgas inledningsvis inriktas på sektorer som är svåra att elektrifiera och på att lagra energi. Å andra sidan måste vi se till att nödvändiga förutsättningar skapas för en snabb och effektiv utbyggnad av vätgasinfrastrukturen.
Tre punkter är särskilt viktiga här:
Den nödvändiga finansieringen av infrastrukturen måste säkerställas. Eftersom uppbyggnaden av transportinfrastruktur kommer att medföra betydande kostnader understryker vi vikten av effektiv resursfördelning. Det kommer att krävas smart och integrerad planering, även över gränserna, och ett regelverk som möjliggör nödvändiga investeringar i infrastruktur samtidigt som hela energisystemets miljömässiga hållbarhet främjas och nätanvändarna skyddas från alltför höga nätavgifter. Samtidigt är det viktigt att undvika att användarna av gasnäten drabbas av ytterligare kostnader på grund av korssubventionering av näten för vätgas. Detta är särskilt viktigt eftersom de framtida användarna av nätinfrastrukturen för vätgas inte alls är de som använder dagens gasnät. Det är därför viktigt att i möjligaste mån tillämpa principen om att användaren betalar och därmed säkerställa att infrastrukturen för vätgas i första hand finansieras av dem som använder denna infrastruktur.
Utöver finansiering måste man säkra den arbetskraft som krävs för expansion och produktion. Förutom att skapa nya arbetstillfällen av hög kvalitet är omplaceringen av befintliga arbetstagare särskilt viktig. Detta innebär att dagens arbetstagare måste få lämplig utbildning, omskolning och kompetenshöjning och att arbetstagarna måste förmås stanna kvar genom att erbjudas goda arbetsvillkor. Nätoperatörerna måste till exempel vara bundna av sedvanliga kollektivavtal och arbetsvillkoren måste förbättras, så att de kan locka till sig kvalificerad arbetskraft. EESK efterlyser därför en effektiv och bindande social dialog inom gassektorn på både EU-nivå och nationell nivå.
Enhetlig, spårbar och obligatorisk certifiering av vätgas som produceras genom ett centralt EU-system måste säkerställas. Utöver miljökriterier måste dessa certifieringssystemen även garantera sociala normer. Dessa normer måste inbegripa rättvisa och säkra arbetsvillkor och respekt för arbetsrättsliga, sociala och fackliga rättigheter.
EESK uppmanar därför kommissionen att se över vätgasstrategin, som med rätta kritiserades av Europeiska revisionsrätten. I samarbete med det civila samhället på nationell och europeisk nivå måste man se till att det utarbetas en heltäckande strategi där man väger in certifiering, finansiering, arbetskraftsbehov, främjande åtgärder och konsumentskydd. Först när detta är uppfyllt ser vi en ljus framtid för den europeiska vätgasindustrin.
Vår hemliga gäst är trefaldiga olympiska mästaren, tidigare grekiska tyngdlyftaren Pyrros Dimas. Han berättar för oss vad han fäster sig vid mest när han följer med OS. Trots att OS på många sätt har förändrats över tid har de olympiska principerna och de tävlande idrottsutövarnas sinnesstämningar förblivit desamma.
Vår hemliga gäst är trefaldiga olympiska mästaren, tidigare grekiska tyngdlyftaren Pyrros Dimas. Han berättar för oss vad han fäster sig vid mest när han följer med OS. Trots att OS på många sätt har förändrats över tid har de olympiska principerna och de tävlande idrottsutövarnas sinnesstämningar förblivit desamma.
Pyrros Dimas är vice ordförande för internationella tyngdlyftningsförbundet (IWF) och tränare för det amerikanska landslaget. Han har vunnit tre olympiska guldmedaljer och en bronsmedalj. Han har varit ledamot av det grekiska parlamentet och ordförande för grekiska tyngdlyftningsförbundet.
Är du redo att bli en mer informerad, engagerad och aktiv EU-medborgare? Oavsett om du är studerande, ung yrkesutövare eller aktiv samhällsmedborgare hjälper EESK:s europeiska demokratipass dig att fullt ut ta vara på dina medborgerliga rättigheter.
Är du redo att bli en mer informerad, engagerad och aktiv EU-medborgare? Oavsett om du är studerande, ung yrkesutövare eller aktiv samhällsmedborgare hjälper EESK:s europeiska demokratipass dig att fullt ut ta vara på dina medborgerliga rättigheter.
