I ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i maj stöder Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) kommissionens initiativ att utöka förteckningen över EU-brott till att omfatta alla former av hatbrott och hatpropaganda, och uppmanar rådet att anta detta förslag.

Civilsamhällesorganisationerna har själva upplevt hur hatpropagandan och hatbrotten tilltagit, både som måltavlor och när de bistått drabbade samhällsgrupper. Kommittén inser således behovet av att skydda människors värdighet, de grundläggande rättigheterna och jämlikheten. ”Demokrati, och EU självt, är en omöjlighet om människor lever i rädsla och skam”, menar föredraganden, Cristian Pîrvulescu.
Genom de sociala mediernas utveckling och tack vare den fria rörligheten har EU:s offentliga sfär blivit alltmer integrerad. Nu behövs därför en gemensam grund för att effektivt bekämpa hatet. Medvetandehöjande åtgärder och utbildning är också nödvändigt för att ta reda på mer om effekterna av sådana gärningar och för att förebygga dem. Kommittén rekommenderar att särskild uppmärksamhet ägnas dem som spelar en avgörande roll i kampen mot hatpropaganda och hatbrott, såsom lärare, journalister och brottsbekämpande personal. Kommittén uppmanar även alla politiska ledare att agera ansvarsfullt.

EESK framhåller den viktiga roll som arbetsmarknadsparterna har på gräsrotsnivå när det gäller att förebygga och bekämpa hatbrott. ”Det civila samhällets organisationer är vårt samhälles kontrollinstans när det gäller hat”, framhåller medföredraganden, Milena Angelova. EU måste främja deras uppförandekoder och goda praxis samt tillhandahålla mer finansiering för att på bästa sätt utnyttja deras sakkunskap. (gb)