EESK vill rikta ny uppmärksamhet mot det civila samhällets insatser för att begränsa den tysta epidemin av psykisk ohälsa i EU och har därför publicerat en broschyr med information om ett antal organisationer som ansökt om priset till det civila samhället på temat psykisk hälsa. Här kan du läsa broschyren.
EESK vill rikta ny uppmärksamhet mot det civila samhällets insatser för att begränsa den tysta epidemin av psykisk ohälsa i EU och har därför publicerat en broschyr med information om ett antal organisationer som ansökt om priset till det civila samhället på temat psykisk hälsa. Här kan du läsa broschyren.
Den 4–7 mars stod EESK värd för evenemanget ”Det civila samhällets vecka” för första gången någonsin. I evenemanget deltog över 800 företrädare för ungdomsgrupper och det civila samhällets organisationer för att diskutera det kommande parlamentsvalet och EU:s framtid. Slutsatserna kommer att tas med i en EESK-resolution i juli. Denna resolution kommer att redogöra för vad det civila samhället förväntar sig av Europaparlamentets och kommissionens tillträdande ledarskap.
Den 4–7 mars stod EESK värd för evenemanget ”Det civila samhällets vecka” för första gången någonsin. I evenemanget deltog över 800 företrädare för ungdomsgrupper och det civila samhällets organisationer för att diskutera det kommande parlamentsvalet och EU:s framtid. Slutsatserna kommer att tas med i en EESK-resolution i juli. Denna resolution kommer att redogöra för vad det civila samhället förväntar sig av Europaparlamentets och kommissionens tillträdande ledarskap.
ge medborgarna större makt och möjlighet att samarbeta med EU och utöva sina demokratiska rättigheter,
identifiera och ta itu med hot mot demokratiska värden, såsom desinformation och väljarapati,
samla in rekommendationer från det civila samhället som kan påverka framtida EU-planer.
En första inblick i budskapen från det civila samhällets organisationer till de tillträdande EU-ledarna visar att de framför allt handlar om behovet av lyhörd styrning, inkluderande strategier och en hållbar framtid för alla européer.
Bekämpning av felaktig information
Inför valet till Europaparlamentet uttryckte ungdomsföreträdare och journalister oro över den ohämmade spridningen av felaktig information och den allt djupare polariseringen på nätet. De framhöll även behovet av tydliga rättsliga ramar. Det civila samhället efterlyser samarbete mellan regeringar, skolor och IT-företag för att främja digital kompetens för att på så sätt skapa en kunskapsrik och inkluderande onlinemiljö.
En ekonomi till gagn för människan och miljön
Det civila samhället uppmanar till en övergång från tillväxtcentrerade modeller till holistiska strategier som prioriterar välbefinnande, välstånd och miljöbegränsningar. I linje med detta förespråkade ungdomsorganisationer ett direktiv om företagens hållbarhet och föreslog särskilda skatter på miljöskadliga varor.
Deltagarna betonade också EU:s roll i den digitala omställningen och efterlyste etiskt AI-ledarskap och medborgarutbildning. Dessa åtgärder syftar till att säkerställa ansvarsfull ekonomisk tillväxt och ge medborgarna större makt och möjlighet att navigera i ett föränderligt tekniskt landskap.
Större makt åt ungdomar
Inom det civila samhället betonades det att ungdomar måste ges makt och möjlighet att forma EU:s framtid. Det förespråkades ett ”ungdomstest” på all EU-politik för att bedöma politikens inverkan på yngre generationer. I synnerhet föreslog ungdomsgrupper att det införs ungdomskvoter i valen till Europaparlamentet för att öka ungdomsrepresentationen.
Att stärka demokratin
Deltagarna efterlyste ett mer resilient och inkluderande demokratiskt utövande med strukturerad civil dialog på alla förvaltningsnivåer. Denna dialog, kopplad till kapacitetsuppbyggnad, syftar till att stärka det civila samhället i EU:s kandidatländer och främja en säker och gynnsam miljö för ett handlingskraftigt civilsamhälle i Europa.
Att hitta okonventionella lösningar
Under veckan avslöjades det europeiska medborgarinitiativets styrkor och svagheter. Framgångarna uppskattades, men det råder även frustration på grund av bristande reaktionsförmåga från EU-institutionernas sida. Medborgarinitiativet bör leda till konkreta svar, främja starkare partnerskap och ge medborgarna makt och möjlighet att delta genom utbyte av bästa praxis.
