I den sista artikeln i vår kolumn ”Jag tänker rösta. Tänker du?” uttalar sig Antoine Fobe, chef för opinionsbildning och kampanjverksamhet vid European Blind Union. Hans organisation kräver att valet görs mer tillgängligt. Trots handikapporganisationernas , EESK:s och Europaparlamentets insatser är det ännu en gång för sent för att EU-valet ska kunna föregå med gott exempel.

av Biljana Spasovska

BCSDN (nätverket för det civila samhällets utveckling på Balkan)

Nordmakedonien står vid ett avgörande vägskäl i sin strävan efter EU-anslutning, då landets resa har präglats av bakslag och fördröjningar som underblåsts av olösta bilaterala tvister och minskande offentligt stöd. Trots dessa hinder utgör löftet om ekonomiskt välstånd och regional stabilitet fortsatt en drivkraft för nationens önskan om EU-medlemskap.

Opinionsundersökningar visar på en oroande utveckling, med kraftigt minskande stöd för EU-medlemskap under de senaste åren. Denna nedgång återspeglar en bredare frustration över de långsamma framstegen och den upplevda bristen på engagemang från EU-medlemsstaternas sida.

Landets väg mot EU-anslutning har kantats av komplexa frågor som sträcker sig bortom Nordmakedoniens gränser. En demokratikris och politisk instabilitet inom regionen och bland EU:s medlemsstater, i kombination med den ökande högernationalismen, medför stora utmaningar för integrationsprocessen. Trots dessa utmaningar finns det dock utrymme för optimism och förnyelse, eftersom många människor ser EU-integrationen som en väg mot framtida välstånd och högre levnadsstandard. Det är också lovande att landet redan är relativt väl anpassat till EU:s lagstiftning.

I det fortsatta arbetet måste Nordmakedonien prioritera framsteg med reformer och förhandlingskapitel på avgörande områden såsom rättsstatsprincipen, rättsväsende, demokrati och bättre offentlig förvaltning. Synliga framsteg på dessa områden som drivs på av processen för anslutning till EU skulle också stärka allmänhetens stöd för EU. Engagemanget för demokratiska värden, regionalt samarbete och strävan efter ett gemensamt europeiskt öde kommer att vara avgörande när landet navigerar den vindlande vägen mot anslutning.

Samtidigt som landet måste visa politisk mognad och genomföra de reformer som krävs måste EU visa Nordmakedoniens befolkning att anslutningsprocessen är rättvis, meritbaserad och går framåt. Politisk vilja att föra anslutningen framåt måste visas, såsom gentemot Ukraina. Framsteg måste belönas och åtgärder måste vidtas för att garantera tillräcklig kapacitet på båda sidor för att driva på processen.

Slutligen bör det stå klart att det inte finns något bättre alternativ, till förmån för alla, till Nordmakedoniens och hela regionens anslutning till EU. Nordmakedonien må vara litet, men dess rika kulturarv, strategiska läge och engagemang för demokratiska värden skulle skapa regional stabilitet och möjligheter till ekonomisk tillväxt samt stärka EU:s mångfald och sammanhållning.

Välkommen till Grassroots View, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) podcast. I detta avsnitt gör vi en djupdykning i den ekonomiska styrningens komplexitet och det europeiska ekonomiska landskapets utmaningar. Du kommer att få insikt i graden av samsyn mellan EU-länderna om den ekonomiska styrningen och de svåra val som EU måste göra för att anpassa ekonomin till 2000-talets omständigheter.

Deltagarna består av Luca Jahier, tidigare EESK-ordförande och nuvarande ordförande för EESK:s grupp för den europeiska planeringsterminen, Margarida Marques, ledamot av Europaparlamentet i Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater, Maria Demertzis, forskare vid Bruegel, och Maria Tadeo, Brysselbaserad korrespondent. (tk)

Vid kommitténs traditionella öppet hus-dag lördagen den 4 maj 2024 välkomnades allmänheten, som gavs engagerande information om kommitténs roll bland EU-institutionerna och om det kommande valet till Europaparlamentet.

