EESK är en framgångssaga, men EU måste göra ännu större ansträngningar för att upprätthålla det sociala kontraktet, solidaritet, en rättvis ekonomi och delaktighet. Detta är nyckeln till att bevara de europeiska värdena.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) inrättades genom Romfördraget (som undertecknades i mars 1957) och höll sin första plenarsession i maj 1958. Vid en debatt som ägde rum den 13 december 2023 i Bryssel under rubriken ”Firande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs 65-årsjubileum: stärka det civila samhället och värna demokratin” diskuterade man kommitténs erfarenheter under de gångna åren och lärdomar inför framtiden. ”Under de senaste 65 åren har kommittén byggt upp en ordentlig plattform där det civila samhället fritt kan framföra sina åsikter och på så sätt sträva efter att förbättra EU:s lagstiftning. I ett föränderligt geopolitiskt sammanhang är det viktigare än någonsin med ett starkt och oberoende civilt samhälle. Det är det civila samhället, i sin roll som övervakare, som ser till att ingen sätter stopp för kontroller och motvikter, rättsstatsprincipen eller grundläggande rättigheter och värden – att ingen ’drar ur sladden’ ur det demokratiska systemet”, förklarade EESK:s ordförande, Oliver Röpke.

EESK:s ledamöter företräder en mängd olika civilsamhällesorganisationer över hela Europa, däribland näringslivsorganisationer, fackföreningar och andra intressegrupper. Kommittén är ett rådgivande EU-organ som avger yttranden i EU-frågor till kommissionen, rådet och Europaparlamentet och fungerar som en bro mellan EU:s beslutsfattande institutioner och EU:s medborgare. ”EESK har fyllt 65 och du tänker kanske att det är dags att gå i pension. Tvärtom. EESK behövs nu mer än någonsin, när så många européer befinner sig i en svår situation. Försöken att ignorera den organiserade sociala dialogens roll bör motarbetas. Andra EU-institutioner borde lyssna mer till oss”, framhöll Georges Dassis, f.d. ordförande för EESK och ordförande för Föreningen för tidigare EESK-ledamöter.

Som lyftes fram under debatten har EESK varit en ledande partner i debatten om den europeiska pelaren för sociala rättigheter de senaste åren. EESK hade också en central roll i konferensen om Europas framtid, vars slutliga rekommendationer uttryckligen nämnde EESK som ett instrument för att öka deltagandet och transparensen i EU:s demokrati. Några färska exempel på EESK:s pionjärroll är bland annat att kommittén var först med att efterlysa en verklig europeisk hälsounion och gå i bräschen för förslaget om ”rätten till reparation”. Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen, underströk vikten av genomslagskraften i EESK:s arbete och lyfte fram de lagstiftningsförbättringar som gjorts sedan 1958: ”De senaste månaderna har vi uppnått flera viktiga mål, bland annat konkurrenskraftskontrollen och en blå giv för EU. Vi kommer också att fortsätta att framföra åsikterna hos dem vi företräder.”

Energiomställningen, kampen mot klimatkrisen och hanteringen av det geopolitiska hotet från Ryssland är bara några av de utmaningar som understryker behovet av att EESK hjälper till att bygga samförstånd kring det gemensamma bästa, främja den europeiska integrationens värde och föra fram deltagandedemokratins och civilsamhällesorganisationernas roll. ”I 65 år har EESK tillhandahållit en plattform där fackliga företrädare kan delta i meningsfulla diskussioner med arbetsgivare, organisationer i det civila samhället och andra EU-institutioner. EESK:s framgång ligger i samarbetet. Genom att sammanföra företrädare för många olika grupper i samhället lyckas vi utarbeta yttranden med många olika infallsvinklar. Denna delaktighet säkerställer att vårt arbete ligger i linje med demokratiska principer”, förklarade Lucie Studničná, ordförande för Arbetstagargruppen.

