Av EESK:s arbetstagargrupp 

Det finns för närvarande över 1 200 europeiska företagsråd i stora multinationella företag. Dessa organ kan användas för att säkerställa demokrati på arbetsplatsen, eftersom de har rätt att få information från företagets centrala ledning om gränsöverskridande frågor som de även kan yttra sig om. Dessa frågor berör bland annat det nuvarande ekonomiska och finansiella läget och den sannolika utvecklingen när det gäller arbetstillfällen, investeringar och nya arbetsmetoder. De europeiska företagsråden saknar rätt att förhandla fram avtal. 

De europeiska företagsråden ökar i betydelse eftersom företagens beslut, som främst fattas vid huvudkontoret, genomförs överallt i bolaget. Råden hjälper arbetstagarföreträdarna att bättre förstå företagens beslut. Lämplig information och samråd kan även hjälpa ledningen att utforma sina beslut så att de genomförs på ett smidigt sätt i alla länder. 

Det finns dock belägg för allvarliga brister i det nuvarande direktivet om europeiska företagsråd (från 2009) och dess genomförande. En avgörande aspekt är att många europeiska företagsråd inte har möjlighet att vända sig till domstol om deras rättigheter kränks. En analys av tidigare rättsliga förfaranden och avgöranden visar att det råder viss rättsosäkerhet, särskilt när det gäller definitionerna av ”information”, ”samråd”, ”gränsöverskridande” och ”sekretess”, samt de europeiska företagsrådens rätt att anlita experter (t.ex. juridiska biträden eller fackliga företrädare). Dessutom finns det flera föråldrade bestämmelser som måste anpassas till det nuvarande globala läget. 

Företagen och deras arbetskraft står inför mångfasetterade utmaningar: digitalisering, åtgärder mot klimatförändringar, demografiska utmaningar och kompetensutveckling. Sådana förändringar kan vara störande och påverka konkurrenskraften, den sociala tryggheten och arbetstagarnas produktivitet inom ett företag. Vetenskaplig forskning visar att ändamålsenlig rätt till information, samråd och/eller arbetstagarinflytande ökar hållbarheten i företagens beslut och företagens konkurrenskraft, vilket i sin tur tyder på att europeiska företagsråd kan spela en avgörande roll i genomförandet av en rättvis omställning. 

En översyn av direktivet är därför nödvändig för att säkerställa rättssäkerhet och välfungerande europeiska företagsråd. Ett snabbt och smidigt genomförande av översynen av direktivet bör avhjälpa de befintliga bristerna och göra de europeiska företagsråden rustade för framtiden. EESK:s yttrande innehåller en bedömning av kommissionens förslag och ett antal konkreta förslag till lagstiftarna om hur direktivet kan förbättras ytterligare.

EESK har lanserat ett nytt program för att vidareutveckla sina förbindelser med de nationella ekonomiska och sociala råden. Detta initiativ syftar till att möjliggöra ett mer regelbundet utbyte i fråga om prioriterade frågor, planerade yttranden och rapporter samt bästa praxis.

Det första utbytet ägde rum i mars i Frankrike när ordföranden för EESK:s ungdomsgrupp Katrīna Leitāne besökte Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor under två dagar för att diskutera ungdomspolitik. Vad blev resultatet? Nya idéer för att främja ungdomsagendan på EU-nivå och nationell nivå och integrera ungdomars förväntningar i EESK:s verksamhet och samtidigt en möjlighet att träffa nya kollegor som arbetar med samma frågor i en medlemsstat. 

I denna video delar Katrīna Leitāne med sig av sina intryck från sitt arbetsbesök och det givande utbyte hon hade med Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. 

Du hittar mer information om utbytesprogrammet på vår webbplats. 

Du kan också få mer information genom att skicka ett mejl till sekretariatet för kontakter med de nationella ekonomiska och sociala råden och det civila samhället (EESC-ESCS-relations@eesc.europa.eu).

EESK har betonat vikten av att införliva ungdomsperspektiv i EU:s politik och uppmanat ungdomsorganisationer att delta i EESK:s ungdomstest, ett initiativ för att ungdomar ska få större gehör i beslutsfattandet. 

