EESK info

Konkurrenskraft, små och medelstora företag och social delaktighet är centrala inslag i det belgiska ordförandeskapets program. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) lägger fram politiska rekommendationer om förhållandet mellan ekonomisk styrning, långsiktig tillväxt för alla och hållbar säkerhet samt om den sociala ekonomins kraft när det handlar om att bekämpa fattigdom och social utestängning.

Under första halvåret 2024 innehar Belgien för trettonde gången ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Ordförandeskapets prioriteringar diskuterades under två debatter i samband med EESK:s plenarsession i januari.

EESK:s ordförande Oliver Röpke lovordade ordförandeskapet för att det inkluderar arbetsmarknadens parter i sitt arbete. Belgiens ordförandeskap äger rum i slutet av EU:s institutionella cykel, vilket innebär att landet måste hantera lagstiftningskompromisser och vägleda Europeiska rådet inför och under valet till Europaparlamentet.

Belgiens vice premiärminister, David Clarinval, redogjorde för ordförandeskapets synpunkter på reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, skyddet för egenföretagare och EU:s industripolitik. Genom att begära 13 rådgivande yttranden från EESK strävar ordförandeskapet efter att bidra till diskussionerna om den strategiska agendan för 2024–2029. En interinstitutionell förklaring i april kommer att vara inriktad på EU:s framtida sociala agenda. Ordförandeskapets prioriteringar omfattar bland annat en grön och social omställning samt åtgärder mot klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Dess betoning på rättvis arbetskraftsrörlighet och ett hållbart socialt skydd är en central fråga i EESK:s dialog med arbetsmarknadens parter. Att stärka den europeiska konkurrenskraften, stödja små och medelstora företag och främja en balanserad handelspolitik för Europa i världen kommer att vara centrala fokusområden. (tk)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) håller på att utforma en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 för att säkerställa det europeiska jordbrukets resiliens och hållbarhet. På uppdrag av det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har EESK utarbetat ett yttrande, som antogs i januari, där man betonar behovet av en stabil och långsiktig politisk ram som stöder hållbar livsmedelsproduktion, öppet strategiskt oberoende och landsbygdsutveckling.

94,8 % av jordbruksföretagen i EU är familjeägda, och sektorn står inför utmaningar såsom lägre inkomster, allt färre jordbruksföretag, svårigheter med generationsskiftet och ett betydande utflöde av arbetskraft. Trots att budgetanslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken minskar (mindre än 25 % år 2021) efterlyser EESK medel till den gemensamma jordbrukspolitiken som står i proportion till dess hållbarhetsmål. En övergång från grundläggande inkomststöd till ekonomiska incitament för miljötjänster och sociala tjänster rekommenderas, samtidigt som små familjejordbruk medges flexibilitet under en övergångsperiod.

Oron beträffande en skälig levnadsstandard för EU:s jordbrukare, som förvärras av inflationen, volatiliteten på energimarknaden och klimatförändringarna, belyser behovet av reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken. EESK skulle vilja att dessa utmaningar åtgärdas i den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027, som bör inriktas på att trygga anständiga arbetsvillkor, främja hälsosammare kostvanor, minska matsvinnet och reglera livsmedelsmarknaderna. Kontracykliska komponenter och stöd till produktion av förnybar energi föreslås för att mildra effekterna av energiprishöjningar och försörjningsavbrott. Offentlig-privata försäkringssystem och investeringar i innovation och digital teknik föreslås för att bekämpa extrema klimatförhållanden och stärka jordbrukarna.

Inför valet till Europaparlamentet 2024 betonar EESK att den gemensamma jordbrukspolitiken måste utformas för att möta de föränderliga samhälleliga och jordbruksrelaterade behoven.  Kommittén betonar vikten av berörda parters deltagande, flexibilitet för medlemsstaterna och rationaliserade administrativa förfaranden vid utformningen och anpassningen av de strategiska planerna. I slutändan eftersträvar EESK en gemensam jordbrukspolitik som skapar balans mellan att trygga livsmedelsförsörjningen, skydda miljön och främja de europeiska jordbrukarnas välbefinnande mot bakgrund av de globala utmaningarna. (ks)

EU:s konkurrenskraft halkar efter och EU måste snabbt åtgärda den inre marknadens svagheter på ett sätt som gynnar både näringslivet och allmänheten.

