Den unga moldaviskan Mădălina-Mihaela Antoci var en av företrädarna för EU:s kandidatländer vid årets upplaga av EESK:s årliga ungdomsevenemang Ditt Europa, din mening. Hon deltog också i EESK:s vecka för det civila samhället, där hon höll ett inspirerande tal under den inledande paneldiskussionen ”Är vi fortfarande förenade i mångfalden?” Mădălina-Mihaela, som är ordförande för Erasmus Student Network Moldova och styrelseledamot i landets nationella ungdomsråd, berättade för oss vad EU innebär för unga moldavier och om sitt uppdrag att uppmuntra ungdomar från Moldavien att studera utomlands och anamma ett globalt tänkesätt.

1. Engagerar Moldaviens nationella ungdomsråd unga människor i diskussionerna om EU-integration? Hur ser unga moldavier på EU?

Absolut! Moldaviens nationella ungdomsråd ser till att unga röster hörs i Moldaviens EU-integrationsprocess genom samråd, opinionsbildningskampanjer och direktkontakt med beslutsfattare. För många unga moldavier står EU för framsteg, nya utsikter och en framtid där deras talanger erkänns och värdesätts. Det finns dock fortfarande luckor i medvetenheten, och det är där vi kommer in i bilden – genom att vända nyfikenhet till aktivt deltagande.

Vi anordnar forum, debatter och workshoppar om EU-integration, politik och ungdomars rättigheter.
Vi verkar för att ungdomar ska inkluderas i nationella beslutsprocesser.
Vi lanserar kampanjer för att informera och utbilda unga moldavier om fördelarna med EU-medlemskap.

2. Kan du kortfattat redogöra för ditt arbete med Erasmus Student Network (ESN) Moldova?

Som ordförande för ESN Moldova är mitt uppdrag att ge unga människor internationella möjligheter som förändrar deras liv. Vårt team arbetar för att främja rörlighet, skapa en välkomnande miljö för utbytesstudenter och förespråka internationell utbildning. Ett av mina viktigaste initiativ är Erasmus i skolorna, där vi inspirerar gymnasieelever att drömma bortom gränserna och anamma ett globalt tänkesätt.

3. Kan du ge några siffror på hur många moldaviska studenter som hittills har dragit nytta av det akademiska programmet Erasmus+, antingen totalt eller årligen?

Just nu tar Moldavien inte emot inkommande Erasmus+-studenter, men våra unga människor gör intryck utomlands! Varje år studerar eller praktiserar mellan 500 och 700 moldaviska studenter vid europeiska toppinstitutioner genom Erasmus+. Sedan programmet lanserades har tusentals personer fått internationell erfarenhet och tagit med sig innovation, ledarskap och ett nytt perspektiv tillbaka hem. Genom Erasmus i skolorna strävar jag efter att göra rörlighet till en realitet för ännu fler unga moldavier och visa att världen är deras att utforska.

4. Vad anser du vara värdet av sådana akademiska utbytesprogram för ungdomar i ett kandidatland som Moldavien?

Erasmus+ är inte bara ett studieprogram – det är en språngbräda för Moldaviens framtid. Det ger unga människor mer än en utbildning – det ger dem anpassningsförmåga, motståndskraft och ett europeiskt perspektiv. I ett kandidatland som Moldavien handlar det om att fostra en generation som ser bortom begränsningarna, som är innovativ, samarbetar och är redo att leda vårt land in i den europeiska framtiden.

5. Vilka var dina förväntningar på Ditt Europa, din mening och det civila samhällets vecka?

Jag förväntade mig kraftfulla diskussioner, djärva idéer och verkliga åtaganden för att inkludera ungdomar i beslutsfattandet. Dessa evenemang är mer än bara möten – de är plattformar där unga förändringsaktörer utmanar status quo och verkar för ett starkare och mer inkluderande Europa. För Moldavien är detta ytterligare ett steg mot att överbrygga klyftan mellan den lokala verkligheten på fältet och de europeiska ambitionerna, vilket visar att våra ungdomar inte väntar på framtiden – vi skapar den.