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, uppmanade EESK att mobilisera sig fullt ut inför valet till Europaparlamentet. ”EU måste bidra till en kollektiv problemlösning på gemensamma europeiska utmaningar. Huruvida vi lyckas med detta är till stor del avhängigt av resultatet av valet till Europaparlamentet. EESK och dess ledamöter har ett uppdrag och ett ansvar att nå ut till medborgarna genom sina nätverk av organisationer i det civila samhället för att motverka desinformation, rädsla och brist på förtroende. Vi måste upprepa vår uppmaning till verkliga åtgärder för att genomföra dialogen med den civila samhället på EU-nivå inom alla politikområden.”

Läs mer om EESK:s historia.

Det civila samhällets organisationer uttrycker besvikelse över resultaten av COP28, men ser dem som en plattform för ökade EU-insatser på den globala arenan. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) står fast vid sitt åtagande att ta itu med klimatkrisen och betonar behovet av större ambitioner och ungdomsengagemang.

COP28 markerar ett historiskt skifte eftersom länderna för första gången på trettio år åtar sig att ställa om från fossila bränslen i energisystemen. EESK:s ordförande Oliver Röpke erkänner detta framsteg, men insisterar på en fullständig utfasning av fossila bränslen och framhåller vikten av att ungdomarna involveras i dessa insatser.

EU-förhandlarna ser det som en framgång att man lyckats hålla Parisavtalets mål om att begränsa den globala temperaturökningen vid liv. COP28 fokuserar på energisektorn, med målet att minska utsläppen med 43 % fram till 2030 och uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Överenskommelsen kritiseras dock på grund av brister såsom osäkerheten kring uppnåendet av 1,5 °C-målet, oljestaternas inflytande och svaga finansieringsbestämmelser för omställningen.

Sandrine Dixson-Declève, medordförande för Romklubben, varnar för ökande förmögenhetsskillnader och sociala spänningar till följd av en orättvis fördelning av bördan. EESK:s ungdomsdelegat Diandra Ni Bhuachalla säger att hon är förkrossad över resultaten av COP28, och framhåller betydelsen av vanliga människors erfarenheter som en motvikt till fossilbränslelobbyisterna.

Trots invändningarna uppmärksammar EESK-ledamöterna de positiva aspekterna av Dubaiavtalet och åtar sig att ta itu med kryphål, samtidigt som övriga EU-institutioner uppmanas att göra detsamma. Det övergripande budskapet från EESK:s debatt är ett beslutsamt åtagande: ”Vi kommer inte att ge upp” när det gäller att skyndsamt ta itu med klimatkrisen genom fortsatta åtgärder inom ramen för EU och FN. (ks)

Från det att idén om en europeisk inre marknad väcktes på 1980-talet, till dess utformning och inrättande i början av 1990-talet, inträffade många historiska förändringar på vår kontinent och i andra delar av världen. Sedan dess har EU mer än fördubblats i storlek och antal medlemsstater och hanterat kriser och konflikter liksom naturliga, ekonomiska, sociala och tekniska utmaningar.

Sedan dess har även den geopolitiska situationen förändrats kraftigt. En ny supermakt har uppstått i Asien och blivit en systemrival för EU på många nivåer. Under årens lopp har inremarknadsprinciperna, dvs. fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft, visat sig vara en fördel för EU:s ekonomiska resultat. Den inre marknaden är dock långt ifrån felfri.

Genomförandet av de gemensamt överenskomna reglerna kan vara tämligen växlande, de administrativa kraven har ökat väsentligt och kapaciteten för marknadsövervakning är kraftigt begränsad. Dessutom kämpar den inre marknaden för närvarande med motstridiga målsättningar: efterfrågan på subventioner från industrin, men även från andra aktörer på nationell nivå, kontra uppmaningar om att begränsa det statliga stödet och upprätthålla lika villkor mellan alla medlemsstater; krav på lokal produktion för att bevara värdeskapandet och sysselsättningen i Europa kontra efterlysningar av öppna marknader och tillträde till dem som ett sätt att förbli kostnadsmässigt konkurrenskraftig i förhållande till globala konkurrenter och förse konsumenterna med produkter till överkomliga priser; tillgång till oumbärliga råvaror för att producera allt från bilar, vindturbiner eller solpaneler till köks- eller trädgårdsapparater kontra leveransvillkoren för dessa resurser, såsom att garantera arbets- och miljönormer och hantera konkurrenter om sådana resurser.

