Enkelt uttryckt utgörs det civila samhället av samhällsgrupper som kan organisera sig själva och fastställa och uppnå utvalda mål. I demokratiska system består det civila samhället av många grupper av olika karaktär så att de i största möjliga utsträckning representerar mångfalden av röster och åsikter bland sina medlemmar. I icke-demokratiska regimer står de icke-statliga organisationerna vanligen i opposition till dem som styr. Det civila samhället kan agera genom ett aktivt medborgarskap och en önskan att samarbeta för det allmänna bästa, oberoende av statliga institutioner.

När partiet Lag och rättvisa (PiS) innehade regeringsmakten mobiliserade civilsamhällesorganisationer mot de förändringar som hotade rättsordningen och skyddet av de mänskliga rättigheterna. Såsom framgår av rapporten ”Påtryckningar och mobilisering. Det civila samhället och rättsstatskrisen” från Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter organiserade icke-statliga grupper under 2016–2022 många massprotester för att försvara rättsstatsprincipen och mot kränkningar av konstitutionella värden, och erbjöd rättshjälp till grupper som riskerade att utsättas för diskriminering eller förtryck. Den icke-statliga sektorn har inte upphört att söka nya möjligheter att kunna delta i beslutsprocesserna, och har bland annat organiserat framgångsrika koalitioner inför valen av ombudsman och barnombudsman, samt medborgarpaneler.

Resultatet av parlamentsvalet den 15 oktober 2023 visar på styrkan i det polska civila samhället. Det historiskt höga valdeltagandet på 74,38 % och oppositionens majoritet är bevis på en effektiv medborgarmobilisering som har lett till regeringsskifte. PiS fick 35,38 % av rösterna. Det är därigenom det första parti sedan 1989 som vunnit parlamentsvalet tre gånger i rad, men till skillnad från valen 2015 och 2019 fick det inte tillräckligt många mandat för att bilda regering. Till sejmen valdes också Medborgarkoalitionen (Koalicja Obywatelska) (30,7 %), Tredje vägen (Trzecia Droga PSL-PL) (14,4 %), Nya vänstern (Nowa Lewica) (8,61 %) och Konfederationen frihet och oberoende (Konfederacja Wolność i Niepodległość) (7,16 %). En koalitionsgrupp med Medborgarkoalitionen, Tredje vägen och Nya vänstern fick tillsammans 51,72 % av rösterna, vilket gav dem den majoritet som krävs för att bilda regering. Regeringen med premiärminister Donald Tusk bildades efter ett första misslyckat försök av PiS.

Ingen av undersökningarna förutspådde ett så högt valdeltagande. Det bör erinras om att det låg på 61,74 % i parlamentsvalet 2019 och 62,7 % i det historiska valet 1989. Undersökningar utförda av bl.a. CBOS och Stefan Batory-stiftelsen visar att medborgarna tog sig till valurnorna på grund av en önskan om förändring som beror på långvarig frustration i samhället. Det bör påpekas att man före valet kunde observera en stark mobilisering i samhället. Bland annat beställde ett rekordstort antal väljare det röstkort som krävs för att kunna rösta utanför sin hemort: fram till den 12 oktober kl. 15 hade 960 000 personer ändrat den ort som de skulle rösta på och cirka 1 200 000 hade lämnat in en begäran om detta. Antalet polacker bosatta utomlands som förklarade att de ville delta i valet var dubbelt så stort som i föregående val (600 000 jämfört med 350 000 år 2019).

Tillkännagivandet och anordnandet av en landsomfattande folkomröstning kan ha varit en annan faktor bakom det ökade deltagandet i parlamentsvalet. Deltagandet i folkomröstningen uppgick till 40,91 % och den var därför inte bindande. Viktig för mobiliseringen av väljarna var också de många initiativ som genomfördes av icke-statliga organisationer. Särskilt bör nämnas de aktioner som riktade sig till kvinnor och ungdomar, bl.a. initiativen ”Kvinnornas röst – Det är ditt val”, ”Wschód – Vi har varit tysta länge nog” och ”SexEd – ”Det är ditt beslut”, som bidrog till det ökade valdeltagandet. I parlamentsvalet 2019 röstade 61,5 % av kvinnorna och 60,8 % av männen. Valdeltagandet bland ungdomar i åldern 18–29 år var 46,4 %. Fler kvinnor (73,7 %) än män (72,0 %) och 68,8 % av ungdomarna (18–29 år) röstade i valet 2023. Organisationer i det civila samhället genomförde inför valet minst 20 initiativ för att öka valdeltagandet.