Under dagen anordnades ett antal aktiviteter i EESK:s huvudbyggnad i Bryssel, Jacques Delors-byggnaden. Deltagarna hade möjligheten att besöka lokalerna och upptäcka vad EESK gör för allmänheten, lära sig mer om kommitténs roll i EU-institutionernas beslutsprocess och dela med sig av sina intressen och åsikter till EESK:s ledamöter.

Besökarna kunde även ta reda på vad EESK-ledamöterna gör i sina hemländer och delta i aktiviteter som interaktiva spel, en EU-frågesport och ansiktsmålning för barn.

På förmiddagen tog kommittén emot en grupp ledamöter och anställda vid EESK som cyklat hundratals kilometer igenom Frankrike och Belgien för att öka medvetenheten om EU-valets betydelse.

Gruppen, som leddes av EESK-ledamoten Bruno Choix från Arbetsgivargruppen, cyklade sammanlagt cirka 500 km från Caen (Frankrike) till Bryssel på 4 dagar. Övriga ledamöter och anställda anslöt sig till cyklistgruppen under den sista sträckan från Waterloo till EESK:s lokaler i Bryssel. (mp)

EESK:s sektion för yttre förbindelser (REX) anordnade sin andra kampanj och konferens om kampen mot desinformation som ett led i sitt överordnade projekt om desinformation, som ska genomföras med hjälp av det civila samhället.

Efter en framgångsrik kampanj i Bulgarien hölls evenemanget denna gång i Moldavien, den 18 april. Landet har nyligen stärkt sin kapacitet på området strategisk kommunikation och dialog genom att inrätta två särskilda organ: centrumet för strategisk kommunikation och bekämpning av desinformation samt centrumet för civila initiativ för nationella minoriteter.

Konferensen hölls i samarbete med Moldaviens statliga universitet i Chisinau.

I sitt anförande vid konferensen betonade EESK:s ordförande Oliver Röpke vikten av att främja dialog och involvera alla medborgare, från olika bakgrunder och folkgrupper, i kampen mot utländsk påverkan och desinformation.

Desinformation sprids vanligtvis i befolkningen och ofta horisontellt. I stället för en uppifrån-och-ned-strategi är det bästa sättet att ta itu med problemet därför att få medborgarna att reflektera och bli direkta engagerade. Det är här det organiserade civila samhället kan spela en avgörande roll, eftersom desinformation skadar sammanhållningen i våra samhällen.

Ana Revenco, direktör för centrumet för strategisk kommunikation och bekämpning av desinformation och en av huvudtalarna vid konferensen, underströk att medborgarna inte kan bekämpa desinformation på egen hand och att centrumet skulle kunna förbättra deras kompetens när det gäller att bekämpa toxisk desinformation på lång sikt.

”Att helt bli av med desinformation är ett orealistiskt mål. Våra gemensamma insatser kommer att inriktas på att avslöja och förebygga falska nyheter och mildra deras skadliga inverkan på våra samhällen”, tillade hon.

Mihai Peicov, ledare för centrumet för civila initiativ för nationella minoriteter, sade att regeringens inrättande av detta centrum var ett viktigt steg för att integrera alla i samhället. Han tillade att det behövs nya utbildningspolitiska åtgärder för minoriteter.

Vid konferensen belystes utbildningens roll och fokuset på ungdomar, eftersom många av insikterna kom från de yngsta konferensdeltagarna – studerande och journalister.

Här kan du se videorapporten om konferensen.

#EUvsDisinfo (at)

Efter 20 år i EU:s väntrum har befolkningens stöd för EU-medlemskap i Nordmakedonien minskat kraftigt. Trots långsamma framsteg, bakslag och fördröjningar (Nordmakedonien beviljades status som kandidatland i december 2005 endast för att behöva vänta 15 år innan anslutningsförhandlingarna inleddes, vilket är det längsta sådana gapet i EU:s historia) utgör dock löftet om ekonomiskt välstånd och regional stabilitet fortsatt en drivkraft för nationens önskan att ansluta sig till EU. Men EU måste också visa att unionen är villig att föra anslutningsprocessen framåt och belöna framsteg. Det skriver vår hemliga gäst, Biljana Spasovska, verkställande direktör för BCSDN (nätverket för det civila samhällets utveckling på Balkan) och ”kandidatlandsledamot” för Nordmakedonien i EESK.