Öppenheten hos EU:s marknader och gränser, en central aspekt av det ursprungliga tänkesättet bakom den inre marknaden, har blivit otillräcklig i en värld där multilateralt överenskomna internationella handelsregler inte längre respekteras. Faktum är att den riskerar att bli en svag punkt för EU om den inte kopplas till vissa skyddsåtgärder, såsom strikt övervakning av kvaliteten på och säkerheten hos produkter som kommer in på EU-marknaden eller granskning av investeringar och investerarnas mål. I en värld som vänder ryggen till multilaterala regelbaserade system och där stater begränsar tillgången till resurser på grundval av sina nationella intressen fungerar inte längre en ekonomi som bygger på globalisering och internationellt integrerade leveranskedjor.

Det behövs därför en ny strategi för en inre marknad som byggde på dessa regler. Denna strategi bör inriktas på flera aspekter: en industripolitik för EU, gynnsamma ramar för näringslivet och för små och medelstora företag, företag i den sociala ekonomin, allmänhetens stöd för EU-projektet, korrekt organiserade och ändamålsenliga tjänster av allmänt intresse samt åtgärder för att bevara och utveckla vår sociala modell.

EESK anser att det är viktigt att EU:s kapitalmarknad fullbordas för att den inre marknaden ska kunna fördjupas. Kapitalmarknaden bör inriktas på att finansiera produktion, inköp och flödet av varor och tjänster, framför allt genom att stödja företagens forskning, utveckling och innovation samt tjänster av allmänt intresse. Incitament för entreprenörskap bör också skapas.

Dessutom bör prioritet ges åt politiska åtgärder som skapar en ram för innovation inom privata företag och främjar innovation genom tillgång till riskkapital och samarbete mellan näringslivet och vetenskapssamfundet. Att se till att unionens regelverk efterlevs måste vara en ytterligare prioritering för att stärka den inre marknaden. Tyvärr har många av dessa bestämmelser inte införlivats i nationell lagstiftning. Vissa bestämmelser kan också ha genomförts på mycket olika sätt eller tillämpas i mycket olika grad. Detta är ett allvarligt och stort hinder för en väl fungerande inre marknad.

EU bör göra klimatdiplomatin till flaggskeppet i sina yttre förbindelser, betonade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i sitt yttrande som antogs vid plenarsessionen i december. Det behövs en kraftfull och trovärdig strategisk plan för att anpassa unionens klimatdiplomati till det rådande geopolitiska läget och FN:s mål för hållbar utveckling.

Kommittén är övertygad om att vägen framåt är att uppgradera klimatdiplomatin till en flaggskeppsåtgärd i EU:s yttre förbindelser.

Ordföranden för Arbetsgivargruppen vid EESK och yttrandets föredragande, Stefano Mallia, betonade: ”Vi har ingen tid att förlora om vi vill undvika irreparabla skador. Klimatdiplomati är förebyggande diplomati. Därför finns det ett akut behov av att uppgradera klimatdiplomatin och göra den till en flaggskeppsåtgärd i EU:s yttre förbindelser och utrikespolitik.”

EESK uppmanar EU-institutionerna att anta en övergripande strategi för klimatdiplomati med kortsiktiga och långsiktiga prioriteringar som integrerar klimatåtgärder i alla delar av de yttre förbindelserna (däribland säkerhet och försvar, handel, investeringar, transport, migration, utvecklingssamarbete, ekonomiskt och tekniskt bistånd, kultur och hälsa).