Under EESK:s plenarsession i januari hölls en debatt om EU:s konkurrenskraft och den inre marknadens framtid. Det yttrande som debatterades har utarbetats på begäran av det belgiska ordförandeskapet, som lovat att använda sina sex månader till att driva frågor om konkurrenskraft och den inre marknaden. Yttrandet kommer även att bidra till arbetet med Enrico Lettas högnivårapport om den inre marknadens framtid, som ska läggas fram för Europeiska rådet i mars.

I sitt yttrande betonar EESK att den inre marknaden nu måste leva upp till nya utmaningar i en helt annan värld än den för vilken den skapades på 1990-talet. EU står nu inför flera olika svårigheter: att upprätthålla lika konkurrensvillkor och samtidigt bidra till den gröna omställningen genom särskilt stöd till industrin, att behålla arbetstillfällen inom EU och samtidigt se till att företagen inom EU förblir konkurrenskraftiga, att säkra tillgången till råvaror och samtidigt upprätthålla arbets- och miljönormer.

Så här sade föredraganden Sandra Parthie: ”Den inre marknaden har bidragit till att göra EU till ett av de främsta handelsblocken i världen, men EU:s maktposition håller på att försvagas. I vårt yttrande föreslår vi att vi utvecklar en europeisk industripolitik som inte är summan av tjugosju nationella industripolitiker, utan snarare en europeisk helhetssyn på vår industriella potential”.

Under debatten sade även Markus Beyrer, generaldirektör för Business Europe: ”Det är något fel med konkurrenskraften i EU. Vi halkar efter våra globala konkurrenter. Men med hjälp av den inre marknaden kan vi komma till rätta med problemet. Målet är att skapa den marginal vi behöver för att finansiera den europeiska modellen såsom vi känner den, även i socialt hänseende”.

Ludovic Voet, förbundssekreterare för Europeiska fackliga samorganisationen, betonade att EU:s sociala kontrakt utgör grunden för den inre marknaden och att detta sociala kontrakt måste stärkas: ”I vårt konkurrenspräglade system måste företagen betala rimliga löner och erbjuda goda arbetsvillkor utan att skada miljön. EU måste fortsätta driva den rättvisa gröna omställningen framåt”.

EESK:s yttrande innehåller ett förslag om att utse en kommissionsledamot med ansvar för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i nästa kommission, kopplat till en femårsplan för att utveckla säkra, högkvalitativa och hållbara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessa tjänster, som står för 25 % av EU:s BNP och 20 % av EU:s totala sysselsättning, omfattar nyckelsektorer som transport, energi, kommunikationer samt tillgången till vatten och sanitet och är även mycket viktiga för hälso- och sjukvården och den sociala tjänstesektorn. (dm)

Gränsöverskridande energiflöden är avgörande för leveransen av el och gas till EU:s medlemsstater. Detta innebär att energiinfrastrukturen måste uppgraderas genom att länder som gränsar till varandra länkas samman för att öka unionens kapacitet för hållbar energi.

EESK:s budskap var mycket tydligt i det yttrande som utarbetats på begäran av det belgiska rådsordförandeskapet och som antogs vid plenarsessionen den 18 januari 2024.

EU bör framför allt prioritera nätutbyggnaden. Det krävs också mycket omfattande investeringar för att stimulera ekonomin och skapa högkvalitativa arbetstillfällen som respekterar miljön inom EU.

”Vi inom EESK anser att det är oerhört viktigt att få till stånd en strukturell förändring av vårt energisystem om vi ska lyckas med den gröna omställningen och bli strategiskt oberoende på energiområdet”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke under den debatt som hölls i samband med att yttrandet antogs.

Belgiens energiminister Tinne Van der Straeten betonade att omställningen till ren energi för att komma till rätta med klimatförändringarna nu är ett måste för ekonomin och säkerheten. Med hjälp av sammanlänkningar skapar vi ett mer flexibelt system som kan balansera geografiska variationer i vind- och solenergiproduktionen.

”EU:s ambitioner när det handlar om förnybar energi går för närvarande längre än unionens infrastrukturplaner, så vi behöver snabbt få denna transeuropeiska infrastruktur på plats. Och den måste vara kostnadseffektiv, säker, hållbar och flexibel”, sade hon. (mp)

EESK stöder kommissionens förslag om ett huvudkontorsbaserat skattesystem för att stimulera småföretagens tillväxt i EU. I sitt rådgivande yttrande förespråkar kommittén ytterligare åtgärder och betonar behovet av fördjupat samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för mikroföretag samt små och medelstora företag, så att förslaget kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt och fler får kännedom om de nya reglerna.

