Den 17–18 oktober anordnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sitt främsta årliga kommunikationsevenemang, Connecting EU, som sammanför kommunikatörer från organisationer i det civila samhället. Under rubriken ”A bastion of democracy: helping journalism survive and thrive” fokuserade seminariet i år på medias nuvarande situation och plats i samhället. Det framhölls att journalister utsätts för ökande påtryckningar från regeringar och privata intressen som begränsar mediefriheten. Förutom de välkända hindren står de nu inför framväxten av generativ AI, som trots sina fördelar hotar journalistikens ekonomiska grundvalar.
Den 17–18 oktober anordnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sitt främsta årliga kommunikationsevenemang, Connecting EU, som sammanför kommunikatörer från organisationer i det civila samhället. Under rubriken ”A bastion of democracy: helping journalism survive and thrive” fokuserade seminariet i år på medias nuvarande situation och plats i samhället. Det framhölls att journalister utsätts för ökande påtryckningar från regeringar och privata intressen som begränsar mediefriheten. Förutom de välkända hindren står de nu inför framväxten av generativ AI, som trots sina fördelar hotar journalistikens ekonomiska grundvalar.
”Vad är sanning? AI har gjort att denna urgamla fråga åter blivit aktuell i samband med falska nyheter, konspirationsteorier och auktoritära regeringar, som alla systematiskt undergräver en välinformerad debatt, korrekthet och en respektfull diskussion. Det hög tid att vi samlas för att söka efter frågor och svar som förenar oss i EU”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke.
”Få kunde för 20 år sedan ha förutsett att de flesta av oss 2024 inte längre skulle läsa morgontidningen till morgonkaffet, utan surfa på våra telefoner för att läsa nyheter på nyhetswebbplatser och i allt högre grad på sociala medier”, sade Aurel Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation. ”Men utöver de nya utmaningarna kvarstår de gamla. Journalister kämpar fortfarande mot sina gamla fiender: censur, icke-transparenta ägarförhållanden inom medierna, otillräcklig finansiering och mediefientliga lagar, för att bara nämna några.”
Ricardo Gutiérrez, generalsekreterare för Europeiska journalistfederationen, betonade att journalisters arbete bör ses som en ”offentlig tjänst” eller ”kollektiv nyttighet” som hotas av ekonomiska utmaningar, trakasserande rättegångar (munkavleprocesser) och direkt våld (14 journalister har dödats i EU sedan 2015).
”Att bedriva journalistik håller på att blir farligare än någonsin”, hävdade Jerzy Pomianowski, verkställande direktör för det europeiska initiativet för demokrati, och hänvisade till förföljelsen av journalister i Belarus. Andrej Gnjot, en belarusisk filmskapare, aktivist och journalist som sitter i husarrest i Belgrad och riskerar att utlämnas, framhöll i sitt videomeddelande att det största hotet mot journalistiken är att ”man genom brutalt våld strävar efter att förstöra sanning och anständighet”. Den belarusiska journalisten Hanna Ljubakova, som dömts till 10 års fängelse i sin utevaro, konstaterade att 33 journalister sitter i fängelse i Belarus och att det kan räcka med att abonnera på hennes kanal i sociala medier för att hamna i fängelse.
Dr Alexandra Borchardt, framstående journalist, oberoende rådgivare, medieforskare och huvudförfattare till EBU:s rapport ”Trusted Journalism in the Age of Generative AI”, gjorde vad hon kallade det ”provokativa” påståendet att ”journalistik och generativ AI står i strid mot varandra eftersom journalistik handlar om fakta medan generativ AI beräknar sannolikheter, och således inte handlar om fakta”. ”Därför måste den faktagranskas”, sade hon i sitt huvudanförande ”Trusted Information in the Age of Generative AI”.
Dr Borchardt varnade medierna för den digitala klyftan, där en del av samhället välkomnar AI-tidsåldern och resten motsätter sig den. Om medierna inte anpassar sig riskerar de att förlora kampen för att använda AI för att förnya sig och nå ut till sin publik. En av de utmaningar som generativ AI ställer medierna inför är förlusten av synlighet för journalister i en AI-baserad affärsmodell och bristen på kontroll över innehållet.
