Nästan två månader före nästa val till Europaparlamentet blir desinformation en allt viktigare fråga i EU-politiken på grund av den negativa inverkan som desinformation kan få på valresultatet.
Nästan två månader före nästa val till Europaparlamentet blir desinformation en allt viktigare fråga i EU-politiken på grund av den negativa inverkan som desinformation kan få på valresultatet.
I åratal har den skada som desinformation kan ge upphov till oroat gemene man i allmänhet och politiker i synnerhet. Det demokratiska samhället och vår kosmopolitiska livsstil ifrågasätts. Extremhögern och andra extremistiska krafter inom EU liksom autokratiska regimer i länder utanför EU går samman för att genomföra desinformationskampanjer som undergräver EU-projektet, och de använder sig av sociala medier och algoritmer för att göra det. De använder teknik som sitt främsta verktyg för denna sabotagekampanj.
Det behövs en strategi som tar hänsyn till många olika faktorer för att värna demokratin och motverka desinformation, och det finns teknik som kan hjälpa oss att bemöta desinformation på ett framgångsrikt sätt. Det är mycket viktigt att den digitala kampen förs parallellt på ett effektivt sätt på de tre områdena desinformation, hybridhot och cybersäkerhet för att skapa synergier och öka säkerheten samtidigt som rättsstatsprincipen respekteras.
Det är också viktigt att reglera skapandet och tillämpningen av algoritmer, så att vi alla själva kan bestämma om vi vill godkänna vissa algoritmer eller ej. Vi måste hitta rätt balans mellan människors grundläggande rättigheter å ena sidan och företagens immateriella rättigheter å andra sidan. Det är däremot helt oacceptabelt att teknikföretag kan tjäna pengar på manipulation och hatpropaganda. Privata intressen får inte väga tyngre än allmänintresset.
Det är viktigt att alla får tillgång till offentlig, pluralistisk och oberoende information på alla EU-språk. Denna information ska bestå av obestridliga fakta i den nationella, regionala och lokala nyhetsrapporteringen i medlemsstaterna.
Frågan om att skapa en europeisk offentlig nyhetskanal har nu aktualiserats. En sådan nyhetskanal måste ta principen om redaktionellt oberoende på fullaste allvar, och föreslås vara tillgänglig på olika plattformar, så att alla inom EU kan få tillgång till den information som de behöver för att kunna göra välgrundade val. Att klassificera journalistik som en europeisk kollektiv nyttighet, i enlighet med Unescos förslag, och förbättra skyddet av journalister, är åtgärder som måste vidtas.
När det gäller frågan om mediekompetens och människors förmåga att själva kunna göra en kritisk informationsbedömning är det viktigt att dra lärdom av Finlands utmärkta exempel på hur man kan stärka människors kreativa tänkande. Detta kräver åtgärder för att tillhandahålla verktyg som syftar till att främja mediekompetens samt kulturell och demokratisk kompetens på alla utbildningsnivåer och som riktar sig till alla åldersgrupper och minoriteter.
Demokrati är lika med folkstyre, och det bästa sättet att slå vakt om demokratin är att människor ger uttryck för sin starka önskan att leva i en demokrati!
Vår europeiska sociala modell, som bygger på social och regional integration samt sammanhållning, jämlikhet och solidaritet, är det effektivaste (och mest rationella) sättet för människor att känna att deras allmänna välbefinnande går hand i hand med demokratin och att de därför tycker det är viktigt att bekämpa desinformation.
För att slå vakt om demokratin måste vi snabbt få fram en mer djupgående och helhetsorienterad strategi, och bättre lagstiftning inom EU för att reglera de många dimensionerna av detta fenomen. Alla dessa aspekter behandlas i kommitténs yttrande TEN/830.
I vår kolumn ”Jag tänker rösta. Tänker du?” presenterar vi en artikel av Mihály Hardy, ungersk journalist och chefredaktör för Klubrádió, som ger oss en kortfattad beskrivning av stämningarna inför valet i Ungern. Klubrádió är landets sista stora oberoende radiostation som sänder nyheter och ger bakgrundsanalyser om aktuella frågor och kultur dygnet runt. Radiostationen har fråntagits sin frekvens av den statliga mediemyndigheten, men har lyckats överleva på grund av sin popularitet och tack vare ekonomiskt stöd som samlats in från dem som vill stödja radiostationen.