En blick framåt
Dessa rekommendationer kommer att ligga till grund för en kommande EESK-resolution om det civila samhällets förväntningar inför Europaparlamentets och kommissionens nästa mandatperiod. (gb)
I vår nya kolumn ”Jag tänker rösta.Tänker du?” förklarar våra gästskribenter fram till juni 2024 hur och varför man bör rösta i valet till Europaparlamentet. Vår gäst i dag är grekiska studenten Konstantina Manoli, 19. Hon deltog i årets Ditt Europa, din mening.
I vår nya kolumn ”Jag tänker rösta.Tänker du?” förklarar våra gästskribenter fram till juni 2024 hur och varför man bör rösta i valet till Europaparlamentet. Vår gäst i dag är grekiska studenten Konstantina Manoli, 19. Hon deltog i årets Ditt Europa, din mening.
EESK:s flaggskeppsevenemang för ungdomar hölls för första gången under det civila samhällets vecka. Under detta evenemang samlades över 100 ungdomar från hela EU, kandidatländerna och Storbritannien för att diskutera demokratin och Europas framtid.
Konstantina Manoli studerar främmande språk, översättning och tolkning vid Joniska universitetet i Grekland. Hon är en entusiastisk språkvetare med särskilt intresse för politiska diskussioner och globala frågor.
I detta nummer vill jag rikta uppmärksamhet mot veckan för det civila samhället, det flaggskeppsevenemang som EESK anordnade och stod värd för i början av mars.
I detta nummer vill jag rikta uppmärksamhet mot veckan för det civila samhället, det flaggskeppsevenemang som EESK anordnade och stod värd för i början av mars.
Med mindre än 100 dagar kvar till valet till Europaparlamentet gav det civila samhällets vecka EESK en unik möjlighet att sammanföra människor från alla samhällsskikt för att diskutera vad som är viktigt för dem och hur den europeiska framtiden ska se ut. Över 800 företrädare för organisationer i det civila samhället och ungdomsgrupper utbytte under veckan tankar om sina respektive huvudbudskap till och förväntningar på de kommande EU-ledarna. Den hälsning som jag vill föra fram är otvetydig, nämligen att allmänheten vill se mer demokrati och större deltagande av unga, färre falska nyheter och en ekonomi som fungerar för alla. Det civila samhället är våra demokratiers veritabla väktare och Europa kan inte tillåta sig att ignorera dess stämma.
Insikterna från veckan för det civila samhället kommer att ligga till grund för EESK:s resolution om valet till Europaparlamentet. Du kan ta del av tidiga synpunkter från veckan för det civila samhället på EESK:s webbplats.
I våra förberedelser inför valet ingår också att stärka förbindelserna med Europaparlamentet. Den 27 februari undertecknade jag ett samförståndsavtal med Europaparlamentets talman Roberta Metsola för att fördjupa samarbetet mellan de två institutionerna med målet att främja valet till Europaparlamentet, öka valdeltagandet – särskilt bland soffliggare och förstagångsväljare – och bekämpa informationsmanipulering. EESK kommer till fullo att använda sig av sitt omfattande nätverk, som sträcker sig över hela EU och företräder arbetsgivare, arbetstagare och organisationer i det civila samhället, så att de kan spela sin roll fullt ut. Avtalet är ett avgörande steg mot att samla kraft inför valet till Europaparlamentet 2024.
Vid EESK strävar vi efter att stärka det civila samhällets organisationer, inte bara i EU utan även på annat håll i världen. I februari lanserade vi officiellt vårt initiativ för kandidatlandsledamöter, vilket utgör en historisk milstolpe för EESK. Initiativet att involvera företrädare för kandidatländerna i EESK:s arbete välkomnades varmt av kommissionens vice ordförande Věra Jourová, Montenegros premiärminister Milojko Spajić och Albaniens premiärminister Edi Rama, som deltog i lanseringen. Sammanlagt 131 kandidatlandsledamöter valdes ut för att ingå i en pool av sakkunniga från det civila samhället med målet att delta i kommitténs arbete under de närmaste månaderna. Vårt gemensamma syfte är att alla kandidatländer successivt ska närma sig EU och bli alltmer integrerade med EU i takt med att förhandlingarna fortskrider.