Det överflöd av information som AI kan massproducera kan leda till att publiken överbelastas. ”Kommer ungdomar att vilja bli journalister om det betyder att de måste konkurrera med AI?” frågade Alexandra Borchardt. (ll)
Connecting EU 2024 anordnades med stöd av Daphne Caruana Galizias journalistpris. Priset delas ut av Europaparlamentet i oktober varje år för att belöna modig undersökande journalistik. Läs mer om priset och 2024 års prisutdelning den 23 oktober.
Connecting EU 2024 anordnades med stöd av Daphne Caruana Galizias journalistpris. Priset delas ut av Europaparlamentet i oktober varje år för att belöna modig undersökande journalistik. Läs mer om priset och 2024 års prisutdelning den 23 oktober.
I korthet
Daphne Caruana Galizias journalistpris instiftades 2021 för att hylla denna maltesiska journalist och bloggare, som mördades 2017. Det delas årligen ut för enastående journalistik som återspeglar EU:s grundläggande principer och värden, såsom frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.
2024 års pristagare kommer att tillkännages vid prisutdelningen i Europaparlamentet i Strasbourg kl. 18.00 den 23 oktober. Du kan följa ceremonin direkt här. En oberoende jury bestående av journalister och kommunikationsexperter från hela Europa har valt ut de 13 finalisterna.
Europaparlamentets vice talman Pina Picierno (som är ansvarig för priset) kommer att välkomna deltagarna och ge ordet till Europaparlamentets talman Roberta Metsola för hennes öppningsanförande. En jurymedlem ger sedan en översikt över priset, varefter trofén delas ut till vinnaren av en företrädare för förra årets pristagare.
En tillbakablick
Den första upplagan av priset tilldelades Pegasusprojektet, som samordnades av konsortiet Forbidden Stories, medan 2022 års vinnare var Clément Di Roma och Carol Valade, för en dokumentär om det ryska inflytandet i Centralafrikanska republiken. En gemensam utredning om förlisningen av migrantfartyget Adriana utanför Pylos – av den grekiska undersökande medieorganisationen Solomon, i samarbete med Forensis, det tyska public service-bolaget StrgF/ARD och den brittiska tidningen The Guardian – vann priset 2023.
Presseminarium
Före prisutdelningen kommer Europaparlamentets enhet för medietjänster att hålla ett presseminarium på temat ”Att skydda mediefriheten” (den 23 oktober kl. 15.00). Omkring 65 journalister förväntas närvara och ta del i insiktsfulla tal och diskussioner i närvaro av Matthew Caruana Galizia, journalist och son till Daphne Caruana Galizia.
Programmet kommer att omfatta vittnesmål från journalister som har utsatts för hot i sitt arbete. En av dem är Stefania Battistini, en italiensk journalist som nyligen lagts till på Rysslands lista över efterlysta personer efter ett reportage om kriget. Seminariet kommer att direktsändas på nätet här.
Lukáš Diko, direktör för Ján Kuciak-centret för undersökande journalistik, var en av talarna vid Connecting EU 2024:s panel om undersökande journalistik. Han talade med oss om det arbete som i dag utförs av undersökande journalister i Slovakien, där stödet för fri press och kampen mot korruption strax efter mordet på Ján Kuciak nu har övergått till bristande förtroende för oberoende medier och en fientlig inställning mot journalister.
Lukáš Diko, direktör för Ján Kuciak-centret för undersökande journalistik, var en av talarna vid Connecting EU 2024:s panel om undersökande journalistik. Han talade med oss om det arbete som i dag utförs av undersökande journalister i Slovakien, där stödet för fri press och kampen mot korruption strax efter mordet på Ján Kuciak nu har övergått till bristande förtroende för oberoende medier och en fientlig inställning mot journalister.
1. Mordet på din kollega Ján Kuciak, det första journalistmordet i Slovakien sedan landet blev självständigt, väckte bestörtning inte bara på hemmaplan, utan även i resten av EU. Vad är senaste nytt i rättsfallet mot förövarna?