I vår kolumn ”Jag tänker rösta. Tänker du?” presenterar vi en artikel av Mihály Hardy, ungersk journalist och chefredaktör för Klubrádió, som ger oss en kortfattad beskrivning av stämningarna inför valet i Ungern. Klubrádió är landets sista stora oberoende radiostation som sänder nyheter och ger bakgrundsanalyser om aktuella frågor och kultur dygnet runt. Radiostationen har fråntagits sin frekvens av den statliga mediemyndigheten, men har lyckats överleva på grund av sin popularitet och tack vare ekonomiskt stöd som samlats in från dem som vill stödja radiostationen.
EESK har antagit en resolution där man uppmanar EU:s medborgare att rösta i valet till Europaparlamentet. De tre föredragandena för resolutionen, EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis, som företräder arbetsgivargruppen, arbetstagargruppen och gruppen för civilsamhällesorganisationer inom kommittén, var enade i sin uppmaning till EU:s medborgare att ta tillvara sin demokratiska rösträtt och välja företrädare som står upp för ett enat, demokratiskt, hållbart och socialt Europa. I vår kolumn ”En fråga till ...” frågade vi dem var och en vad som står på spel i detta val och varför det är viktigt att alla går och röstar i juni.
EESK har antagit en resolution där man uppmanar EU:s medborgare att rösta i valet till Europaparlamentet. De tre föredragandena för resolutionen, EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis, som företräder arbetsgivargruppen, arbetstagargruppen och gruppen för civilsamhällesorganisationer inom kommittén, var enade i sin uppmaning till EU:s medborgare att ta tillvara sin demokratiska rösträtt och välja företrädare som står upp för ett enat, demokratiskt, hållbart och socialt Europa. I vår kolumn ”En fråga till ...” frågade vi dem var och en vad som står på spel i detta val och varför det är viktigt att alla går och röstar i juni.
Christa Schweng, tidigare ordförande för EESK och medlem av EESK:s arbetsgivargrupp
Valet till Europaparlamentet utgör ett tillfälle för EU:s medborgare att bestämma vem som ska leda vår union under de kommande fem åren. Den här gången kommer valet att äga rum i ett geopolitiskt sammanhang som förändras snabbt och som präglas av det omotiverade kriget mot Ukraina i vår omedelbara närhet. Länder som tidigare har varit fiender bildar nya allianser och intar en fientlig inställning till vårt sätt att leva. Tillståndet för demokratin är minst sagt oroande, eftersom en tillbakagång för demokratierna kan ses runt om i världen. Rättsstatsprincipen och pressfriheten är på tillbakagång, för att bara nämna två av de allra tydligaste tecknen. På olika håll i Europa kan vi se allt fler attacker mot liberala demokratier. I flera medlemsstater har de grundläggande europeiska värdena undergrävts, medborgerliga utrymmen har inskränkts och mediefriheten begränsats.
Desinformation och falska nyheter orsakar splittring i vårt samhälle och leder till misstro och hat.
EU bygger på gemensamma värden – demokrati, skydd av de mänskliga rättigheterna, yttrandefrihet, rättsstatsprincipen, tolerans, rättvisa, icke-diskriminering, jämlikhet, solidaritet och demokratiskt deltagande. Dessa värden får aldrig tas för givna, utan måste kontinuerligt stärkas, försvaras och skyddas.
EU-valet är ett tillfälle att visa att vi bryr oss om demokratin och våra grundläggande värden – och därför är det viktigt att vi européer låter våra röster höras.
Cinzia Del Rio, medlem av EESK:s arbetstagargrupp
Vi uppmanar medborgarna att rösta för Europa, för det europeiska projektet och för ett mer integrerat och solidariskt Europa. Europeiska unionen bygger på värden, principer, rättsstatsprincipen, rättigheter och deltagande, och inget av dessa inslag kan ifrågasättas eftersom de utgör grunden för vår demokrati och de viktigaste byggstenarna i vår modell för hållbar tillväxt för alla. Och vi måste slå vakt om våra demokratiska grundvalar.
Unionen har nu nya utmaningar att ta itu med:
Den måste hantera ett fragmenterat geopolitiskt sammanhang präglat av konflikter, med nya globala ekonomiska och politiska aktörer som konkurrerar om makten.
Den måste stödja den gröna, digitala och demografiska omställningen samt tekniska förändringar, innovation och utveckling av AI med en människocentrerad strategi, samtidigt som ungdomar involveras i dessa processer.
Den måste bygga upp en förnyad gemensam europeisk näringslivspolitik tillsammans med nya gemensamma finansiella instrument.
Den måste säkerställa sociala investeringar för att fullt ut genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, förbättra den sociala sammanhållningen, skapa arbetstillfällen av god kvalitet och ta itu med fattigdom, ojämlikhet och social utestängning.