EESK uppmuntrade nyligen ungdomsorganisationer att ansöka om deltagande i EESK:s ungdomstest före den 30 juni 2024. Organisationer vars ansökan beviljats kommer att få välja yttranden som de vill påverka, delta i sammanträden och hearingar och lämna skriftliga bidrag. Organisationer kan delta om de är demokratiskt etablerade och upprätthåller principerna i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och om deras verksamhetsgrenar eller beslutsfattande organ leds av ungdomar. 

Under det senaste året har EESK testat denna strategi som gör det möjligt för ungdomsföreträdare i hela Europa att bidra till diskussioner om viktiga frågor såsom demokrati, den gemensamma jordbrukspolitiken eller ungdomars deltagande i förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Efter en framgångsrik pilotfas bestämdes det att projektet skulle bli ett permanent verktyg, och EESK uppmanar nu andra EU-institutioner att vidta liknande åtgärder. 

Ungdomsföreträdare som nyligen uttryckte sig i en plenardebatt sade sig vara nöjda med detta initiativ, som säkerställer deras inflytande utöver traditionellt ungdomscentrerade ämnen som klimatkrisen. 

EESK:s ordförande Oliver Röpke beskrev initiativet som ett mycket viktigt politiskt åtagande och betonade behovet av ett ständigt ungdomsengagemang i EU:s beslutsprocess. Enligt honom bör inte demokratiska val vara ungdomarnas enda möjlighet att göra sig hörda. Tack vare ungdomstestet kan de regelbundet bidra till EU:s politik. 

Katrīna Leitāne, ordförande för EESK:s tillfälliga ungdomsgrupp, kommenterade framstegen när det gäller att införliva ungdomarnas perspektiv i EU:s beslutsfattande. Hon påpekade att ungdomstestet är ett levande dokument som kommer att anpassas med tiden. Elias Dray, vice ordförande för Europeiska ungdomsforumet, lovordade EESK för dess ledarskap och uppmuntrade ungdomsorganisationerna att ansluta sig till initiativet så att de kan påverka framtida EESK-yttranden. 

Även Albaniens barn- och ungdomsminister Bora Muzhaqi deltog i EESK:s plenarsession. Beslutsfattarna i hennes land strävar efter att göra Albanien till en förebild på det ungdomspolitiska området och visar värdet av att ha myndighetspersoner som är särskilt ansvariga för ungdomsfrågor. ”Jag tror verkligen att vårt arbete med och för ungdomar i dag förbereder dem för framtiden ... Vi ger dem möjligheten att sätta sin prägel på dagens värld och se till att de ärver en hållbar planet med ekologisk mångfald.”

EESK:s utmärkta arbetsförbindelser med Albanien visar på att gränsöverskridande partnerskap spelar en viktig roll när det gäller att främja ungdomars deltagande på alla förvaltningsnivåer.

EESK driver detta initiativ sedan september 2022, då kommittén antog ett yttrande om EU:s ungdomstest. Även genom andra pågående insatser, bland annat det årliga evenemanget ”Ditt Europa, din mening!”, ger kommittén prov på sitt ständiga engagemang för att öka ungdomars deltagande i EU:s beslutsprocess. 

Årets rekommendationer från evenemanget, som hölls i mars 2024, riktar sig till de tillträdande EU-ledarna och finns tillgängliga online. (ks)

Kommissionen har föreslagit målet att minska utsläppen av växthusgaser med 90 % senast 2040, med siktet inställt på klimatneutralitet senast 2050. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställde sig bakom detta mål vid plenarsessionen i maj och betonade att det är förenligt med de vetenskapliga rekommendationerna om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. 

Genom att ge sitt stöd framhäver EESK vikten av att alla drar sitt strå till stacken i de globala klimatinsatserna samtidigt som man värnar den europeiska industrins konkurrenskraft under omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Teppo Säkkinen, föredragande för yttrandet ”EU:s klimatmål för 2040”, betonade behovet av ett koldioxidfritt elsystem senast 2040 i syfte att påskynda minskningen av koldioxidutsläpp från industri, transport och byggnader, och förespråkade att verkliga utsläppsminskningar ska uppnås genom utfasning av fossila bränslen. 

EESK varnar för riskerna med ett alltför stort beroende av koldioxidupptag, på grund av risker såsom skogsbränder och skadegörare, och efterlyste ett välavvägt förhållningssätt till utsläppsminskningar och koldioxidupptag. När EU:s klimatpolitik går in i nästa fas bör den inriktas på investeringar samt på att skapa en robust ekonomi, förbättra energisäkerheten och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Uppnåendet av målet om en utsläppsminskning på 55 % senast 2030 och genomförandet av 55 %-lagstiftningen är avgörande i detta sammanhang. 