De genomfördes främst på nätet, men några ägde även rum på tv, radio och till och med i biografer. Genom att kända personer, influerare, skådespelare och offentliga personer deltog kunde man nå ut till fler samhällsgrupper. Enligt en enkät som genomfördes i oktober 2023 av opinionsinstitutet CBOS om röstningsbeteendet i valet 2023 och skälen till detta beslutade majoriteten av väljarna (totalt 70 %) hur de skulle rösta minst några veckor före valet. 28 % bestämde sig senare, under den sista veckan före valet, varav 9 % först på själva valdagen och 4 % dagen före valet. För Medborgarkoalitionens väljare var denna grupperings förhållande till EU särskilt viktigt (80 %). Önskan om ett maktskifte uppgavs nästan lika ofta (77 %) som skäl till att rösta på Medborgarkoalitionen. En stor del dess väljare (64 %) anser att den företräder värderingar och principer som de identifierar sig med. PiS-väljarna ansåg att detta parti företrädde såväl deras intressen (”de bryr sig om människor som mig” – 66 %) som deras värderingar och principer (62 %). Samtidigt gav de ett gott betyg åt de föregående PiS-regeringarna (64 %) och partiets ekonomiska program (59 %).

I juni 2024 kommer polackerna att välja sina ledamöter i Europaparlamentet. Eftersom det hålls lokalval i Polen i april 2024 kommer valet till Europaparlamentet att vara det tredje valet på kort tid i Polen. Europafrågorna kommer att finnas med i kampanjen inför lokalvalen, om än i mindre utsträckning än under parlamentsvalet. Dessutom kan 20-årsjubileet av Polens EU-inträde bidra till att öka deltagandet i valet till Europaparlamentet. Vid det senaste valet till Europaparlamentet 2019 låg valdeltagandet i Polen på 45,68 %.

Polens EU-medlemskap har ett starkt stöd bland de polska medborgarna. Enligt CBOS:s undersökning från april 2023 ligger det på 85 %. Detta antal har minskat, men är fortfarande mycket stort. 10 % motsätter sig Polens EU-medlemskap. En av 20 tillfrågade (5 %) har ingen åsikt i frågan.

Det är också värt att komma ihåg att valet till Europaparlamentet för första gången kommer att hållas i skuggan av flera kriser, däribland det pågående kriget i Ukraina, klimatkrisen, den ekonomiska krisen och den populistiska högerns återkomst. Med tanke på att desinformationskampanjerna väntas öka är det därför viktigt med en effektiv och konsekvent kommunikation i valkampanjen, anpassad till de enskilda väljargrupperna. På grund av de internationella spänningarna ser EU-anhängarna också unionen alltmer som en garant för Polens säkerhet.

Małgorzata Molęda-Zdziech

Handelshögskolan i Warszawa – Team Europe Direct Polen

Sedan december publicerar vi våra gästers åsikter om valet till Europaparlamentet i kolumnen ”Jag tänker rösta. Tänker du?” Den här gången är vår gäst Malgorzata Molęda-Zdziech, polsk sociolog, statsvetare och aktiv kommentator om vad som händer i Polen.

Hon är föreståndare för statsvetenskapliga institutionen vid handelshögskolan i Warszawa och rektorns företrädare för samarbete med EU. I sin artikel kommenterar hon det polska civila samhällets viktiga roll när det gällde att påverka resultatet av det senaste parlamentsvalet i Polen i oktober 2023. Hon hänvisar också till en av prioriteringarna för det kommande polska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, nämligen det civila samhällets roll när det gäller att värna rättsstatsprincipen. (ehp)