Inget europeiskt land klarar av att göra allt på egen hand. Vi uppmanar medborgarna att använda sin röst för att säkerställa en starkare integration av Europeiska unionen med målet att bygga upp och värna om varaktig fred och upprätthålla vår ekonomiska och sociala modell.
Ioannis Vardakastanis, medlem av EESK:s grupp för civilsamhällesorganisationer
Det kommande valet till Europaparlamentet är oerhört viktigt med tanke på framtiden för vår union och för vår kontinent som helhet. Det som står på spel är EU:s kärna, nämligen vår enighet, demokrati, konkurrenskraft, hållbarhet och sociala rättvisa. Det är mycket viktigt att unionens medborgare utövar sin rösträtt eftersom Europaparlamentet direkt formar morgondagens EU.
EU symboliserar samarbete och möjligheter, och säkerställer fred, demokrati, delaktighet och välstånd. De utmaningar som medborgarna står inför, såsom stigande levnads- och energikostnader, klimatförändringar och konflikter, har dock lett till ökad osäkerhet bland européerna och kräver enhetliga alleuropeiska lösningar.
Nationalism kan inte erbjuda några svar. Vi behöver samarbete, solidaritet och en effektiv civil dialog för att ta itu med dessa frågor och upprätthålla våra demokratiska värden. EU måste också bli världsledande när det gäller att främja fred, multilateralism och miljöskydd. En övergång till en digital och grön ekonomi är absolut nödvändig. Inkludering är ytterst viktigt. Alla medborgare måste ges möjligheter att delta i utformningen av vår framtid. Som ledamöter av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är vi anhängare av dessa principer. Din röst är avgörande för att forma vår unions framtid. Låt oss samlas kring ett demokratiskt, konkurrenskraftigt, hållbart och socialt EU. Din röst räknas – använd den för en ljusare europeisk framtid.
Resolutionstexten finns på EESK:s webbplats som särskilt ägnas åt valet till Europaparlamentet.
I detta nummer ger vi ordet till Carlos Trindade, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet ”Att skydda demokratin mot desinformation”. Inför valet till Europaparlamentet skriver han om de skadliga konsekvenser som desinformation kan få för demokratin och hur vi måste bekämpa den om vi vill fortsätta att leva i en demokrati.
I detta nummer ger vi ordet till Carlos Trindade, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet ”Att skydda demokratin mot desinformation”. Inför valet till Europaparlamentet skriver han om de skadliga konsekvenser som desinformation kan få för demokratin och hur vi måste bekämpa den om vi vill fortsätta att leva i en demokrati.
Nu är det möjligt att fram till den 12 maj 2024 för tredje gången ansöka om EU:s ekopris.
EU:s ekopris är ett erkännande av den ekologiska värdekedjans olika aktörer som har skapat innovativa, hållbara och inspirerande projekt med ett verkligt mervärde för produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel.
Prisutdelningen är planerad till den 23 september 2024, då EU:s ekodag infaller.
Ansök online fram till den 12 maj 2024 kl. 23:59:59 centraleuropeisk sommartid.
Frihet är bara ett annat ord för ”inget kvar att förlora” – detta är budskapet i en populär countrylåt skriven 1969 av Kris Kristofferson, som många artister, bl.a. Janis Joplin och Kenny Rogers, har gjort egna versioner av. Men till skillnad från i sången ”Me och Bobby McGee” har vi i dagens Europa mycket att förlora, och vi måste stå upp för vår frihet. Särskilt i Ungern.
Frihet är bara ett annat ord för ”inget kvar att förlora” – detta är budskapet i en populär countrylåt skriven 1969 av Kris Kristofferson, som många artister, bl.a. Janis Joplin och Kenny Rogers, har gjort egna versioner av. Men till skillnad från i sången ”Me och Bobby McGee” har vi i dagens Europa mycket att förlora, och vi måste stå upp för vår frihet. Särskilt i Ungern.
Man vänjer sig mycket snabbt vid goda ting. Få ägnar eftertanke åt fri- och rättigheterna i EU, såsom friheten att resa, pressfriheten, anställningsfriheten eller utbildningsfriheten. Men min generation (jag hör till babyboomgenerationen och föddes i slutet av 50-talet när Ungern fortfarande var med i Warszawapakten) minns den långa vägen mot dagens frihet – från det att Berlinmuren föll till dess att Ungern år 2004 gick med i EU, denna vår familj av fria nationer. Det tog fjorton år från kommunismens fall tills vårt land tillsammans med Tjeckien, Slovakien och Polen kunde gå med i EU . Som jag ser det lägger vi nu ytterligare en period på 14 år bakom oss, då utvecklingen sakta har vänt och Ungern har hamnat på efterkälken – från det tidiga nittiotalets progressiva medborgerliga fri- och rättigheter samt pressfrihet till dagens populism, autokrati och motsägelsefulla ”konstitutionella diktatur”.