EESK efterfrågar att elproduktionssektorn ska vara koldioxidfri senast 2040 och att även uppvärmning och kylning ska ske koldioxidfritt därefter. Tillgång till ren energi till ett överkomligt pris är grunden för utfasningen av fossila bränslen inom industrin, byggnader och transport. 

EESK föreslår även ett utsläppsminskningsmål för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, som utarbetas genom dialog med jordbrukare och andra berörda parter i syfte att säkerställa livsmedelstryggheten och som tar EU:s olika naturförhållanden i beaktande. 

Allmänhetens stöd och berörda parters engagemang är avgörande för att uppnå målet för 2040. EESK efterfrågar därför en bred dialog vid fastställandet av målen och utvecklingen av politiken med bland annat arbetsmarknadens parter, det civila samhället och medborgarna. 

Med anledning av utarbetandet av lagstiftningsförslaget avseende målet för 2040 inom EU betonar EESK behovet av en omfattande konkurrenskraftskontroll i förhållande till andra större ekonomier för att värna EU:s globala konkurrenskraft och industriella bas samtidigt som höga miljömässiga och sociala standarder upprätthålls. (ks)

Vid sin plenarsession i maj antog EESK två yttranden i vilka kommittén betonade den avgörande roll som sammanhållningspolitiken, EU:s främsta finansieringsinstrument för regional utveckling, kommer att spela i samband med framtida utvidgningar. Kommittén anser bland annat att efterlevnadsverktyg bör inkluderas i anslutningsfördragen för att komma till rätta med eventuella utmaningar efter anslutningen, till exempel utvandring och bristande respekt för rättsstatsprincipen. 

I sina senaste rekommendationer betonade EESK vikten av att inkludera och stärka organisationerna i det civila samhället, så att sammanhållningsfonderna används på ett ändamålsenligt sätt. Det är genom att titta närmare på resultaten på det regionalpolitiska och sociala planet som vi kan bedöma om sammanhållningspolitiken är framgångsrik eller ej, inte genom att bara mäta omfattningen av de ekonomiska investeringarna. Det är viktigt att stärka den offentliga förvaltningen för att uppnå sammanhållning. 

Under den diskussion som ägde rum under plenarsessionen med Elisa Ferreira, kommissionsledamot med ansvar för sammanhållning och reformer, och Europeiska regionkommitténs ordförande Vasco Alves Cordeiro framhölls vikten av föranslutningsstöd och åtgärder för att stärka organisationerna i det civila samhället. 

EESK:s ordförande Oliver Röpke och andra talare betonade behovet av en stark sammanhållningspolitik för att ta itu med utmaningarna i samband med EU:s utvidgning och förhindra ett splittrat EU. Att skräddarsy stödet till kandidatländernas regioner är av avgörande betydelse för freden och välståndet. Andra viktiga rekommendationer handlade om att satsa mer på utbildning, involvera organisationerna i det civila samhället och tillämpa särskilda mekanismer för länder såsom Ukraina. 

EESK noterade också de mer övergripande konsekvenser som utvidgningen kommer att få för EU:s nuvarande medlemsstater och betonade behovet av ytterligare stöd till de regioner som påverkas. I den nionde sammanhållningsrapporten framhålls vikten av anpassning till nya utmaningar genom att investera i små och medelstora företag, stärka den lokala förvaltningen och verka för att underrepresenterade grupper ges tillträde till arbetsmarknaden. En dynamisk sammanhållningspolitik är av avgörande betydelse för att frigöra EU:s ekonomiska potential, så att de nya medlemsstaterna kan integreras på ett effektivt sätt. (tk)

Nuklearmedicin och försörjningen av radioisotoper måste vara en topprioritering för Europeiska unionen om vi vill garantera lika tillgång till cancerbehandling för alla patienter i Europa. 

EU och medlemsstaterna bör se till att finansiering finns tillgänglig för medicinsk strålnings- och kärnteknik. Samtidigt bör de också intensifiera sitt samarbete för att undanröja rättsliga hinder för försörjningen av radioisotoper och minska sitt beroende av tredjeländer när det gäller råvaror. 