Hela 99,8 % av alla företag i den icke-finansiella företagssektorn i EU är små eller medelstora företag som står för en stor del av den totala sysselsättningen (66,6 %) och det mervärde som skapas (56,8 %). Kommissionens förslag om ett huvudkontorsbaserat skattesystem ingår i det mer övergripande stödpaketet för små och medelstora företag och syftar till att minska regelbördan och förenkla skatteförfarandena för dessa företag. Förslaget riktar sig till små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet via fasta driftställen. Kommittén betonar att förslaget måste antas så snart som möjligt för att få fart på tillväxten inom mikroföretag samt små och medelstora företag. Förslaget som syftar till minskade kostnader ligger i linje med EESK:s mål att främja ett företagsklimat som kännetecknas av långsiktig BNP-tillväxt och ökad sysselsättning.

EESK ställer sig bakom strategin att inledningsvis begränsa tillämpningsområdet till att endast omfatta mikroföretag samt små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet via fasta driftställen men föreslår att förslaget i samband med den planerade efterhandsbedömningen efter fem år utvidgas till små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet genom dotterbolag, så att fler företag omfattas av dessa bestämmelser. EESK noterar att förslaget om ett huvudkontorsbaserat skattesystem och förslaget om ett regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa kompletterar varandra, men anser det vara viktigt att se till att det inte skapas olika rättsliga ramar runt om i EU. För att det huvudkontorsbaserade skattesystemet ska bli framgångsrikt krävs samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. EESK efterlyser ett sådant samarbete, så att systemet kan genomföras på ett korrekt sätt. Kommittén uppmanar också medlemsstaterna att snabbt uppdatera sina it-system och verka för att mikroföretag samt små och medelstora företag får kännedom om systemet. (tk)

Vid sin plenarsession i januari diskuterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) klimatförändringarnas och miljöförstöringens inverkan på fred, säkerhet och försvar. Kommittén framhåller det akuta behovet av att investera i att bygga upp motståndskraftig beredskap inför dessa globala utmaningar.

Med tanke på att EU-projektets grundläggande uppdrag är att främja och bevara freden måste Europa intensifiera sina fredsbyggande insatser.

I yttrandet betonar EESK att arbetet för fred är oupplösligt förbundet med bevarandet och främjandet av grundläggande rättigheter och av demokratin. Kommittén ståndpunkt är därför att det är absolut nödvändigt att fortsätta att integrera kopplingen mellan klimat och säkerhet i EU:s utrikespolitik. Detta bör ske genom att det skapas proaktiva gränssnitt mellan de institutioner som ansvarar för yttre förbindelser, den inre sammanhållningen i unionen och medlemsstaternas säkerhets- och försvarstjänster. Begreppet ”kopplingen mellan klimat och säkerhet” avser inverkan av både klimatförändringar och miljöförstöring på fred, säkerhet och försvar.

Ozlem Yildirim, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet, sade: ”EESK föreslår också konkreta åtgärder för att man ska kunna agera på ett förutseende och effektivt sätt, i synnerhet genom att investera i motståndskraftig beredskap, förbereda beslutsprocesser inför framtida spänningar och framför allt fastställa en ordentlig strategi i denna fråga på EU-nivå. Ett snabbt och effektivt fullgörande av alla parters klimatåtaganden har också en stark förebyggande effekt!”

I kommissionens förslag redogörs för kopplingen mellan klimat och säkerhet. Dock återges enligt EESK inte det geografiska, politiska och militära sammanhanget – man går inte in på att denna koppling är stadd i förändring, och att situationen i själva verket kommer att förvärras och kan ge upphov till allvarliga spänningar mellan medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna måste föra en särskild, ständig dialog om kopplingen mellan klimat och säkerhet. (at)

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs efterlysning av en blå giv för EU samlar stöd från beslutsfattare och det civila samhället. Denna dynamik drivs av en växande medvetenhet om det brådskande behovet av att ta itu med vattenbristen och en blå givs potential att tillhandahålla en övergripande lösning.

Vid ett evenemang som nyligen anordnades vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) samlades centrala berörda parter för att diskutera den blå given och dess potential att förändra vattenförvaltningsmetoderna över hela kontinenten, med fokus på avrinningsområden.

