Alltför många hinder undergräver fortfarande potentialen hos digitala energisystem. Smartare lösningar är svåra att genomföra i praktiken, inte minst grund av mödosamma administrativa förfaranden, brist på ändamålsenliga incitament och bristande flexibilitet i överförings- och distributionsnät som beror på underinvesteringar i energiinfrastrukturen.

Detta är de huvudsakliga slutsatserna i EESK:s yttrande ”Digitalisering av energisystemet – EU:s handlingsplan”.

Yttrandet utarbetades av föredraganden Thomas Kattnig och medföredraganden Zsolt Kükedi och antogs vid plenarsessionen i mars.

EESK stöder överlag målen och de flesta av de åtgärder som föreslås i kommissionens handlingsplan. EESK anser dock att kommissionen inte lyckas integrera handlingsplanen i den allmänna energipolitiken och skapar ett silotänkande. Digitaliseringen av energisystemet måste leda till samverkande lösningar där användarna ges incitament att delta i det digitaliserade energisystemet.

När det gäller den framtida utformningen av energiinfrastruktur måste alla konsumenter involveras aktivt i utvecklingen av smarta energisystem. ”Det är ytterst viktigt att stärka de aktiva konsumenternas roll i digitaliseringen samt att uppmuntra och göra det möjligt för dem att använda så många smarta lösningar som möjligt”, påpekar Zsolt Kükedi.

Dessutom finns det en risk att nya datadrivna tjänster och innovativa tekniska lösningar inte kommer att kunna införas tillräckligt snabbt till följd av brist på kompetent arbetskraft och utbildade yrkespersoner som kan utföra utbyggnaden. För att uppnå dessa mål måste riktade arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder antas. ”Vi behöver en samordnad strategi och ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Det civila samhällets deltagande är av avgörande betydelse”, framhåller Thomas Kattnig. (mp)