Regeringen i Budapest har nästan förklarat öppet krig mot de gemensamma europeiska värdena: ”Bryssel” beskrivs som en fiende och EU utmålas som djävulen själv. Att detta nu har pågått i nästan 14 år visar hur svårt det är att stödja proeuropeiska strömningar, såväl för oppositionen (eller det lilla som finns kvar av den) som det civila samhället och icke-statliga organisationer (eller, även i detta fall, det lilla som finns kvar av dem). Men vi vägrar att ge upp – vi tänker inte låta de europeiska värdena gå förlorade bara för att några ungerska politiker har bestämt sig för att dansa efter någon annans pipa, kanske Kremls.
Enligt nyligen genomförda opinionsundersökningar i Ungern stöder ungefär 68–70 % av invånarna i rösträttsålder fortfarande EU och de gemensamma europeiska värdena, och drar nytta av dess fördelar. Den stora frågan är om de är redo att gå och rösta på bred front på valdagen den 9 juni 2024. I Ungern hålls EU-valet på samma dag som de kommunala valen, och med tanke på det växande missnöjet i landet ser det inte alltför illa ut. En proteströst mot regeringens politik kommer nämligen också att innebära en röst för EU.
Mihály Hardy är ungersk journalist och chefredaktör för Klubrádió
EESK har på begäran av det belgiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd lagt fram viktiga rekommendationer som syftar till att stärka den sociala sammanhållningen, hantera skuldsättning och prioritera investeringar i hälso- och sjukvård samt sysselsättning i hela EU. EESK har uttryckt oro över att begränsade budgetar kan fördröja framstegen i bekämpningen av fattigdom och klimatförändringar.
EESK har på begäran av det belgiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd lagt fram viktiga rekommendationer som syftar till att stärka den sociala sammanhållningen, hantera skuldsättning och prioritera investeringar i hälso- och sjukvård samt sysselsättning i hela EU. EESK har uttryckt oro över att begränsade budgetar kan fördröja framstegen i bekämpningen av fattigdom och klimatförändringar.
EESK lade fram sina rekommendationer i yttrandet Främjande av långsiktig tillväxt för alla med hjälp av reformer och investeringar, som antogs och diskuterades vid plenarsessionen i mars med Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, och Karine Lalieux, Belgiens minister för pensioner och social integration.
I yttrandet betonas behovet av att anpassa befintliga ramar till varandra, till exempel den europeiska planeringsterminen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Talarna i högnivådebatten uppmanade till att främja ett socialt EU och ta itu med brådskande frågor såsom pensionsklyftan mellan kvinnor och män och digital delaktighet. Högnivåkonferensen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som kommer att äga rum inom kort i Belgien, är ett tecken på att det finns ett verkligt intresse för att fortsätta genomföra detta instrument.
I kommitténs förslag betonas det att ekonomiska resurser bör användas effektivt, att arbetsmarknadsparterna och det civila samhället bör delta i beslutsprocesserna och att den gröna och den digitala omställningen måste bli rättvis. Att skapa delaktighet är ett centralt tema, liksom att maximera de sociala investeringarnas effekter och samtidigt främja ekonomisk stabilitet och social sammanhållning i EU. (tk)
Denna månad är vår hemliga gäst Danuta Hübner, ledamot av Europaparlamentet och medlem i Europeiska folkpartiets grupp. Hon anger alla skäl till att valet 2024 kommer att bli en kamp för Europa och förklarar varför de politiska partierna nu har det stora ansvaret att uppmuntra sin potentiella väljarkår att gå och rösta. I år har vi inte råd att låta andra bestämma vem som ska företräda oss i det europeiska beslutsfattandet – den här gången står alltför mycket på spel.
Denna månad är vår hemliga gäst Danuta Hübner, ledamot av Europaparlamentet och medlem i Europeiska folkpartiets grupp. Hon anger alla skäl till att valet 2024 kommer att bli en kamp för Europa och förklarar varför de politiska partierna nu har det stora ansvaret att uppmuntra sin potentiella väljarkår att gå och rösta. I år har vi inte råd att låta andra bestämma vem som ska företräda oss i det europeiska beslutsfattandet – den här gången står alltför mycket på spel.
Cinzia Del Rio, medlem av EESK:s arbetstagargrupp