Ett dynamiskt civilt samhälle och en stark social dialog är oumbärliga inslag i välfungerande demokratier. Att välkomna kandidatländerna är ett positivt och logiskt steg framåt för demokratin i Europa.
I vår kolumn En fråga till ... har vi bett Florian Marin, EESK-ledamot och föredragande för kommitténs yttrande ”EU:s skogar – ny EU-ram för skogsövervakning och strategiska skogsplaner”, att berätta vad EESK:s förväntar sig av ramen med tanke på skogarnas betydelse för att uppnå EU:s klimat- och hållbarhetsmål.
I vår kolumn En fråga till ... har vi bett Florian Marin, EESK-ledamot och föredragande för kommitténs yttrande ”EU:s skogar – ny EU-ram för skogsövervakning och strategiska skogsplaner”, att berätta vad EESK:s förväntar sig av ramen med tanke på skogarnas betydelse för att uppnå EU:s klimat- och hållbarhetsmål.
Vår gästskribent är EESK-ledamot och föredragande för yttrandet om paketet för försvar av demokratin, Christian Moos. Han delade med sig av skälen till att EESK inte stöder kommissionens förslag om det paket som vållade stort rabalder när det slutligen offentliggjordes i december förra året.
Vår gästskribent är EESK-ledamot och föredragande för yttrandet om paketet för försvar av demokratin, Christian Moos. Han delade med sig av skälen till att EESK inte stöder kommissionens förslag om det paket som vållade stort rabalder när det slutligen offentliggjordes i december förra året.
Det går inte att förneka att utövandet av rösträtten är ett kraftfullt verktyg för att uttrycka åsikter och påverka politiken. När det är val väljer vi ju faktiskt de personer som ska föra vår talan, som vi på ett personligt plan tycker är bäst lämpade att företräda oss och som bäst speglar våra övertygelser och våra värdesystem. Dock brukar de flesta av oss, framför allt vi som är unga, oftast underskatta den makt det innebär att rösta.
Det går inte att förneka att utövandet av rösträtten är ett kraftfullt verktyg för att uttrycka åsikter och påverka politiken. När det är val väljer vi ju faktiskt de personer som ska föra vår talan, som vi på ett personligt plan tycker är bäst lämpade att företräda oss och som bäst speglar våra övertygelser och våra värdesystem. Dock brukar de flesta av oss, framför allt vi som är unga, oftast underskatta den makt det innebär att rösta.
Vi talar passionerat om hur vi vill förändra världen och skapa en bättre framtid för nuvarande och kommande generationer. Men någonstans halvvägs i denna process, när vi känner att våra åsikter, våra värderingar och våra ideal inte längre spelar någon roll eller när vi känner oss maktlösa, ger vi upp.
Som ung kvinna från Grekland vet jag verkligen exakt hur detta känns. Jag är bekant med känslan av frustration när våra röster inte hörs, när jag upplever att våra rättigheter kränks, när känslan av hjälplöshet infinner sig och när det känns som att det inte finns mer vi kan göra. Ibland blir saker inte som vi tänkt oss, trots att vi gjort vårt bästa. Det är i dessa stunder, när våra ansträngningar tycks värdelösa, som vi ofta glömmer en grundläggande sanning – vår makt ligger i vår röst! Som Barack Obama en gång sade: ”Varje röst räknas!".
Tyvärr tror jag inte att min erfarenhet vare sig är unik eller beror på att jag är en ung kvinna från Grekland. Sanningen är att många människor delar den här känslan oavsett ålder, etnicitet, kön, religion eller personliga omständigheter.
Att rösta är vårt kollektiva inflytande för att forma framtiden så som vi vill ha den. Genom att ta saken i egna händer säkerställer vi att våra drömmar och värderingar får genomslag i de beslut som ligger till grund för vårt samhälle. Vi måste agera eftersom vår röst är som en nyckel som låser upp dörren till en framtid där ekot av ungdomar med egenmakt genljuder.
Och kom ihåg John Lewis kloka ord, ”Om inte vi, så vem? Om inte nu, så när?”
EESK föreslår att den nya EU-ramen för skogsövervakning ska vara hållbar, kostnadseffektiv och praktiskt genomförbar. För att vetenskap och praxis ska fungera i nära samarbete bör den även vara aktuell, säker och trygg, dynamisk, inkluderande och deltagandebaserad. Detta möjliggör också bättre planering och evidensbaserat beslutsfattande.