Mădălina-Mihaela Antoci är en 21-årig ungdomsledare som brinner för utbildning, samhällsengagemang och ungdomars egenmakt. Hon är för närvarande ordförande för Erasmus Student Network Moldova och styrelseledamot i Moldaviens nationella ungdomsråd.

Som en outtröttlig förespråkare för det akademiska programmet Erasmus+ har hon uppnått anmärkningsvärda framgångar när det gäller att uppmuntra unga människor att utforska internationella möjligheter samtidigt som hon även betonar värdet av utbildning på hemmaplan. Genom sina insatser har hon inspirerat hundratals studenter att delta i akademisk rörlighet och bidra aktivt till sina lokalsamhällen.

Ditt Europa, din mening! I 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening deltog runt 90 elever från EU, kandidatländerna och Storbritannien. Valerija Makarenko kom hela vägen från det krigshärjade Charkiv i Ukraina för att representera sitt land vid evenemanget. Hon berättade för oss varför deltagandet i Ditt Europa, din mening var så viktigt för unga ukrainare och delade med sig av sina förhoppningar om att hennes generation, som präglats av den motståndskraft och enighet som vuxit fram under kriget, skulle leda Ukraina mot en ljusare framtid.

1) Varför är det, enligt din mening, viktigt för ungdomar att delta i EU-evenemang som Ditt Europa, din mening?

Jag tror att ungdomar tycker att deltagandet i EU-evenemang som Ditt Europa, din mening är mycket viktigt eftersom det ger dem en plattform där de kan framföra sina åsikter, delta i meningsfulla diskussioner och aktivt bidra till utformningen av Europas framtid. Dessa evenemang ger ovärderliga möjligheter att lära sig mer om hur beslutsfattandet går till, utveckla ledaregenskaper och få kontakt med andra ungdomar från olika länder. För unga ukrainare spelar deltagandet särskilt stor roll eftersom det ger oss möjlighet att dela med oss av våra autentiska upplevelser, betona vikten av Ukrainas EU-integration och främja solidaritet mellan europeiska ungdomar.

2) Hur tror du att kriget har påverkat unga ukrainare? Det fullskaliga kriget har utan tvekan drastiskt förändrat livet för ungdomar i Ukraina och fått konsekvenser för deras utbildning, psykiska hälsa och generella känsla av säkerhet. Många har till exempel varit tvungna att anpassa sig till att studera online eller flytta, ofta under osäkra förhållanden. Men, kriget har också skapat motståndskraft – unga ukrainare har inte bara blivit symboler för kraft och styrka, utan också mer engagerade i frivilligarbete, aktivism och återuppbyggnadsinsatser, till exempel stadsplaneringsprojekt. Trots alla svårigheter är vi fast beslutna att slå vakt om vår identitet och bidra till vårt lands framtid.

3) Vilka är dina förhoppningar om framtiden för Ukrainas ungdomar? Frågan om framtiden är naturligtvis komplicerad för nästan alla ukrainska ungdomar. Jag hoppas, på samma sätt som det samhälle jag kommer ifrån, att alla ungdomar i Ukraina ska få tillgång till utbildning av hög kvalitet, möjligheter till yrkesmässig utveckling och en trygg framtid i ett starkt och självständigt Ukraina. Jag hoppas också att det internationella samfundet fortsätter att stödja Ukrainas återuppbyggnadsarbete så att unga människor kan blomstra i stället för att bara överleva. Ukrainas ungdomar besitter verkligen en stor styrka, så det är inspirerande att se allt fler ungdomar delta i olika projekt med inriktning på utbildning, vetenskap, återställande av infrastruktur och andra områden. Viktigast av allt är att jag hoppas att vår generation, präglad av motståndskraft och enighet, kommer att leda Ukraina mot en ljusare, mer innovativ och demokratisk framtid.

