Vid en debatt som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) höll i Bryssel framhöll deltagarna vikten av infrastruktur och harmoniserade standarder för att sammanlänka EU med dess grannländer, särskilt mot bakgrund av den förändrade geopolitiska situationen till följd av kriget i Ukraina.
Driftskompatibilitet, solidaritet och hållbarhet – så lyder ledorden för framgång i EU:s transportpolitik, och de beaktar även de senaste utrikespolitiska förvecklingarna.
Debatten om transeuropeiska transportkorridorer och om solidaritetskorridorer mellan EU och Ukraina hölls i Bryssel i februari 2023 på initiativ av sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, och utmynnade i den viktiga slutsatsen att europeisk transportpolitik måste utformas mot bakgrund av de yttre förbindelserna.
När det gäller beslutsfattande kan EU:s inre marknad och dess transportnät inte betraktas isolerat, eftersom oförutsedda störningar som äger rum utanför EU:s gränser nu påverkar den inre och gränsöverskridande infrastrukturen.
Under de senaste månaderna har kriget i Ukraina helt omdefinierat det geopolitiska landskapet i EU. Detta har lett till ett ändrat förslag från kommissionen om det transeuropeiska transportnätet (TEN‑T), som nu inkluderar Ukraina och Moldavien i detta projekt i stället för Ryssland och Belarus.
Som en kommentar i denna viktiga fråga sade TEN-sektionens ordförande Baiba Miltoviča följande: Behovet av snabba reaktioner på kriget i Ukraina på alla nivåer, i synnerhet i humanitärt avseende, har gjort frågan om driftskompatibilitet med länderna i grannskapet ännu mer aktuell. Detta är en viktig faktor vid sidan av behovet av sammanlänkningar, multimodalitet, infrastruktur, harmoniserade standarder och finansiering.
Vid evenemanget diskuterades hur man på bästa sätt kan åstadkomma en enhetlig och integrerad transportpolitik, undanröja flaskhalsarna vid gränsövergångarna och lägga grunden för smidiga och sammanhängande transportflöden mellan EU och grannländer som Ukraina och Moldavien.
Driftskompatibilitet och hållbarhet är och förblir centrala för TEN-T-politiken. Detta är det huvudbudskap som fördes fram av Stefan Back, ordförande för TEN-sektionens permanenta grupp om transporter och föredragande för EESK:s yttrande ”Översyn av TEN-T-förordningen och förordningen om godskorridorer för järnväg”. Han tillade att TEN-T-korridornätet bör omfatta sjöbroar och järnvägsfärjeförbindelser för att det ska vara motståndskraftigt.
Vid utbyggnaden av TEN-T-järnvägsförbindelserna till Ukraina är driftskompatibiliteten avgörande. Olika spårvidd är nämligen ett av de största problemen som ska åtgärdas genom solidaritetskorridorer. Tanken är att erbjuda omedelbara lösningar för import och export samt för mobilitet, med tillräcklig kapacitet för spannmål och andra produkter, men även för passagerare, mellan Ukraina och EU.
Driftskompatibilitet inbegriper utveckling av infrastruktur. Enligt Marcin Nowacki, diskussionsledare för debatten och föredragande för EESK:s yttrande ”Solidaritetskorridorer mellan EU och Ukraina”, är detta avgörande för att nå framsteg när det gäller gränsövergångarna mellan EU och Ukraina, men kräver betydande investeringar på alla nivåer. Bristen på garantier och försäkringar för europeiska företag med godstransporter till och från Ukraina bör åtgärdas på nationell nivå, eventuellt med stöd av EU-medel.
Philippe Chantraine, från kommissionens generaldirektorat för transport och rörlighet tillade att solidaritetskorridorer på lång sikt också skulle stödja Ukrainas framtida integration i EU. I och med att Ukraina fick status som anslutningsland uppstod utsikter för långsiktig integration i EU:s inre marknad ur en nödsituation, vilket innebär att de kommande investeringarna i gränsövergångar och förbindelser sannolikt kommer att stödjas av europeiska finansieringsinstrument såsom strukturfonderna och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).
I samma anda nämnde Anna Carin Krokstäde, Europeiska utrikestjänsten, den avgörande roll som sammanlänkning och solidaritetskorridorer spelar för EU och Ukraina, eftersom det handlar om Ukrainas ekonomiska livlina. Hon påpekade att Europeiska unionen hade gett Ukraina militärt, finansiellt, humanitärt och politiskt stöd samt involverat andra delar av världen där Ukrainas jordbruksprodukter behövs, och hittills samlat över 37 miljarder euro för civila stödåtgärder.
Alberto Mazzola, som företrädde Europeiska järnvägsgemenskapen (CER), betonade att solidaritetskorridorer är en viktig EU-insats för både gods och människor, men ansåg att de är otillräckliga och hoppades på framsteg i detta avseende. De europeiska järnvägsbolagen har spelat en viktig roll under krigets första månader och har transporterat omkring sex miljoner människor från och till landet, men har nu nått maximal kapacitet på grund av brist på infrastruktur, tåg, förare och försäkringsskydd. Långsiktiga investeringsprojekt kommer att vara möjliga först när den militära aggressionen har upphört.
Darja Derevjantjuk från Ukrainas infrastruktur- och utvecklingsministerium uttryckte sin tillfredsställelse över att Ukraina nu ingår i TEN-T-näten och noterade att det är viktigt att hållbar och effektiv infrastruktur utvecklas i linje med europeiska standarder. Hon tillade att det tack vare transportsamordningen var möjligt att uppnå en ökning på 20 % av godstransporterna på järnväg, även om produktkontrollerna fortfarande behöver bli snabbare.