EESK föreslår att den nya EU-ramen för skogsövervakning ska vara hållbar, kostnadseffektiv och praktiskt genomförbar. För att vetenskap och praxis ska fungera i nära samarbete bör den även vara aktuell, säker och trygg, dynamisk, inkluderande och deltagandebaserad. Detta möjliggör också bättre planering och evidensbaserat beslutsfattande.
Komplementaritet är mycket viktigt, likaså att förhindra dubblering av data som redan omfattas av befintlig lagstiftning såsom klimat- och luftpolitik, bestämmelser om biologisk mångfald och den gemensamma jordbrukspolitiken.
När det gäller klimatförändringar finns det ett behov av långsiktiga data vid sidan av data om landsbygdsutveckling, cirkulär ekonomi och vetenskap. Det är viktigt att säkerställa interoperabilitet och samma detaljnivå, teknik och frekvens, särskilt när kompletterande data samlas in i EU:s alla medlemsstater. Att minska den administrativa bördan och undvika onödig byråkrati såsom flerfaldig insamling och rapportering av data bör vara en ständigt aktuell fråga. Ekonomiska, sociala och miljörelaterade skogsdata bör tillmätas samma betydelse.
Vikten av att respektera den privata äganderätten och äganderätten till data, särskilt inom ramen för subsidiaritetsprincipen, kan inte överskattas. När det gäller infrastruktur för skogsdata bör allmänintresset alltid ha företräde.
Varje EU-medlemsstat som drar fördel av skogen bör ha en långsiktig skogsplan som kompletterar andra skogs- och virkesstrategier och säkerställer en perfekt överensstämmelse med målen för hållbar utveckling. Med beaktande av skogarnas multilaterala värde bör hänsyn tas till sociala och ekonomiska perspektiv i skogsplanernas struktur, vid sidan av partnerskapsprincipen och det civila samhällets deltagande i arbetet med att utarbeta och genomföra långsiktiga skogsplaner.
Den ständiga kommittén för skogsbruk bör få en starkare roll och bland annat bestå av relevanta aktörer från det civila samhället.
Oron över otillbörlig påverkan från fientliga stater såsom Ryssland är fullständigt motiverad. Det finns flera exempel på förmånliga lån till högerextrema partier, poster som styrelseledamöter som gått till politiska föredettingar, lukrativa avtal för tvivelaktiga entreprenörer och finansiering av påstådda icke-statliga organisationer.
Oron över otillbörlig påverkan från fientliga stater såsom Ryssland är fullständigt motiverad. Det finns flera exempel på förmånliga lån till högerextrema partier, poster som styrelseledamöter som gått till politiska föredettingar, lukrativa avtal för tvivelaktiga entreprenörer och finansiering av påstådda icke-statliga organisationer.
Vi måste därför vara mycket vaksamma under perioden fram till Europaparlamentsvalet. Trots vissa korrekta rekommendationer till medlemsstaterna kommer paketet för försvar av demokratin alldeles för sent. För det första inledde kommissionen sitt arbete med paketet sent. I början av sommaren 2023 sköt kommissionen därefter upp förslaget i över ett halvår, eftersom kritiken mot det lagstiftningsförslag som skulle ingå i paketet var mycket kraftig och, framför allt, enhällig.
Det paket som offentliggjordes i december bekräftade dock våra värsta farhågor. Förslaget till direktiv kommer att vara till men för icke-statliga organisationer som tar emot pengar från regeringar i länder utanför EU, till exempel USA. Förslaget i sig kan ses som ett rättfärdigande av auktoritära regeringar som använder lagar om utländska agenter för att försöka tysta alla former av demokratisk opposition.
Dessutom är definitionerna i direktivet vaga och det finns enormt många kryphål för Moskvas verkliga agenter. Företrädare för det organiserade civila samhället undrar varför kommissionen inte inrättar ett allmänt öppenhetsregister som omfattar alla dem som företräder olika intressegrupper och som är förenligt med befintlig lagstiftning på nationell nivå samtidigt som det skapas en tydlig och säker rättslig grund för alla berörda parter.
Kommissionen bör dra tillbaka detta förslag till direktiv och under 2025 utarbeta en mer heltäckande strategi jämfört med det förslag som nu lagts fram, så att direktivet inte spelar demokratins fiender i händerna.