Biljana Spasovska är verkställande direktör för BCSDN (nätverket för det civila samhällets utveckling på Balkan), ett regionalt nätverk av civilsamhällesorganisationer som samarbetar för att stärka det civila samhället på Balkan och främja dess utveckling. Hon är också för närvarande medordförande för CSO Partnership for Development Effectiveness, medlem i partnerskapet Global Standard for CSO Accountability och ”kandidatlandsledamot” i EESK.

Biljana har mer än tio års erfarenhet av att leda policy- och opinionsbildningsinsatser som syftar till att stärka det civila samhällets roll på Balkan och dess röst i politiska processer på nationell nivå och EU-nivå. Hon har lett och bidragit till flera regionala, europeiska och globala samarbetsprojekt för att främja en mer gynnsam miljö för det civila samhället, en mer trovärdig utvidgningspolitik för EU, förbättrad ansvarsskyldighet för det civila samhället och effektivare utvecklingssamarbete.

Hon har en masterexamen i tvärvetenskapliga studier från universitetet i Bologna och är doktorand i globalisering och demokrati.

I år gjorde Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, ett initiativ som utvecklats tillsammans med och anordnas av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), gemensam sak med det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och WCEF (världsforumet för cirkulär ekonomi), som har sitt säte i Finland, för sin flaggskeppskonferens den 15–16 april.

Konferensen hölls på kongresscentrumet Square i Bryssel, med över 1 000 deltagare och 150 talare, och där lyfte man fram verkningsfulla cirkulära lösningar som vägleds av de senaste vetenskapliga rönen. EESK-delegaterna delade med sig av plattformens framgångshistoria.

Cillian Lohan, EESK-ledamot och medgrundare av plattformen, hyllade den som det ”nätverk av nätverk” som förenar politik och civilsamhälle för cirkulära framsteg. Anders Ladefoged, medlem av plattformens styrgrupp, lyfte fram dess roll när det gäller att diskutera EU:s framsteg och brister på det cirkulära området och erbjuda en plattform för samarbete och lärande. EESK:s Maria Nikolopoulou betonade plattformens växande interaktivitet och att den underlättar dialog genom initiativ såsom #EUCircularTalks.

Under konferensens avslutande plenarsession tillkännagav Jutta Urpilainen, kommissionsledamot med ansvar för internationella partnerskap, två initiativ till stöd för den globala omställningen till en cirkulär ekonomi: EU:s resurscentrum för cirkulär ekonomi, som kommissionen finansierar med 15 miljoner euro, och programmet ”SWITCH to Circular Economy in East and Southern Africa”, till vilket kommissionen kommer att bidra med 40 miljoner euro under fem år. Plattformen åtog sig att stödja båda initiativen.

Plattformen, som EESK och kommissionen tog initiativ till 2017, främjar dialog, sprider god praxis och tillhandahåller information om den cirkulära ekonomin för att omsätta vision i handling. EESK har aktivt förespråkat cirkularitet sedan kommittén gav sitt stöd till EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin 2015. Plattformen fungerar som en gemensam insats för att engagera alla berörda parter i förverkligandet av en cirkulär vision i syfte att påskynda omställningen genom dialog och samarbete.(ks)

Av Jarosław Pietras

Jarosław Pietras, f.d. biträdande chefsförhandlare för Polens anslutning till EU, reflekterar över effekterna av den utvidgning som ägde rum för 20 år sedan samt de ekonomiska och andra fördelar som den medförde inte bara för Polen och övriga länder som anslöt sig utan även för EU som helhet. Beslutet att utvidga EU 2004 var ett bevis på unionens engagemang för enighet, mångfald och solidaritet. I dag finns det fortfarande värdefulla lärdomar att dra av denna utvidgning inför framtida föranslutningsförhandlingar. 

