EESK diskuterar agendan för det svenska EU-ordförandeskapet 2023

Vid sammanträdet i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) i Stockholm redogjorde Sveriges statssekreterare med ansvar för EU-frågor, Christian Danielsson, för den politiska inriktningen för det kommande svenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd.

Stöd till Ukraina och fokus på EU:s gröna omställning och konkurrenskraft är några av ledorden för det svenska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, som löper från januari till juni 2023.

Vid det extra sammanträdet i EESK:s presidium, som hölls i Stockholm på eftermiddagen den 15 november 2022, framhöll EESK:s ordförande Christa Schweng att EU med tanke på alla utmaningar som väntar bara kommer att nå framgång om det europeiska civila samhällets organisationer ständigt involveras.

Med tanke på Europas dystra ekonomiska utsikter måste vi fastställa rätt prioriteringar, och de måste vara tydliga, konstaterade hon. Att återhämtningen säkerställs och företag och människor som brottas med hög inflation och framför allt höga energipriser stöds är av avgörande betydelse för våra ekonomier, våra samhällen och våra demokratier.

Christian Danielsson, statssekreterare hos Sveriges EU-minister, sade att det finns höga förväntningar på att det svenska ordförandeskapet ska åstadkomma resultat, och att de officiella prioriteringarna kommer att offentliggöras i december 2022.

Det är utan tvekan viktigt med prioriteringar, men ordförandeskapets främsta uppgift är själva ordförandeskapet, det vill säga att driva arbetet framåt och åstadkomma resultat som gynnar medborgarna, medlemsstaterna och Europa. Vi kommer att göra vårt yttersta för att fullgöra detta, förklarade han.

När det gäller det alltjämt pågående angreppet mot Ukraina och de kraftigt stigande energipriserna underströk Christian Danielsson att det finns en risk för ekonomisk och social nedgång i EU. Han tillade att det svenska ordförandeskapet kommer att fortsätta att hjälpa Ukraina med humanitärt bistånd och fokusera på att förbättra den europeiska ekonomins resultat och konkurrenskraft, särskilt med tanke på att det sammanfaller med den inre marknadens trettioårsjubileum.

Det svenska ordförandeskapet förväntas närmare bestämt

• påskynda klimatomställningen,
• stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb,

• slå vakt om EU:s grundläggande värden,
• skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen,
• föra kampen mot den organiserade brottsligheten.

Under förmiddagsseminariet på temat ”Möjligheter och utmaningar i samband med den gröna omställningen – exemplet norra Sverige” tog Christa Schweng även upp den viktiga roll som det civila samhällets organisationer spelar i energiomställningen. Hon lovordade den proaktiva och inkluderande strategin bakom den svenska gröna modellen och betonade att Sverige utnyttjar möjligheterna med den gröna omställningen, i stället för att se den som ett hot.

I samma anda uppmanade Sverker Sörlin, svensk idéhistoriker, professor i miljöhistoria och författare, såväl de europeiska och nationella institutionerna som medborgarna att på allvar ta ansvar för att värna vår planet. Han påpekade att det är viktigt att människor aktivt engageras i samhället och att man aldrig slutar pressa regeringarna att göra mer.