Den nya TEN-T-förordningen är av avgörande betydelse för hållbarhet och smart mobilitet i Europa

Den föreslagna uppdateringen av förordningen om transeuropeiska transportnät är nödvändig och välkommen om EU verkligen ska kunna bidra till hållbarhet och smart mobilitet, även via järnväg. Detta var huvudbudskapet i yttrandet Översyn av TEN-T-förordningen och förordningen om godskorridorer för järnväg, som antogs vid plenarsessionen i mars.

Den nya förordningen innebär en uppgradering av det befintliga regelverket från 2013, och när det gäller infrastruktur kommer den att bidra till arbetet med att uppnå målen i den gröna given, strategin för hållbar och smart mobilitet och handlingsplanen för järnvägen. 

Som kommentar till antagandet av yttrandet framhöll föredraganden Stefan Back följande: Det var hög tid att föreslå en ny förordning i vilken dagens politiska sammanhang beaktas och de lärdomar vi har dragit de senaste åren har kunnat tas tillvara. Planen att skärpa reglerna för genomförandet av TEN-T är mycket välkommen, eftersom genomförandet av den nuvarande förordningen, som dragits med avsevärda förseningar, inte har varit tillfredsställande.

Kommittén är särskilt positiv till kommissionens avsikt att sätta sammanhållningen i centrum för förslaget. Detta innebär att när nätverket genomförs kommer man att sörja för tillgänglighet och konnektivitet i alla regioner i EU, både för person- och godstrafik. Dessutom bör den nya förordningen också innebära effektiv samordning och sammanlänkning mellan fjärrtrafik, regionaltrafik och närtrafik, å ena sidan, och transporter i urbana knutpunkter, å den andra.

Ur teknisk synvinkel ställer sig EESK bakom åtgärden att alltmer harmonisera kraven på stomnätets och det övergripande nätets infrastruktur och att fastställa milstolpar: 2030 för genomförandet av stomnätet, 2040 för det utvidgade stomnätet och 2050 för det övergripande nätet. Vad gäller tidsfristen till 2030 upprepar EESK sin tveksamhet till genomförbarheten, något som kommittén gav uttryck för i sin utvärderingsrapport från 2020, men anser ändå att tidsfristen bör bibehållas för att sätta press på medlemsstaterna. (mp)