Det är sex och ett halvt år sedan Ján Kuciak och hans flickvän Martina Kušnírová mördades på grund av Jáns undersökande arbete. Trots detta pågår rättegången fortfarande och kan ännu pågå ett tag till. Som läget är i dag har mördaren, hans förare och mellanhanden dömts till långa fängelsestraff. Rättegångarna mot den påstådda hjärnan bakom mordet, affärsmannen Marian Kočner, och hans kumpan Alena Zsuzsová, som enligt utredningen beordrade mordet, väntar däremot på avgörande från högsta domstolen. Zsuzsová fälldes i första instans, medan Kočner frikändes. En förnyad prövning är också en möjlighet beroende på det kommande beslutet. Både Kočner och Zsuzsová hade redan avtjänat långa fängelsestraff för andra brott. Vi vid Ján Kuciak-centret för undersökande journalistik (ICJK) har följt rättegången mycket noga eftersom ett av våra främsta mål är att förvalta arvet från Ján genom att fortsätta hans utredningsarbete.
2. Efter den första chocken och protesterna mot morden, som ledde till att den dåvarande premiärministern Robert Fico avgick, vad tror du har fått den allmänna opinionen att vända så att Fico kunde komma till makten igen?
Mordet på Ján och Martina 2018 försatte samhället i stort i chocktillstånd. Slovakien upplevde de största folkliga protesterna sedan sammetsrevolutionen 1989, som ledde till kommunismens fall. Protesterna ledde till att premiärminister Robert Fico och inrikesminister Robert Kaliňák avgick. Allmänheten stödde journalisterna, alla ville bli grävande journalister och folk var bekymrade över korruption. Oppositionen gynnades av denna våg och vann valet 2020 med ett program för korruptionsbekämpning. Men strax därefter slog covid-19-pandemin till med alla därmed sammanhängande problem, brister i hanteringen och politisk oro. Som erfaren politiker drog Robert Fico nytta av protesterna mot vaccination och använde detta som språngbräda. När kriget i Ukraina bröt ut blev hans ryskvänliga ställningstaganden allt mer högljudda, vilket bidrog till att hans parti Smer återfick sitt stöd. Slovakien är särskilt sårbart för propaganda och nyhetsankor, och dessa faktorer samverkade till att Robert Fico och hans parti gick till seger i valet 2023.
3. Hur farligt är det att vara undersökande journalist i Slovakien i dag? Vilka nya hot står du inför i ditt arbete?
Under de senaste åren har fyra undersökande journalister mördats i länder som är medlemmar i EU. Daphne Caruana Galizia i Malta 2017, Ján Kuciak i Slovakien 2018, Giorgos Karaivaz i Grekland 2021 och Peter de Vries i Nederländerna 2021. Att vara undersökande journalist har blivit farligt i Europa. Men vi kan också konstatera att journalistmord inte lyckas sopa faktum under mattan, och sanningen kommer alltid fram. Det har vi bevittnat i alla dessa länder.
Trots dessa fruktansvärda mord kan vi fortfarande se ett ökande antal verbala attacker eller attacker på nätet mot journalister i Slovakien, ofta med politikers, däribland premiärministerns, goda minne, och ofta i form av uppvigling till trakasserier och smutskastningskampanjer mot journalister. Denna fientliga stämning mot journalister och oberoende medier leder till andra former av angrepp på dem. På senare tid har vi sett en ökning av munkavleprocesser, och premiärminister Fico har till exempel stämt chefredaktören för Aktuality.sk för att ha använt hans foto på omslaget till en bok. Det senaste fallet gällde missbruk av ordningsmakten för att skrämma journalister, vilket vår kollega vid ICJK råkade ut för. Alla dessa påhopp har lett till att allmänhetens förtroende för oberoende medier har undergrävts och till att en fientlig stämning mot journalister generellt har slagit rot. Som en följd av detta minskar antalet undersökande journalister i landet, och det är inte många unga som vill bli grävande journalister. Däremot känns det roligt att vi vid ICJK har kört igång projektet Safe.journalism.sk, som tillhandahåller utbildning i personlig och digital säkerhet för journalister samt juridiskt och psykosocialt stöd till journalister som utsätts för hot och attacker.
Lukáš Diko är chefredaktör och ordförande vid Ján Kuciak-centret för undersökande journalistik (ICJK). Han är en undersökande journalist och ledande mediepersonlighet med mer än 20 års erfarenhet. Han har arbetat som ledande redaktör för nyheter, idrott och offentliga angelägenheter vid det slovakiska public service-bolaget för radio och tv (RTVS). Lukáš har också deltagit i utarbetandet av de etiska regler för slovakiska journalister som antogs 2011.