Med detta slutmål för ögonen vill EESK, genom sitt yttrande Europas plan mot cancer: drivkrafter för att trygga försörjningen av medicinska radioisotoper som antogs vid plenarsessionen i maj, betona att vi måste göra allt som står i vår makt i kampen mot cancer. 

Föredragandena Alena Mastantuono och Philippe Charry var båda fullt övertygade om att det enda sättet att bättre trygga försörjningen av radioisotoper i Europa och tillgodose patienternas ökande efterfrågan är om vi fattar djärva politiska beslut och om vi har en sund reglering. 

Varje år drar upp till 10 miljoner europeiska patienter nytta av nuklearmedicinsk avbildning i samband med diagnostiseringen av olika sjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar. Strålnings- och kärnteknik där radioisotoper används är avgörande i kampen mot cancer i alla delar av vårdkedjan, såväl för tidig upptäckt, diagnos och behandling som för palliativ vård. (mp)

Av Stefano Mallia, ordförande för EESK:s arbetsgivargrupp 

I efterdyningarna av EU-valet är det nu helt klart turbulenta tider som råder runt omkring oss. Den konservativa segern satte stopp för en högerextrem jordskredsseger. Men trots att mitten-högern höll ställningarna kan vi inte bortse från att ytterhögern får större makt i det nya Europaparlamentet, vilket kommer att göra det svårare att rösta i viktiga frågor. Vi kunde göra oss en uppfattning om detta redan förra året, när EPP – på ett hår när – inte lyckades samla en blockerande högermajoritet för att sätta stopp för förordningen om naturrestaurering. 

Nödvändiga framsteg inom industripolitiken och i fråga om ekonomisk säkerhet toppar näringslivets lista över viktiga frågor, särskilt när det gäller teknik, kritiska råvaror, halvledare, elfordon, ekonomisk resiliens och konkurrenskraften rent generellt. Det är mycket viktigt att stärka den inre marknaden och uppmuntra privata investeringar genom en fungerande kapitalmarknadsunion. Kommer det nya Europaparlamentet att kunna leva upp till förväntningarna? 

Vi har inget annat val än att konkurrera med globala stormakter som Kina och USA. 

År 2008 var bruttonationalprodukten i löpande priser i euroområdet och i USA ungefär lika stor och uppgick till 14,2 biljoner respektive 14,8 biljoner US-dollar (13,1 biljoner respektive 13,6 biljoner euro). Femton år senare uppgår euroområdets BNP till strax över 15 biljoner US-dollar, medan USA:s BNP har stigit till 26,9 biljoner US-dollar. Om produktivitetstillväxten i de fem största europeiska ekonomierna – Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien – hade motsvarat den i USA mellan 1997 och 2022 skulle dessa länders BNP per capita i genomsnitt ha ökat med 13 000 US-dollar (12 000 euro) när hänsyn tas till köpkraftspariteten. Dessa siffror är inte utan betydelse. 

På grund av EU:s positiva handelsbalans under en lång tid har många bortsett från att vår konkurrenskraft är hotad. I tron på globala lika villkor och en regelbaserad världsordning har vi litat på att andra aktörer skulle spela enligt samma regler. Men nu när världen förändras i sådan hög takt måste EU höja insatserna och snabbt reagera på alla signaler som hittills ignorerats. Vi hoppas att det nya parlamentet kommer att kunna leva upp till förväntningarna och inte begränsa sig till partipolitik.

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer

Hälso- och sjukvårdspersonal och företrädare för det civila samhället uppmanar beslutsfattarna att införa en ”hälsokontroll” för all framtida politik. De kräver att ”rätten till hälsa” fortsatt ska stå högt upp på EU:s och medlemsstaternas dagordning under den nya valperioden, vilket är vad européerna efterlyste vid konferensen om Europas framtid. 

De nationella och europeiska hälsoåtgärderna måste samordnas bättre och anpassas bättre till varandra så att man kan skapa en mer hållbar hälso- och sjukvårdssektor som kan stå emot framtida chocker och garanterar lika tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet för alla. 

Enligt konferensen The State of Health in the EU som hölls i Liège den 4 juni förväntas Investeringar, förebyggande åtgärder, tekniska innovationer och hälsoutbildning från en tidig ålder spela en viktig roll i detta. Evenemanget anordnades av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK, tillsammans med CHU Liège och Hôpital de la Citadelle, inom ramen för det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. 