”Vi står inför en vattenkris av aldrig tidigare skådad omfattning”, konstaterade EESK:s ordförande, Oliver Röpke. Med hänvisning till det kommande valet till Europaparlamentet i juni noterade han att vatten är en fråga som berör alla medborgare. ”Hur kommer EU:s beslutsfattare att ta itu med vattenfrågan och de utmaningar som väntar? Det är dags att ställa dessa frågor.”

Europaparlamentsledamoten Pernille Weiss upprepade kraven på en övergripande lösning och förespråkade en särskild fond för vattenomställning för att stödja företag och samhällen i omställningen till hållbara vattenmetoder. FN:s särskilda rapportör Pedro Arrojo-Agudo betonade att vattenbrist och klimatförändringar inte känner några gränser, och uppmanade EU att gå i bräschen för att hitta en global lösning på vattenkrisen.

EESK:s efterlysning av en blå giv för EU har väckt gehör hos lång rad berörda parter, däribland Compagnie Nationale du Rhône (CNR), ett franskt företag av allmänt intresse som förvaltar Rhônefloden. CNR:s direktör för vattenresurser, Éric Divet, redogjorde för företagets goda resultat när det gäller hållbar vattenförvaltning, inbegripet insatser för att återställa våtmarker, förbättra flodens biologiska mångfald och anpassningar till klimatförändringarna.

Kommissionen väntas lägga fram sitt initiativ om vattenresiliens under de kommande månaderna. Kommittén är redo att samarbeta med EU-institutionerna och berörda parter för att se till att dess förslag till en blå giv för EU ingår i nästa kommissions prioriteringar. (gb)

Den femte ESDR-rapporten om hållbar utveckling i Europa visar att EU i nuvarande takt inte kommer att uppnå en tredjedel av målen för hållbar utveckling senast 2030. Rapporten, som utarbetats i samarbete med det civila samhället, visar en stagnation och tillbakagång när det gäller miljömål och sociala mål i många europeiska länder, en situation som förvärrats av kriserna sedan 2020. Målen för hållbar utveckling omfattar områden såsom fattigdomsminskning, ingen hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, klimatåtgärder och rent vatten.

För att ta itu med detta har tio beslutsamma politiska åtgärder föreslagits för att avvärja oåterkalleliga miljömässiga och sociala brytpunkter. Hur brådskande detta är betonades vid ett evenemang som anordnades gemensamt av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT) och FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling (SDSN). Rapporten syftar till att vägleda EU när det gäller att stärka dess ledarskap i fråga om målen för hållbar utveckling inför valet till Europaparlamentet i juni 2024 och toppmötet om framtiden i september 2024, som sammankallats av FN:s generalsekreterare.

Talarna vid evenemanget betonade behovet av omedelbara åtgärder före 2030 för att avvärja oåterkalleliga brytpunkter. Camilla Brückner från FN/UNDP, Zakia Khattabi, Belgiens minister för klimatåtgärder, och Petra Petan från EU-kommissionen framhöll vikten av att hålla fast vid Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar.

Guillaume Lafortune, vice ordförande för FN:s SDSN, presenterade rapporten och de tio prioriterade åtgärderna riktade till de politiska partierna, nästa Europaparlament, nästa EU-kommission, Europeiska rådet och medlemsstaterna. I uppmaningen till handling, som undertecknats gemensamt av EESK och SDSN, uppmanas de europeiska ledarna att samarbeta för en grön, social och internationell europeisk giv för framtiden. Peter Schmidt, ordförande för EESK:s NAT-sektion, underströk att de kommande sex åren är avgörande för att främja Agenda 2030, och betonade EESK:s åtagande att driva på EU-institutionerna i arbetet med målen för hållbar utveckling och ett meningsfullt deltagande från det civila samhällets sida. Uppmaningen till handling syftar till att vägleda de europeiska ledarna mot en övergripande europeisk giv som är anpassad till de gröna och sociala mål som EESK förespråkar. (ks)

Inför valet till Europaparlamentet i juni 2024, som lägger grunden för Europas framtid, anordnar EESK, i egenskap av det civila samhällets institutionella partner, sin första vecka för det civila samhället under rubriken ”Stå upp för demokratin!”

Kommer du att du delta?