4) Har du några avslutande tankar om evenemanget?  

Jag blev verkligen inspirerad. Bara en sådan sak som att prata med de andra deltagarna, lyssna på dem och analysera vad de sade var en väldigt stark upplevelse. Redan genom att mötas och samarbeta visar vi vad vi faktiskt kan göra. Vissa projekt som vi genomförde hjälpte oss till exempel verkligen att förstå andra länder bättre. Jag fick lära mig så många saker om andra länder som jag aldrig hade hört förut. Jag är mycket glad och stolt över att ha varit där. 

Valerija Makarenko, 16 år, kommer från Charkiv i Ukraina där hon är elev i årskurs 10 (motsvarande gymnasiets första år) på skola nr 99.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har utfärdat viktiga rekommendationer om den europeiska planeringsterminen 2025 och höstpaketet, och i samband med detta efterlyst strategiska investeringar och djupare samarbete för att förbättra EU:s resiliens och konkurrenskraft.

EESK lade fram sina rekommendationer i ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i februari, och lade tonvikt på hållbarhet, arbetsmarknadsreformer och bättre anpassning mellan nationell politik och EU-politik. Samtidigt efterlystes ett större deltagande av det civila samhället.

EESK beklagade att den årliga översikten över hållbar tillväxt, som är ett viktigt policydokument, inte offentliggjorts, och framhöll att EU-institutionerna måste vara beredda på geopolitiska risker som kan få konsekvenser för handeln, inflationen och tillväxten.

EESK uttryckte sitt stöd för initiativet konkurrenskraftskompassen och efterlyste investeringar i energisektorn och den digitala sektorn, inklusive en europeisk fond för strategiska investeringar. Dessutom uppmanade kommittén till ett starkare deltagande av det civila samhället, en pragmatisk översyn av faciliteten för återhämtning och resiliens och ett djupare samarbete mellan medlemsstaterna för att förbättra den ekonomiska politiken och produktiviteten. (tk)

Mot bakgrund av de växande säkerhetshoten är EU i akut behov av en enhetlig strategi för försvarsfinansiering. Som svar på en begäran från det polska EU-ordförandeskapet har EESK antagit ett yttrande där man efterlyser djärva åtgärder: ökade investeringar i moderna system, fördjupat Natosamarbete och ökad finansiering inom EU:s budgetram.

Säkerhetsriskerna ökar för EU, och blottlägger vårt beroende av externa försvarsleverantörer – 78 % av de 75 miljarder euro som EU-länderna spenderade på försvarsupphandlingar under ett år gick till leverantörer utanför EU. Att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen är avgörande för att minska detta beroende.

”EU:s mekanismer för försvarsfinansiering måste ses över för att möta dagens utmaningar”, förklarar Marcin Nowacki, föredragande för EESK:s yttrande ”Försvarsfinansiering i EU”. ”Utgifter för militära ändamål begränsas av budgetbestämmelserna, och även om initiativ som Europeiska försvarsfonden och Europeiska fredsfaciliteten innebär framsteg räcker de fortfarande inte till för att hantera omfattningen av de hot som vi står inför i dag.”

Natosamarbetet är väsentligt för interoperabiliteten och en enhetlig strategi. Gemensam upphandling, partnerskap inom cyber- och rymdsäkerhet samt IRIS2-satellitprojektet kommer att öka resiliensen. Försvarsfinansieringen måste gå hand i hand med EU:s bredare prioriteringar utan att man gör avkall på sociala mål och miljömål. Strategiska investeringar, innovation och långsiktig planering är avgörande för att säkerställa EU:s säkerhet och oberoende. (tk)

Sammanhållningspolitiken främjar ekonomisk, social och geografisk enhet i hela EU och har länge varit grundpelaren i det europeiska integrationsarbetet. När den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027 nu håller på att ta form är det viktigt att sammanhållningspolitiken moderniseras, så att den blir mer ändamålsenlig och hållbar samtidigt som det blir enklare att anpassa den till nya utmaningar.