Passet innehåller faktablad, bakgrundsinformation, vägledningar och navigeringsverktyg för alla aspekter av den nutida europeiska demokratin, inklusive en verktygslåda med deltagarresurser och en detaljerad handbok om det europeiska medborgarinitiativet.
Är du intresserad av den nya utgåvan (2023–2024) av broschyren om det europeiska demokratipasset? Skriv till oss så skickar vi den till dig – den finns nu tillgänglig på alla 24 EU-språk.
Du kan också ta en titt på den interaktiva versionen på engelska, franska eller tyska (fler språk kommer att läggas till så småningom) och upptäcka en värld där din röst verkligen gör skillnad! (ep)
Det finns en tendens att i alltför hög grad utpeka vissa händelser som avgörande ögonblick och århundradets händelser, vilket leder till att detta uttryck överanvänds. Icke desto mindre befinner vi oss nu, när den nya kommissionen inom kort ska bildas, i en av dessa avgörande ögonblick: extremhögern blir allt starkare och missnöjet sprids över hela kontinenten, kriget i Ukraina rasar och Gazakriget riskerar att utvecklas till ett öppet regionalt krig.
Det finns en tendens att i alltför hög grad utpeka vissa händelser som avgörande ögonblick och århundradets händelser, vilket leder till att detta uttryck överanvänds. Icke desto mindre befinner vi oss nu, när den nya kommissionen inom kort ska bildas, i en av dessa avgörande ögonblick: extremhögern blir allt starkare och missnöjet sprids över hela kontinenten, kriget i Ukraina rasar och Gazakriget riskerar att utvecklas till ett öppet regionalt krig.
Tärningen har ännu inte kastats på andra sidan Atlanten, men de stigande tullarna och det växande handelskriget med Kina är fortsatt en realitet och kommer ofrånkomligen att leda till chocker i leveranskedjorna och konsumentpriserna som i slutändan kommer att drabba befolkningen.
Samtidigt enades Europaparlamentet och rådet under våren om nya åtstramningsregler för EU, och de sparivrande EU-medlemsstaterna fortsätter att blockera ytterligare egna medel eller lånealternativ. EU står inför allt större klimatpåfrestningar, social oro, extremism och fascism, demokratin misskrediteras och auktoritära strömningar vinner alltmer mark. Tillsammans med hotet om kärnvapenutplåning och ett öppet krig vid EU:s gränser bör detta ge EU:s ledare en knuff i riktning mot att överge sin kortsynthet och sina interna stridigheter. All politik som bortser från ojämlikhet och rättvisa (eller inte låter orden följas av handling) kommer oundvikligen att misslyckas. Medborgarna är trötta på att som så många gånger förr höra samma välljudande tal och ord samtidigt som de får det allt svårare och kämpar för att få det att gå ihop ekonomiskt, och ändå försvinner arbetstillfällen och lönerna sjunker. Den högerextrema populismen utnyttjar allt detta och undviker grundläggande frågor genom att lägga skulden på invandrarna.
Utan social rättvisa kommer vi inte att ha stabilitet eller pålitliga partner i någon av medlemsstaterna, och vi kommer inte att nå den enighet som krävs för att ta itu med de utmaningar som EU står inför. Låt oss göra sociala framsteg till den enande kraften bakom EU:s nya valperiod.
Jag kan skatta mig lycklig, för de olympiska spelen i Paris är de nionde som jag närvarat vid. Första gången var i Barcelona 1992. I fyra av spelen deltog jag som idrottare och nådde prispallen. Jag har upplevt de återstående fem ur alla tänkbara synvinklar: som åskådare, som medlem av det internationella tyngdlyftningsförbundet och som tränare för det amerikanska landslaget.
Jag kan skatta mig lycklig, för de olympiska spelen i Paris är de nionde som jag närvarat vid. Första gången var i Barcelona 1992. I fyra av spelen deltog jag som idrottare och nådde prispallen. Jag har upplevt de återstående fem ur alla tänkbara synvinklar: som åskådare, som medlem av det internationella tyngdlyftningsförbundet och som tränare för det amerikanska landslaget. Under loppet av dessa årtionden i de olympiska kretsarna har jag bevittnat många förändringar. Det är inte bara värdstaden som sätter sin prägel på de olympiska spelen, fler element har tillkommit. Utvecklingen i fråga om tv-bevakning ger nu tittarna möjlighet att komma närmare idrottarna – nu kan de se känslouttrycken i deras ansikten. Införandet av nya idrotter i det olympiska programmet har lockat en ung publik och gjort oss förtrogna med grenar som vi inte hört talas om tidigare. Samtidigt påminner säkerhetsfrågan oss alla om att vi lever i en oförutsägbar värld, i turbulenta tider.