Efter 20 år står det helt klart att anslutningen till EU av de flesta centraleuropeiska länder, tillsammans med Malta och Cypern, inte bara utgjorde en ”stor utvidgning” utan var en historisk milstolpe för hela unionen. Effekterna var djupgående, särskilt på det ekonomiska landskapet i de nya medlemsstaterna.

Utvidgningen medförde en avsevärt högre levnadsstandard i de centraleuropeiska länderna. De åtta centraleuropeiska länderna – Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern – upplevde alla en anmärkningsvärd ökning av BNP per capita uttryckt i köpkraftsparitet som överträffade vad som skulle ha kunnat uppnås om de stannat utanför EU. Statistiken avser alltid medelvärden för de påtagliga fördelar som integrationen medfört. Det är värt att notera att även om vinsterna inte fördelats jämnt mellan medlemsstaterna, och vissa upplevt större förbättringar än andra, har alla länder uppvisat betydande förbättringar. Till exempel utvecklades Litauen och Polen till föregångare som drog störst nytta av EU-medlemskapet, medan Estland och Slovenien har gjort mindre framsteg då de mött utmaningar, särskilt på grund av effekterna av finanskrisen 2008.

Anslutningen till EU ledde till en ny era av ekonomiskt välstånd för Polen och de andra centraleuropeiska länderna. Särskilt Polen utmärker sig som en framgångssaga när det gäller utveckling efter anslutningen. Landet upplevde en ekonomisk tillväxt utan motstycke med fördubblad BNP mellan 2004 och 2022. På samma sätt har även andra medlemsstater i regionen upplevt en betydande BNP-tillväxt per capita, om än i varierande takt. Till exempel Slovakien och Litauen uppvisade lovvärda framsteg, vilket ytterligare minskade utvecklingsklyftan i förhållande till Västeuropa. De statistiska uppgifterna från denna period ger en bild av resiliens och dynamik, då dessa länder utnyttjade EU-medlemskapet för att främja ekonomisk expansion och stärka sin globala konkurrenskraft. Detta anmärkningsvärda resultat understryker EU-integrationens omvälvande inverkan på ekonomierna i alla nya medlemsstater. Och detta skedde trots inverkan av finanskrisen, då de nya EU-länderna uppnådde högre tillväxttakt än väntat.

Perioden efter EU:s utvidgning 2004 var inte fri från utmaningar. Till exempel sände den globala finanskrisen 2008 chockvågor genom hela den europeiska ekonomin och satte resiliensen hos både de etablerade och de nyligen integrerade medlemsstaterna på prov. Trots krisens negativa effekter uppvisade de nya EU-medlemmarna en anmärkningsvärd resiliens och överträffade de ursprungliga tillväxtprognoserna. Deras förmåga att rida ut stormen och upprätthålla en positiv tillväxttakt underströk styrkan i deras ekonomier och EU-integrationens fördelar. Krisen innebar stora utmaningar, men gav också dessa länder möjlighet att dra full nytta av den nära kopplingen till den europeiska ekonomin. Detta var också ett test av de nyligen anslutna ländernas engagemang för europeiska värden och europeisk solidaritet i tider av motgång.

Under hela förhandlingsprocessen framstod det polska civila samhället som en stark kraft för förändring och framsteg. Civilsamhällesorganisationer, gräsrotsrörelser och intressegrupper spelade en avgörande roll för att främja EU-integrationen och upprätthålla de demokratiska värdena i Polen. Deras outtröttliga insatser för att öka medvetenheten, uppbåda stöd och ställa ledarna till svars bidrog till att forma den allmänna opinionen och driva på positiva förändringar. Genom att aktivt samarbeta med medborgarna och främja dialog och öppenhet bidrog det polska civila samhället till att förhandlingsprocessen förblev inkluderande, demokratisk och lyhörd för folkets behov. Dess bidrag underlättade inte bara Polens anslutning till EU utan stärkte också den demokratiska grunden och det civila samhället i landet.