I sitt nyligen antagna yttrande ”Att stärka resultatinriktningen i sammanhållningspolitiken efter 2027” betonar EESK behovet av en resultatorienterad strategi för att se till att sammanhållningspolitiken fortsätter att ge konkreta fördelar samtidigt som den minskar ojämlikheter och främjar hållbar konkurrenskraft.

”Sammanhållningspolitiken måste förbli EU:s viktigaste instrument för regional utveckling. En resultatorienterad strategi innebär en garanti för att varje euro som spenderas bidrar till ekonomiskt och socialt välstånd”, sade föredraganden för yttrandet David Sventek.

Den fleråriga budgetramen för perioden från och med 2028 kommer att behöva ses över i grunden, så att den blir ett stöd för regional utveckling, den gröna och den digitala omställningen samt ekonomisk konkurrenskraft. Med investeringsbehov på över 750–800 miljarder euro per år är det mycket viktigt med en omfattande EU-finansiering.

EESK anser att den finanspolitiska kapaciteten bör bibehållas på 1,8 % av EU:s BNP och att anslagen till sammanhållningspolitiken bör ökas. Viktiga prioriteringar är bland annat delad styrning, skräddarsydda lösningar som är specifika för varje enskild region, resultatbaserad finansiering och förenklade processer.

En resultatdriven strategi ökar effektiviteten, men kräver bättre genomförande och tillsyn. Genom att eftersträva en balans mellan konkurrenskraft och sociala investeringar, förstärkt tekniskt stöd och transparens kommer sammanhållningspolitiken att få större genomslag, främja ekonomisk resiliens och minska de regionala skillnaderna inom EU. (tk)

Turismen är en drivkraft för EU:s ekonomi och kan stärka EU:s konkurrenskraft. Det är dags att på nytt se över hur turismen fungerar och gå ett steg längre, till en turism som inte bara är hållbar utan regenerativ, vilket innebär att destinationerna inte bara överlever utan rent av blomstrar.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att ställa om sin turismsektor och lägga tonvikt på hållbarhet och regenerering för att garantera långsiktiga ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Eftersom turismen fortfarande är en hörnsten i EU:s ekonomi, särskilt i regioner som i hög grad är beroende av denna bransch, förespråkar EESK en snabbare omställning till hållbar turism och en övergång till strategier för regenerativ turism, i enlighet med kommitténs yttrande Turism i EU: hållbarhet som drivkraft för långsiktig konkurrenskraft.

”Vi måste se till att turismen bidrar till att blåsa nytt liv i EU:s konkurrenskraft. Detta är mycket viktigt, eftersom turismen spelar en så betydelsefull roll för många medlemsstaters och regioners BNP och värdekedjor”, konstaterade yttrandets föredragande Isabel Yglesias.

Vidare sade hon att yttrandet bygger på Palmaförklaringen, som antogs under det spanska rådsordförandeskapet (andra halvåret 2023) och har lett till ett brett samförstånd om hur man ska se till att hållbarheten sätts i centrum inom framtidens turism.

För att uppnå detta måste EU:s institutioner och nationella, regionala och lokala myndigheter aktivt stödja sektorn i dess omställningar, säkerställa en löpande dialog med alla berörda parter och stärka den sociala dialogen.

Hållbarhetsarbetet inom turismbranschen har visserligen kommit långt, men resandets stora uppsving efter pandemin har satt press på många populära destinationer. Uppsvinget gör det svårare för regioner att hitta en jämvikt mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, samtidigt som de brottas med personalbrist och obalans mellan de jobb som är lediga och de färdigheter som arbetstagarna besitter.

Därför efterlyser EESK också en omställning till förmån för regenerativ turism, och att detta ska utgöra ett inslag i den EU-strategi för hållbar turism som Europeiska kommissionen kommer att lägga fram inom de närmaste månaderna.