Således förändras de olympiska spelen ständigt. Allt förändras utom de olympiska principerna och de deltagande idrottarnas drömmar. I dagens värld är de olympiska idealen viktigare än någonsin. Dessutom ligger olympismen ofta före sin tid. Begrepp som inkludering, acceptans av mångfald och harmonisk samexistens har varit en del av den olympiska andan i årtionden, långt innan de debatterades i samhället. I egenskap av idrottsman, som en olympier som vet vilken press det innebär att delta i en tävlingsidrott på så hög nivå, måste jag dock i första hand fokusera på idrottarna. För många av dessa ungdomar utgör de olympiska spelen syftet med deras existens – något som ger deras liv mening och formar deras drömmar. Av detta skäl, och för mig personligen, handlar inte tittandet på de olympiska spelen om resultaten eller rangordningen. Det handlar om att uppleva känslouttrycken i idrottarnas ansikten. Deras glädje och deras besvikelse. Deras tårar och deras jubelskrik. Det handlar om människor som kämpar för att överträffa sig själva.
Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK
Morgondagens jobb kommer att kräva kompetens för att förverkliga den gröna och den digitala omställningen och hantera demografiska förändringar. Hur kan vi, när vi investerar i utbildning och omskolning, se till att dessa åtgärder också når de mest utsatta? Vilka är de nuvarande kompetensklyftorna och hur är de kopplade till fattigdom?
Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK
Morgondagens jobb kommer att kräva kompetens för att förverkliga den gröna och den digitala omställningen och hantera demografiska förändringar. Hur kan vi, när vi investerar i utbildning och omskolning, se till att dessa åtgärder också når de mest utsatta? Vilka är de nuvarande kompetensklyftorna och hur är de kopplade till fattigdom?
Den 10 juli utforskade Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK dessa frågor inom ramen för en tematisk debatt där även en ny EESK-studie på temat ”Hur kan man utrota kompetensfattigdomen bland de mest utsatta?” lanserades. Studien beställdes av EESK på begäran av gruppen i samband med Europaåret för kompetens (2023). I den undersöks det nya begreppet kompetensfattigdom, föreslås en definition och utreds möjliga drivkrafter och lösningar, vilket banar väg för ytterligare forskning om detta ämne i framtiden. En av slutsatserna är att det civila samhällets organisationer har en unik roll att spela när det gäller att identifiera och stödja utsatta personer som behöver kompetenshöjning. De bör ha ett nära samarbete med lokalsamhällen och lokala myndigheter, utnyttja sina nätverk och se till att ingen lämnas utanför när det gäller utbildning och kompetensutveckling.
I debatten deltog Juliana Wahlgren, direktör för EAPN (europeiska nätverket mot fattigdom), som talade om de bakomliggande faktorer som påverkar tillgången till kompetens, och Agnieszka Maj, forskare vid CASE (centrumet för social och ekonomisk forskning), som genomförde studien.
För att läsa den fullständiga artikeln om den tematiska debatten och en intervju med författarna, se evenemangets webbplats.
Arbetsgivargruppen gratulerade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till att ha omvalts i juli och uttryckte sin positiva inställning till hennes politiska riktlinjer. De nya riktlinjerna innebär en betydande omställning till att ta sig an den dalande konkurrenskraften, och därmed erkänns detta problem som lika avgörande som klimatförändringar och säkerhet.
Arbetsgivargruppen gratulerade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till att ha omvalts i juli och uttryckte sin positiva inställning till hennes politiska riktlinjer. De nya riktlinjerna innebär en betydande omställning till att ta sig an den dalande konkurrenskraften, och därmed erkänns detta problem som lika avgörande som klimatförändringar och säkerhet.
Konkurrenskraft och välstånd har äntligen blivit centrala prioriteringar. EU:s nya plan för välstånd syftar till att underlätta näringslivets verksamhet i Europa, fördjupa den inre marknaden och driva på produktiviteten med hjälp av banbrytande teknik. Vi ser särskilt positivt på att man vill minska den administrativa bördan, förenkla förfaranden och utse en vice ordförande som ansvarar for samordning av dessa uppgifter, allt för att företag ska få det lättare.