Beslutet att utvidga EU 2004 var ett bevis på unionens engagemang för enighet, mångfald och solidaritet. Genom att välkomna de flesta centraleuropeiska länder, tillsammans med Malta och Cypern, stärkte EU sin ekonomiska potential, sin kulturella rikedom och sitt geopolitiska inflytande. Dessa länders anslutning gav unionen nya perspektiv, talanger och möjligheter, berikade dess mångfald och stärkte dess globala närvaro. Ur geopolitisk synvinkel stärkte utvidgningen EU:s inflytande och stabilitet genom att central- och östeuropeiska länder integrerades i dess ram för samarbete och samverkan. Institutionellt sett diversifierade utvidgningen EU:s perspektiv och fördjupade dess integration, vilket lade grunden för en mer enad och resilient union.

Det finns värdefulla lärdomar att dra av erfarenheterna från EU:s utvidgning 2004, särskilt när det gäller förhandlingsprocessen och förberedelserna inför anslutningen. Om jag skulle inleda en liknande resa i dag skulle jag förespråka en starkare betoning på föranslutningsvillkor och stödmekanismer i alla framtida förhandlingar, särskilt på områdena samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. För att värna unionens integritet och upprätthålla dess värden är det mycket viktigt att se till att kandidatländerna uppfyller de nödvändiga kriterierna och normerna innan de ansluter sig till EU. Att ge kandidatländerna tillräckligt stöd och bistånd under förhandlingsprocessen är dessutom avgörande för deras framgångsrika integration och den långsiktiga stabiliteten inom EU.

Kärnan i förhandlingsprocessen inför EU:s utvidgning 2004 var ett gemensamt åtagande att främja stabilitet, demokrati och välstånd i hela Europa. Förhandlingarna vägleddes av en vilja att stärka samarbetet och solidariteten mellan de europeiska länderna, då både kandidatländerna och de länder som redan var EU-medlemmar var medvetna om de ömsesidiga fördelar som utvidgningen skulle ge. Även om förhandlingarna var komplexa och utmanande vilade de i slutändan på en gemensam vision om ett enat och välmående Europa, där alla nationer kunde blomstra tillsammans inom EU:s ram.

När EU-kandidatländerna under 2024 navigerar vägen mot anslutning finns det flera viktiga överväganden att hålla i åtanke. Först och främst är det för en framgångsrik integration och långsiktig stabilitet inom unionen mycket viktigt att prioritera reformer som är förenliga med EU:s normer och värden. Detta inbegriper att stärka de demokratiska institutionerna, främja rättsstatsprincipen och värna de grundläggande rättigheterna och friheterna. Dessutom är det för ett smidigt inträde i unionen mycket viktigt att proaktivt samarbeta med befintliga EU-medlemmar för att skapa förtroende och stöd. Genom att visa genuint engagemang för europeiska värden och samarbete kan kandidatländerna bana väg för sin egen ljusare framtid inom EU.

Jarosław Pietras är för närvarande gästforskare vid Wilfried Martens Centre for European Studies i Bryssel och gästprofessor vid Europeiska högskolan i Brygge.

Han var med i den grupp som förhandlade om Polens anslutning till EU från och med 1998, då förhandlingarna inleddes, till och med 2004, då Polen anslöt sig till EU. Mellan 1990 och 2006 tjänstgjorde han i sitt hemland Polen som statssekreterare vid finansministeriet, statssekreterare med ansvar för Europafrågor och chef för byrån för kommittén för europeisk integration. Mellan 2008 och 2020 var han generaldirektör vid Europeiska unionens råd och arbetade då med många olika politikområden (klimatförändringar, miljö, transport, telekommunikation, energi, utbildning, kultur, audiovisuella frågor, ungdomsfrågor och idrott). Han har en doktorsexamen i ekonomi från Warszawas universitet och är författare till en rad publikationer om frågor som rör EU, hållbarhet och handel. Han har också mottagit Fulbright-stipendiet och varit ledamot av styrelsen för tankesmedjan Bruegel (2008–2011). 