Till skillnad från det som traditionellt sett betecknats som hållbar turism, med fokus på att mildra miljöpåverkan, syftar regenerativ turism till att återställa och stärka naturkapitalet samt det sociala och ekonomiska kapitalet. Detta framåtblickande tillvägagångssätt tar fasta på den cirkulära ekonomins principer, och syftar till att ha en bestående positiv inverkan på destinationer och lokalsamhällen. (ll)

EU:s jordbrukare är hårt ansatta av olika kriser, från extremväder till instabila marknader och illojal konkurrens. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) varnar för att EU:s nuvarande politik inte klarar av att skydda jordbrukarna och efterfrågar brådskande reformer för att trygga inkomsterna, stärka förhandlingskraften och slå vakt om ett hållbart jordbruk.

I ett yttrande på begäran av det polska EU-ordförandeskapet efterlyser EESK ett mer resilient jordbrukssystem med jordbrukarna i centrum.

”Att vara jordbrukare är ett ädelt yrke med två huvudmål: att producera säkra livsmedel av högsta kvalitet för att förse människor med mat och att bevara och förbättra miljön. Allt vi begär i gengäld är en hederlig dagslön för ett hederligt dagsverke, respekt och ett skäligt pris för de livsmedel vi levererar”, förklarar Joe Healy, en av de tre föredragandena för yttrandet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är dåligt rustad för att hantera dagens utmaningar, enligt EESK. De finansiella verktyg som kommittén rekommenderar för att stödja jordbrukarna är bland annat offentliga försäkringar mot naturkatastrofer, kontracykliskt stöd och direktstöd. Gemensamma fonder, som redan används i vissa EU-länder, skulle kunna utgöra ett extra skyddsnät som finansieras gemensamt av jordbrukare, industrin, regionala myndigheter och EU.

EESK förespråkar att budgeten ska återställas till minst 0,5 % av EU:s BNP i samband med att den gemensamma jordbrukspolitiken ses över 2027. Strängare handelsregler behövs för att säkerställa att importerade produkter uppfyller EU:s miljö- och arbetsnormer.

Ett annat stort problem är försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset, vilket sätter bönderna under extrem ekonomisk press. EESK uppmanar EU:s beslutsfattare att allvarligt överväga ett förbud mot försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset för att förhindra att stora detaljhandlare tvingar jordbrukare att lägga ned sin verksamhet, med den spanska lagstiftningen för att reglera livsmedelsförsörjningskedjan som förebild.

För att förbättra transparensen och jordbrukarnas marknadsinflytande föreslår EESK ett digitalt EU-centrum för övervakning av priser, kostnader och vinster. Kommittén förespråkar också kollektiva förhandlingar om priser och ökat stöd till kooperativ och producentorganisationer. EU:s jordbruk måste bli mer ekonomiskt självständigt och konkurrenskraftigt.

Även om klimatmålen är viktiga kan jordbrukarna inte bära kostnaderna på egen hand. En hållbarhetsfond skulle kunna hjälpa dem att ställa om till mer miljövänliga metoder. I yttrandet varnas det för risken för koldioxidläckage, när strikta EU-regler gör att lokala jordbrukare missgynnas jämfört med konkurrenter utanför EU.

EESK framhåller vikten av investeringar i landsbygdsutveckling, innovation och förenklade GJP-regler. Trycket på jordbrukarna ökar allt mer, så läget är akut: EU:s ledare måste agera innan fler lantbruk försvinner. (ks)

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

EESK måste redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK:s kommande studie Mapping civil dialogue practices in the EU institutions kan ge ett värdefullt bidrag anser Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK.