Arbetsgivargruppen vid EESK har länge efterlyst denna strategi, vilket framgår av våra prioriteringar: Att åstadkomma välstånd för alla: en konkurrenskraftsagenda för EU. Vi ser fram emot att samarbeta för att anpassa genomförandet av dessa åtgärder till verkliga förhållanden. EU:s konkurrenskraft har under en längre tid varit allvarligt hotad. EU är fortfarande en av de mest innovativa, säkra och välmående världsdelarna, men vi förlorar mark gentemot Förenta staterna och Kina när det gäller nyckeltal som till exempel BNP-tillväxten per capita. På detta område leder Förenta staterna sedan ett tiotal år tillbaka. Det finns även mindre uppenbara varningstecken för denna trend, till exempel antalet patent inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) och statistiken över utländska direktinvesteringar.
Därför ser vi särskilt positivt på följande prioriteringar i de politiska riktlinjerna för nästa kommission:
En omarbetad konkurrenskraftskontroll och ett interinstitutionellt avtal om förenkling och bättre lagstiftning.
En rivstart för investeringar med hjälp av en europeisk spar- och investeringsunion.
En ökning av satsningarna på forskning med inriktning på strategiska prioriteringar, banbrytande forskning och framstående vetenskapliga rön.
En ny EU-omfattande rättslig status för att hjälpa innovativa företag att växa.
En ren industriell giv för att investera i infrastruktur och industri, sänka energipriserna och stödja företagens ansträngningar för att åstadkomma miljöanpassningar.
Idrottens värden om att förena människor och länder är tidlösa
Bästa läsare!
I samband med OS i Paris 2024 vill EESK genom sitt initiativ ”Starkare tillsammans för idrottens värden” visa stöd för de olympiska värdena ur det civila samhällets perspektiv. Initiativet sätter fokus på kommitténs arbete på temat idrott: EESK har alltid gått i bräschen för att främja idrott som en positiv kraft som bidrar till sunda värden i alla delar av samhället.
Idrottens värden om att förena människor och länder är tidlösa
Bästa läsare!
I samband med OS i Paris 2024 vill EESK genom sitt initiativ ”Starkare tillsammans för idrottens värden” visa stöd för de olympiska värdena ur det civila samhällets perspektiv. Initiativet sätter fokus på kommitténs arbete på temat idrott: EESK har alltid gått i bräschen för att främja idrott som en positiv kraft som bidrar till sunda värden i alla delar av samhället.
Med detta initiativ vill vi symboliskt lyfta fram idén om vapenvila under de olympiska spelen, en idé som först introducerades under de antika olympiska spelen i Grekland på 800-talet f.kr. Vapenvila, eller ekecheiria som det heter på klassisk grekiska, var under firandet av spelen en period av fred mellan krigande stadsstater, för att idrottare och åskådare skulle kunna delta i spelen på ett säkert sätt.
I dag framstår idén om vapenvila som mer angelägen än någonsin, med tanke på dagens bräckliga geopolitiska läge med konflikter och politisk oro runt om Europa och i andra delar av världen.
Vi vill också lyfta fram de idrottsvärden som aldrig går ur tiden. Såsom framhölls av Nelson Mandela kan idrott skapa hopp där enbart hopplöshet tidigare rådde. De värden vi försvarar har kraften att förändra världen och förena människor och länder på ett sätt som skapar fred och harmoni, där respekt och vänskap råder.
Mot denna bakgrund lanserade vi en kort kampanj för att uppmärksamma de tre ursprungliga värdena excellens, respekt och vänskap, som med tiden har utvecklats till att även omfatta personer med funktionsnedsättning.
Det organiserade civila samhället efterlyser en fredlig och bättre värld där ungdomar genom idrotten lär sig vad ömsesidig förståelse innebär, i en anda av vänskap, solidaritet och rent spel och utan diskriminering.
Artiklar, grafik, videomeddelanden och uttalanden från våra ledamöter har publicerats på EESK:s webbplats och på EESK:s sociala medieplattformar sedan spelen inleddes i Paris. Kampanjen fortsatte under de paralympiska spelen för att understryka att detta stora idrottsfirande lämnar ett kraftfullt avtryck på samhället och för att lyfta fram de starka budskapen om lika möjligheter och likabehandling.
Idrottens värden under Parisspelen är nära kopplade till de europeiska värdena frihet, fred, mångfald och inkludering. Dessa värden bör vägleda oss i vårt dagliga liv, där skillnader och konflikter bör hanteras med hjälp av dialog och ömsesidig respekt.
EESK, som är en samlingspunkt för det organiserade civila samhället, har alltid stått upp för dessa värden och förespråkat ett mer inkluderande, rättvist och enat samhälle som säkerställer lika möjligheter och ett aktivt deltagande för alla.