”Under nästa valperiod, 2024–2029, måste hälsa förbli en central strategisk prioritering för den nya kommissionen, det nya Europaparlamentet och rådet”, sade Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer. EU-institutionerna bör anamma en One Health-modell som främjar kopplingarna mellan hälso- och sjukvårdspolitik och demografisk utveckling, den digitala och den gröna omställningen, ekonomisk säkerhet och industripolitik. 

Séamus Boland betonade att hälso- och sjukvårdspolitiken endast kan fungera effektivt i kombination med tillgängliga, adekvata och högkvalitativa sociala tjänster och socialpolitiska åtgärder och med en tillräcklig mängd välutbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Han upprepade att civilsamhällesorganisationer, t.ex. patientorganisationer, måste involveras direkt i hälso- och sjukvården och ta på sig ansvar. Han sade: ”För att europeiska initiativ och program på hälsoområdet ska få acceptans och lyckas krävs det en öppen, regelbunden och strukturerad dialog med det civila samhällets organisationer. Deras förmåga att utföra detta arbete är i sin tur beroende av att de får hållbar och förutsägbar finansiering.” 

Vid konferensen diskuterades flera grundläggande aspekter i fråga om en stärkt europeisk hälsounion: 

• Åtagandet i fråga om One Health. 
• Digitala innovationer och deras inverkan på hälsan. 
• Hållbarhet och framtidssäkring av hälso- och sjukvårdssystemen genom sociala investeringar.
• Den globala kampen mot ojämlikhet i hälsa mot bakgrund av europeisk solidaritet: exemplet sällsynta sjukdomar. 

Slutsatserna och rekommendationerna från konferensen kommer att offentliggöras på evenemangets webbplats. 

Läs mer om konferensen i vårt pressmeddelande.

Vid sin plenarsession i maj diskuterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) lärdomarna från EU:s utvidgning 2004. På grund av den nuvarande geopolitiska situationen och säkerhetssituationen har frågan om ytterligare utvidgningar blivit brådskande för EU. 

I samband med sin plenardebatt om den stora utvidgningen 2004 välkomnade EESK talare som spelade en viktig roll i den förhandlingsprocessen, däribland Jarosław Pietras, f.d. polsk statssekreterare med ansvar för EU-anslutningen, László Andor från Ungern, generalsekreterare för stiftelsen för europeiska progressiva studier, samt Štefan Füle från Tjeckien, f.d. kommissionsledamot med ansvar för utvidgning. 

Under diskussionen betonade deltagarna att EU – som först på senare tid fått ett återuppväckt intresse för fler utvidgningar – måste tillhandahålla en tydlig färdplan för kandidatländernas anslutning. Låt dem inte stå och knacka på dörren alltför länge, för då tappar utvidgningsprocessen sin trovärdighet. 

”20-årsjubileet visar inte bara att en avsevärd milstolpe har passerats utan också att EU:s utvidgningsprocess fortsätter att vara en framgångssaga, då fler länder vill gå med”, noterade EESK:s ordförande Oliver Röpke. 

”Utvidgningen är en omvandlingsprocess hos båda parter, som medför fördelar inte bara för kandidatländerna utan även för EU:s medlemsstater”, konstaterade Jarosław Pietras. 

Štefan Füle, som nu är ordförande för EPC:s (European Policy Centre) arbetsgrupp för EU:s utvidgning, betonade att ”vi måste förbereda både kandidatländerna och EU:s medlemsstater inför den nya utvidgningsvågen”. 

Tinatin Akhvlediani, forskare vid CEPS (Centre for European Policy Studies) enhet för EU:s utrikespolitik, talade om drivkraften bakom 2004 års utvidgning. Hon framhöll de ekonomiska aspekterna av utvidgningen, med tanke på att kandidatländerna vid den tidpunkten befann sig en besvärlig ekonomisk situation. Den viktigaste drivkraften för den framtida utvidgningen i detta läge är dock säkerheten. 

Enligt László Andor var rättsstatsprincipen en av de frågor där man brast vid utvidgningen 2004, eftersom EU inte lyckades skapa de rätta verktygen för att hantera frågan. Detta ledde till att man nyligen införde en villkorlighetsmekanism för rättsstatsprincipen. 

I september kommer EESK att hålla ett toppmöte om utvidgningen med det civila samhället och bjuda in alla kandidatlandsledamöter att delta i kommitténs plenarsession för första gången någonsin.