Ett effektivt genomförande av den europeiska gröna given internt ger EU trovärdighet när det gäller att påverka och inspirera även andra att slå in på vägen mot hållbarhet. Därför uppmanar EESK medlemsstaterna och institutionerna att förbättra samordningen mellan EU-aktörerna för att anpassa deras respektive politik till klimatmålen och påskynda de inhemska åtgärderna för att genomföra den europeiska gröna given.

Stefano Mallia, föredragande för yttrandet, sade: ”Vi måste blicka inåt för att bedöma om vi kan möta målen som slogs fast inom den europeiska gröna given. När vi väl har sopat rent för egen dörr bör vi samarbeta med grannländer och främja deras ekonomiska diversifiering, utforma planer för en rättvis omställning och stödja anpassnings- och riskhanteringsprojekt för att förebygga och minska sårbarhetsrisker.” (mt)

I ett nyligen antaget yttrande slår Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) larm om att EU:s alltför stora beroende av import av aktiva farmaceutiska substanser och färdiga läkemedel från Asien utgör ett hot mot EU-medborgarnas hälsa och välbefinnande. EESK föreslår därför att en rättsakt om kritiska läkemedel antas.

EU står inför en växande utmaning när det gäller att säkra tillgången på viktiga läkemedel. Merparten av de aktiva farmaceutiska substanserna och färdiga läkemedlen importeras för närvarande från Asien. Detta beroende av externa leverantörer väcker farhågor kring EU:s resiliens mot störningar i leveranskedjan, prisvolatilitet och eventuella geopolitiska risker.

”Vi sätter våra medborgares hälsa på spel genom att förlita oss på externa leverantörer av viktiga läkemedel. Vi måste agera omedelbart för att se till att alla i EU har tillgång till de läkemedel de behöver”, sade Lech Pilawski, EESK:s föredragande för yttrandet.

EESK rekommenderar att man tar itu med detta genom att inrätta en ny EU-mekanism för att stödja produktionen av aktiva farmaceutiska substanser och färdiga läkemedel inom Europa. Den föreslagna rättsakten om kritiska läkemedel är avsedd att fungera som en övergripande EU-mekanism som läggs fram i form av en förordning. Den syftar till att aktivt stödja produktionen av aktiva farmaceutiska substanser och färdiga läkemedel inom EU. Det är tänkt att mekanismen ska finansiera FoU, utveckling av infrastruktur och driftskostnader.

Genomförandet av dessa rekommendationer förutsätter betydande investeringar och samarbete mellan EU-medlemsstaterna. EESK uppmanar kommissionen att gå i bräschen för samordningen av denna insats och att utarbeta en övergripande strategi för att trygga Europas folkhälsosäkerhet, främja ekonomiskt välstånd och sörja för överkomliga läkemedelspriser för unionsmedborgarna. (gb)

Ekonomi och finans, digitalisering, konkurrenskraft och företagande samt handel. På dessa fyra områden nådde det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd framsteg under perioden juli–december 2023.

Under sitt anförande vid plenarsessionen i december sammanfattade Spaniens vice premiärminister och minister för ekonomi och digitalisering, Nadia Calviño, slutsatserna från det roterade ordförandeskapet. Hon tog bland annat upp fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen, direktbetalningar inom bankvärlden, reformen av elmarknaden och undertecknandet av ett långtgående handelsavtal med Chile.

Nadia Calviño, som väntas överta posten som ny ordförande för Europeiska investeringsbanken (EIB) den 1 januari 2024, pekade också ut några frågor som EU måste ta upp på sin dagordning inom kort, inte minst mot bakgrund av det kommande valet till Europaparlamentet. ”Världen genomgår en enorm förändring och de tektoniska plattor som lades efter andra världskriget är på väg att förskjutas”, noterade hon. ”Vi måste se till att EU fortsätter att visa vägen i de viktigaste globala debatterna, tar tag i de främsta utmaningarna och slår vakt om de europeiska värdena i denna nya värld.”