Av EESK:s arbetstagargrupp

Europaparlamentets kampanj ”Använd din röst, annars bestämmer andra åt dig” är mycket relevant. Parlamentets valvideo slår an rätt ton genom att gå tillbaka till EU-projektets rötter – att bygga upp en fredlig framtid ur askan efter krig och folkmord. Särskilt i denna tid då extremism och apati griper omkring sig liknar politiken ofta mer en dokusåpa än ett verkligt debattforum.

Vill du verkligen låta andra bestämma åt dig? De gör det redan och återigen väljer de åtstramningar.

Vår ordförande Lucie Studničná har sagt det högt och tydligt: vi klarar inte av ytterligare en åtstramningskris. De åtgärder som vidtogs under den senaste finanskrisen gjorde att vissa länder fastnade i en situation med ekonomisk nedgång och kompetensflykt. I Spanien, Italien och Grekland är arbetslösheten fortfarande hög, och BNP per capita ligger fortsatt långt från 2008 års nivåer. Till följd av denna icke-lösning har EU-skepticismen och populismen ökat kraftigt, vilket möjliggjorts av en omsvängning till den yttersta högern.

De nya finanspolitiska reglerna gör de flesta medlemsstater maktlösa inför de utmaningar på klimatområdet och det sociala området som vi står inför. Löftena från La Hulpe kommer att klinga falskt. Medborgarna kommer att drabbas, och om det tillkommer ytterligare ekonomiska svårigheter, som regeringarna säkert kommer att beskriva som ”påtvingade från Bryssel”, kan det för många vara droppen som får bägaren att rinna över.

Demokrati handlar inte bara om att rösta: det civila samhället och fackföreningarna är grundläggande för att den ska fungera väl. Att rösta är samtidigt inte bara ett sätt att ge legitimitet, och är långt ifrån meningslöst. Det är en rättighet som miljoner människor i många generationer har kämpat för, inte sällan med livet som insats. Och vi kan förlora den.

Besluten om åtstramningar är inte huggna i sten. Inför EU-valet i juni och inför alla kommande nationella val upprepar vi uppmaningen: använd din röst. Låt den inte tas ifrån dig. Rösta för sociala framsteg. Tillsammans kan vi fortsätta att förbättra våra länder och EU, och ändra på det som inte fungerar. 

Vid EESK:s plenarsession i april betonade kommissionens biträdande generaldirektör med ansvar för inre marknaden Maive Rute och EESK:s ordförande Oliver Röpke att det är mycket viktigt att stärka EU:s konkurrenskraft för att öka tillväxten och välbefinnandet i vår ekonomi och vårt samhälle.

Enligt Maive Rute finns det ingen tid att förlora. EU måste agera snabbt om vi vill komma ikapp våra konkurrenter och överleva på en global marknad där världens ekonomiska jättar har alldeles för stor makt.

Hon gjorde en bedömning av läget för EU:s konkurrenskraft och sade: ”Vad vi behöver är radikala förändringar. Vi kan inte låta fullbordandet av den inre marknaden ske med hjälp av god vilja – vi måste se till att regelverket verkligen efterlevs. Vi måste exportera våra varor och vår teknik, men vi får inte exportera våra jobb. Vårt näringsliv måste vara konkurrenskraftigt och investeringarna måste göras här”.

Oliver Röpke betonade att konkurrenskraften är en viktig del av EU:s ekonomiska framgång och en motor för tillväxt, innovation och välstånd som samtidigt stärker EU:s globala inflytande och motståndskraft och tillade: ”När vi diskuterar EU:s konkurrenskraft måste människan stå i centrum för debatten och det är viktigt att se till att ingen lämnas utanför. Konkurrenskraftens inverkan och betydelse beror till syvende och sist på hur den påverkar individens och samhällets välbefinnande, möjligheter och välstånd. Därför måste människors behov, rättigheter och ambitioner prioriteras i alla diskussioner om EU:s konkurrenskraft”.

Vid plenarsessionen antogs också yttrandet ”En strategi för konkurrenskraft på lång sikt”, som utarbetats av föredraganden Emilie Prouzet och medföredraganden Stefano Palmieri. (mp)