Efter att EU:s nya politiska cykel inletts och en EU-strategi för att stödja, skydda och stärka civilsamhället tillkännagetts för det tredje kvartalet 2025 i kommissionens arbetsprogram, anordnade Gruppen för civilsamhällesorganisationer en konferens för att lyfta fram de viktigaste åtgärderna för perioden 2024–2029. Vid evenemanget den 3 mars deltog omkring 100 företrädare för nationella och europeiska civilsamhällesorganisationer och medborgare.

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade att civilsamhällesorganisationerna har en roll att spela när det gäller att se till att beslutsfattandet är välgrundat och svarar mot människors behov. Han upprepade gruppens och kommitténs uppmaning om att låta EESK delta i den plattform för det civila samhället som kommissionen planerar.

”Med tanke på EESK:s erfarenhet och den plattform som vi erbjuder måste EESK redan från start delta i Europeiska kommissionens initiativ om att öka samverkan med det civila samhället. EESK måste delta i styrningen och vara en viktig del av initiativet om att skapa en plattform för det civila samhället”, framhöll Boland.

Han menade att en strukturerad, regelbunden, öppen och inkluderande dialog med det civila samhället bör bygga på befintliga strukturer och samla alla relevanta intressenter. EU-institutionerna bör därför inrätta en arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället, med stöd av EESK.

”En arbetsgrupp för dialogen med det civila samhället skulle kunna lägga grunden för en mer gynnsam miljö för civilsamhällesorganisationer i utarbetandet av politiken” påpekade Boland.  Detta skulle kunna bli första steget mot en mer strukturerad dialog med det civila samhället för att besvara följande frågor: vem deltar i samråd, om vilka ämnen, under vilka tidsramar och med vilka resultat?

Den föreslagna arbetsgruppen skulle dessutom kunna utgå från EESK:s kommande studie om befintliga dialogmetoder, med titeln Mapping civil dialogue practices in the EU institutions.

Studien beställdes av EESK på begäran av Gruppen för civilsamhällesorganisationer. Resultaten väntas bli tillgängliga i juli 2025. I studien görs en omfattande kartläggning av praxis för dialogen med det civila samhället inom EU-institutionerna: vilka processer för att involvera civilsamhällesorganisationerna organiseras för närvarande och med vilken typ av metodik? Kunskapen om befintliga metoder bör ligga till grund för och stödja arbetet med en mer strukturerad dialog med det civila samhället under den nya lagstiftningscykeln. Studiens preliminära resultat presenterades redan vid konferensen av Berta Mizsei från Centre for European Policy Studies (CEPS).

Vid konferensen betonades det också att civilsamhällesorganisationernas ekonomiska välmående är en förutsättning för dialog och för att beslutsfattare ska få inblick i människors behov. Organisationernas finansiella stabilitet och oberoende måste garanteras.

Konferensens slutsatser och rekommendationer finns tillgängliga på EESK:s webbplats.

Av EESK:s arbetstagargrupp

Försvarsutgifter och sociala utgifter måste gå hand i hand – försvarsutgifterna får inte öka på välfärdsstatens bekostnad. Det är fortfarande med hjälp av en stark välfärdsstat som vi kan stoppa de högerextrema partierna i deras strävan att kopiera Kremls envälde i EU.

Nu när kriget i Ukraina går in på sitt fjärde år höjs många röster för ökade försvarsutgifter, inte minst efter de politiska förändringar som ägt rum i USA. Skyddet av länderna i Europa verkar inte längre vara garanterat. Många tabun har redan brutits, inte bara i fråga om diskussioner om militära frågor på EU-nivå utan också om ökad skuldsättning.

Vissa av de röster som hörs har dock också framställt det som ett nollsummespel för välfärdsstaten, som om den amerikanska militärens styrka skulle bero på landets brist på ett verkligt social trygghetssystem, eller som om våra försvagade arméer skulle vara ett resultat av kostnaderna för våra pensioner och vår sociala trygghet.