Med hänvisning till det fulltecknade halvår som nu gick mot sitt slut tillade hon att ”samarbetet med andra EU-institutioner, och i synnerhet EESK, var avgörande för framgångarna. Att jag är här i dag är ett tecken på den spanska regeringens starka engagemang för arbetsmarknadens parter, den sociala dialogen och det civila samhället. Vi försöker lyssna noga och ta fasta på det civila samhällets åsikter i vårt arbete.” (mp)

Kära läsare,

2024 kommer att bli förändringens år, inte bara i Europa utan också i världen i stort. Samma år som vi gör oss redo att hålla den största övningen i demokrati på vår kontinent – valet till Europaparlamentet i juni – kommer nationella val eller presidentval att äga rum i över 50 länder runt om världen, däribland USA. Politiska konstellationer kommer att skifta och nya färdriktningar stakas ut.

För EU blir valet till Europaparlamentet ett verkligt test av medborgarnas förtroende. De senaste åren har vi konfronterats med utmaningar utan motstycke och nu är det de europeiska medborgarnas tur att visa oss om EU har klarat testet. Eftersom kampen mot fattigdom och social utestängning är EU-medborgarnas främsta prioritering förväntar jag mig inte att det kommer att bli enkelt. Inflation, otrygga anställningar och en allmän brist på ekonomisk stabilitet gör att rädsla lätt kan slå rot och göda populistiska och extremistiska budskap.

Det kommer inte att bli en enkel uppgift, men EU kan stoppa denna utveckling. Vi måste börja engagera oss i väljarna, låta dem framföra sina synpunkter och lyssna till dem. I anknytning till detta kan jag stolt meddela att vi kommer att anordna EESK:s första vecka för det civila samhället (4–8 mars), där medborgare från hela Europa, såväl unga som äldre, kan delta i en dialog och framföra budskap till nästa omgång EU-ledare i kommissionen och parlamentet.

EU måste även hantera nya utmaningar. Det historiska beslut som nyligen fattades av Europeiska rådet i december om att inleda anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och bevilja Georgien status som kandidatland gav en signal om att utvidgningen befinner sig i en avgörande fas. Det är upp till kandidatländerna själva att genomföra de nödvändiga reformerna, men EU:s ledare har också åtagit sig att diskutera interna reformer, och slutsatserna om detta väntas vara klara under sommaren 2024. Från EESK:s sida driver vi denna fråga framåt genom den gradvisa integreringen av kandidatlandsledamöter i vårt arbete. De kommer att bidra till utarbetandet av våra yttranden och delta i våra plenarsessioner. Vi utlyste en ansökningsomgång och håller nu på att välja ut dessa nya ledamöter. Deras arbete kommer att starta i samband med nästa månads EESK-plenarsession.

Allt detta kommer att ske under det belgiska ordförandeskapets vakande öga, vars uppdrag det är att slutföra lagstiftningsärenden samtidigt som man gör sig redo inför valet till Europaparlamentet. För er som missade det belgiska ordförandeskapets prioriteringar – titta på vår plenarsession i januari.

När vi nu inleder vår resa genom 2024 är det viktigt att komma ihåg att förändring inte är ett hinder på vår väg, utan en möjlighet att växa. Det är en chans att forma budskapen och åter uppnå ett starkare och mer enat Europa.

Oliver Röpke

EESK:s ordförande

I detta nummer:

• Till minne av Jacques Delors: Sebastien Maillard, direktör för Jacques Delors-institutet, och Lorenzo Consoli, EU-korrespondent, hyllar Europeiska kommissionens f.d. ordförande
• COP28: Det civila samhället kommer att verka för ytterligare åtgärder för att rädda klimatet
• EU-intyget om funktionsnedsättning: ett steg närmare fri rörlighet för personer med funktionsnedsättning i EU
• EESK efterlyser fler politiska insatser för att få ett slut på hemlösheten