Vi kommer att samla människor i olika åldrar och med olika bakgrund, däribland ungdomar, journalister och företrädare för EU-institutionerna, som kommer att delta i en livlig debatt om frågor som påverkar vår vardag och Europas framtid. Vi kommer att ta upp de olika hot och utmaningar som de demokratiska värdena står inför, samt vad det civila samhället förväntar sig av Europas framtida ledare. Våra förslag kommer sedan att ligga till grund för EESK:s resolution inför valet och specifika politiska förslag.

 #CivSocWeek kommer att sammanföra fem viktiga EESK-initiativ:

• Det civila samhällets dagar – ett årligt flaggskeppsevenemang som lyfter fram de många olika bidragen från det organiserade civila samhället till skapandet av ett EU som ligger mer i linje med medborgarnas förväntningar i frågor som är viktiga för våra demokratiska samhällen. Detta syftar i sin tur till att uppmuntra ett större deltagande från det civila samhällets sida i det europeiska projektet på alla nivåer.

• Europeiska medborgarinitiativets dag – en årlig högnivåkonferens som erbjuder ett forum och en plattform där registrerade och framtida organisatörer av medborgarinitiativ och intressenter kan utbyta information och erfarenheter och presentera sina aktiviteter i anknytning till medborgarinitiativen för allmänheten.
• Ditt Europa, din mening – ett ungdomsevenemang som kopplar samman ungdomar – från medlemsstaterna, kandidatländerna och Förenade kungariket – med EU för att inspirera dem att utöva sin demokratiska rösträtt. Under dynamiska samrådssessioner kommer ungdomarna att hålla debatter, främja samarbete och nå samförstånd.
• Priset till det civila samhället – ett årligt pris som belönar effektiva, innovativa och kreativa projekt som drivs av det civila samhället och enskilda personer. I år kommer det att gå till initiativ till stöd för psykiskt välbefinnande i Europa på individuell eller kollektiv basis.
• Journalistseminariet – där journalister från medlemsstaterna samlas för att delta i diskussioner om tillståndet för demokratin i unionen och det kommande valet till Europaparlamentet och med egna ögon se hur kommittén arbetar.

Delta och bli inspirerad av våra sakkunnigledda workshoppar och politiska högnivådebatter. Gör din röst hörd i viktiga frågor inför den nya mandatperioden, och knyt kontakter med civilsamhällesorganisationer och aktörer som bidrar till förändring runt om i Europa!

Kolla in webbplatsen #CivSocWeek och sprid ordet vidare!

Det går att ansöka om EU:s tredje ekopris från och med den 4 mars 2024.

EU:s ekopris belönar varje år framstående insatser inom den ekologiska värdekedjan. Årets prisutdelning kommer att äga rum på EU:s ekodag, den 23 september 2024.

Sammanlagt åtta utmärkelser kommer att delas ut i sju kategorier. De belönar aktörer längs den ekologiska värdekedjan för framstående, innovativa, hållbara och inspirerande projekt som tillför ett verkligt mervärde till produktionen och konsumtionen av ekoprodukter. EU:s första ekopris anordnades 2022. (ks)

Ansökningar till partnerevenemangen kan skickas in 4–17 mars, och evenemangen äger rum 29 maj–1 september.

Varje år åtföljs EU:s gröna vecka i och utanför Europa av hundratals partnerevenemang som anordnas av olika institutioner, icke-statliga organisationer, näringslivsföreträdare, den akademiska världen, skolor samt lokala, regionala och nationella förvaltningar, m.fl.  

Temat för 2024 års partnerevenemang kommer att vara vattenresiliens. Målet är att uppmuntra till en EU-omfattande diskussion om vattenfrågan i EU i dag och i framtiden, med tonvikt på att främja medvetenhet och positiva, samarbetsinriktade lösningar.  

Alla typer av evenemang är välkomna, från workshoppar och offentliga diskussioner till utställningar och medvetandehöjande evenemang för familjer. Aktiviteterna kan äga rum på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå. Mer information och en tidsplan hittar du här. 

Eftersom en blå giv för EU är ett av EESK:s flaggskeppsinitiativ är valet av detta tema för partnerevenemangen ett bra tillfälle att informera om de förslag som lades fram i EU:s förklaring om den blå given från oktober 2023, där man efterlyser en ny och ambitiös vattenstrategi för Europa, i likhet med EU:s gröna giv.  (gb)