Vi inom Arbetstagargruppen vill lyfta fram två frågor:

• EU som helhet står för de näst största militärutgifterna i världen. Även om det i vissa fall kan behövas gemensamma eller ytterligare utgifter, är det som verkligen krävs samordning och gemensamma projekt för att säkerställa strategiskt oberoende. Vi måste försvara oss själva, inte konkurrera globalt med USA.
• Det är med hjälp av en välfungerande välfärdsstat, vid sidan av åtgärder för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet, som vi kan förhindra ett högerextremt maktövertagande i många medlemsstater. Dessa högerextrema partier, som är på frammarsch, är inte intresserade av demokrati, utan är öppet fientliga mot de flesta av våra värderingar. De strävar efter att kopiera Kremls envälde i våra medlemsstater och kommer, om de får makten, att sätta stopp för varje form av samordnad försvarspolitik.

Medlemsstaterna måste därför se försvarsinvesteringar och sociala investeringar som ömsesidigt förstärkande, där den ena investeringen möjliggör den andra.

EU står vid ett kritiskt vägskäl i utvecklingen av AI. Företag från USA dominerar visserligen marknaden för generativ AI – de fångar in 80 % av de privata investeringarna i världen – men även i Kina går utvecklingen snabbt framåt. För att komma underfund med vad som behövs för att EU ska förbli konkurrenskraftigt har Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) publicerat en ny studie i samarbete med Centre for European Policy Studies (CEPS).

Studien, som utarbetats under ledning av EESK:s sektion för inre marknaden, produktion och konsumtion (INT) och regelbundet diskuteras inom EESK:s observationsgrupp för den digitala omvandlingen och den inre marknaden, utforskar viktiga möjligheter, utmaningar och politiska åtgärder som krävs för att förbättra Europas AI-landskap.

Viktiga rekommendationer för EU:

• Att investera mer i AI och datorkapacitet – EU:s investeringar i AI-infrastruktur måste öka för att främja innovation.
• Att rikta in sig på tre sektorer med hög potential – AI kan driva på tillväxten inom bilindustrin, ren energi och utbildning.
• Att främja AI med öppen källkod – att uppmuntra utvecklingen av AI-modeller med öppen källkod kommer att öka tillgängligheten och konkurrensen.
• Att samordna FoU-insatserna i hela EU.

Att stärka det civila samhällets roll i AI-styrningen
I studien betonas vikten av att det civila samhällets organisationer deltar i utformningen av AI-politiken och AI-styrningen. För att öka inkludering och främja ett etiskt införande av AI rekommenderar studien:

• Utbildningsprogram i AI-kompetens – initiativ för utbildning och social dialog för att ge arbetstagarna och allmänheten större inflytande.
• Den ”sociala utformningen” – att se till att AI-utvecklingen är människocentrerad och anpassad till samhällets behov.
• En ökad finansiering av det civila samhällets organisationer – stöd till icke vinstdrivande organisationer som överbryggar klyftan mellan AI-teknik och allmänhetens kunskaper.
• Ett etiskt införande av AI – att prioritera pålitliga AI-system som är förenliga med EU:s värderingar.

Att utnyttja EESK:s potential i AI-politiken
EESK har goda förutsättningar att underlätta ett strukturerat deltagande av det civila samhällets organisationer i AI-politiken. I studien rekommenderas att man förespråkar AI med öppen källkod och främjar etisk innovation genom offentlig upphandling och finansieringssystem där EESK ökar medvetenheten om AI:s effekter på samhället och fungerar som ett centralt nav i samarbetet med det civila samhällets organisationer och grupper som arbetar med öppen källkod.

Studien innehåller även en standardiserad AI-ordlista för att skapa ett gemensamt språk och se till att kommunikationen mellan beslutsfattare, utvecklare och användare blir effektiv – vilket är avgörande för en ansvarsfull utveckling, styrning och användning av AI inom samtliga sektorer.

Denna studie kommer att delas ut till de viktigaste EU-institutionerna och förväntas bidra till den framtida AI-politiken. Läs studien här. (vk)