Denna månad firar vi 20-årsjubileet av EU:s stora utvidgning. Det var i maj 2004 som medborgarna i Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern blev EU-medborgare. Det var ingen enkel process, eftersom det är känt att EU-anslutningen är besvärlig och tidskrävande. Tjugo år senare kan vi dock säga att 2004 års utvidgning var en framgångssaga.
Denna månad firar vi 20-årsjubileet av EU:s stora utvidgning. Det var i maj 2004 som medborgarna i Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern blev EU-medborgare. Det var ingen enkel process, eftersom det är känt att EU-anslutningen är besvärlig och tidskrävande. Tjugo år senare kan vi dock säga att 2004 års utvidgning var en framgångssaga.
Förutom att EU blev en av världens största inre marknader ledde utvidgningen till att 26 miljoner nya arbetstillfällen skapades. Framgången kan dock inte mätas enbart i ekonomiska vinster. Utvidgningen ledde så småningom till att gränserna öppnades och miljontals människor fick frihet att resa, arbeta och bo var som helst i EU. Vad som tidigare varit ett privilegium för vissa blev en rätt för alla. Hittills har över 2,7 miljoner studerande från de tio nya länderna deltagit i ett Erasmus+-utbytesprogram. Det utvidgade EU gav alla lika möjligheter att blomstra.
Framgång betyder inte att det inte finns några lärdomar att dra. Det var den första utvidgningen av detta slag och denna omfattning, och det finns med säkerhet många områden där EU kan och bör göra bättre ifrån sig. För det första måste EU börja integrera kandidatländerna i sitt arbete så snart som möjligt. Gradvis integration är inte en ersättning för faktisk anslutning. Det är ett sätt för båda sidor att skapa en solid grund genom att lära av varandra samt utbyta erfarenheter och åsikter. Det är ett sätt att skapa mänskliga band och främja en verklig europeisk anda.
För det andra är EU:s grundläggande principer om demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter och friheter inte förhandlingsbara och får inte förbises. Även om EU:s handbok för anslutning innehåller tydliga kriterier beträffande ”grundläggande principer” finns det vissa aspekter som inte ingår i någon handbok. Som det civila samhällets hus anser EESK att ett dynamiskt civilt samhälle och en stark social dialog är viktiga inslag i välfungerande demokratier. En gradvis integration i EU av det civila samhället i kandidatländerna kommer att ge dem möjlighet att bli så starka som de bör vara vid tidpunkten för anslutning. Därför har EESK lanserat sitt initiativ för att integrera EU:s kandidatländer. ”Kandidatlandsledamöterna” samarbetar nu med våra EESK-ledamöter för att utarbeta yttranden i frågor som är av särskild betydelse för kommande utvidgningar.
Detta är också anledningen till att EESK-ledamöterna kommer att diskutera 20-årsdagen av EU:s utvidgning under sin plenarsession i maj – för att få en överblick över det förflutna och blicka framåt mot en gemensam framtid med ett mer resilient, demokratiskt och enat EU.
Vi satte oss ned med föredraganden för EESK:s yttrande ”Ungdomars deltagande i EU och Förenade kungariket”, Cillian Lohan, för att fråga honom om de potentiella fördelarna med ett program för ungdomars rörlighet, såsom föreslagits av kommissionen och stöds av EESK. Programmet skulle göra det lättare för unga britter och EU-medborgare att bo, studera och arbeta i EU respektive Förenade kungariket. Nu när Förenade kungariket har avvisat den föreslagna EU-omfattande överenskommelsen om fri rörlighet för ungdomar, vilka andra möjliga sätt finns det att återknyta de band som brutits till följd av brexit?
Vi satte oss ned med föredraganden för EESK:s yttrande ”Ungdomars deltagande i EU och Förenade kungariket”, Cillian Lohan, för att fråga honom om de potentiella fördelarna med ett program för ungdomars rörlighet, såsom föreslagits av kommissionen och stöds av EESK. Programmet skulle göra det lättare för unga britter och EU-medborgare att bo, studera och arbeta i EU respektive Förenade kungariket. Nu när Förenade kungariket har avvisat den föreslagna EU-omfattande överenskommelsen om fri rörlighet för ungdomar, vilka andra möjliga sätt finns det att återknyta de band som brutits till följd av brexit?
Den 24 april stod EESK värd för en visning av den ukrainska dokumentären ”20 dagar i Mariupol”, som i år vann en Oscar i kategorin bästa dokumentär.
Filmen följer regissören, journalisten Mstyslav Tjernov, och hans kollegor under 20 dramatiska dagar i februari och mars 2022, då de dokumenterade Rysslands brutala belägring av Mariupol, en viktig ukrainsk hamnstad vid Azovska sjön. Mstyslav Tjernov och hans team, som arbetar för Associated Press, var de sista utländska journalisterna kvar i staden innan den intogs av den ryska armén. Deras gripande inspelningar och foton, bland annat från massiva bombningar av en förlossningsklinik och av stadens teater, som användes som skyddsrum för barn, spreds över världen och vittnade om de fasor som den ukrainska civilbefolkningen utsattes för av den invaderande ryska armén.
Förutom en Oscar har ”20 dagar i Mariupol” fått många andra prestigefyllda priser, bland annat British Academy Film Awards pris för bästa dokumentär och publikens pris för bästa utländska dokumentär vid Sundance Film Festival.
Vid visningen närvarade EESK:s ordförande Oliver Röpke och ett antal hedersgäster, bl.a. Vsevolod Tjentsov, chef för Ukrainas representation vid EU, och Jevhen Tuzov, en av huvudpersonerna i dokumentären.
”Vi måste komma ihåg att det är vår vördnadsfulla plikt att vittna om historien. Denna film har ett tydligt budskap: Vi måste visa världen vad hat kan leda till. Vi får inte glömma de uppoffringar som det ukrainska folket har gjort, eller det motstånd det har visat sina motståndare. Utsikterna om ett framtida EU-medlemskap för Ukraina är inte bara ett bevis på våra gemensamma värderingar, utan också en strimma av hopp om en ljusare framtid”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke.
”’20 dagar i Mariupol’ är ett fruktansvärt, men oerhört viktigt, vittnesmål om det lidande som Rysslands aggression har förorsakat. Jag är stolt över att vår kommitté oförtröttligt har stått vid Ukrainas och det dynamiska ukrainska civila samhällets sida i dessa svåra tider, och er närvaro här i kväll betyder mycket för oss”, sade Laurențiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation. EESK har orubbligt stått vid Ukrainas och det ukrainska civila samhällets sida sedan den första dagen av det ryska anfallskriget, och har stärkt sitt samarbete med organisationer i det ukrainska civila samhället genom plattformen för det civila samhället EU–Ukraina. Kommittén har inrättat navet för det ukrainska civila samhället, där ukrainska civilsamhällesorganisationer med bas i Belgien kan bedriva sin verksamhet. Den har lanserat ett initiativ med kandidatlandsledamöter, som går ut på att låta organisationer i det ukrainska civila samhället ta del av EESK:s sakkunskap. En högnivådelegation från EESK under ledning av Oliver Röpke besökte Ukraina i november och träffade ekonomiminister Julija Svyrydenko samt företrädare för Verchovna Rada och det civila samhället. EESK-ledamöterna visade sin vördnad för de ukrainare som fallit offer för kriget vid krigsminnesplatser på olika platser i landet.
Filmvisningen, som anordnades på initiativ av den lettiska EESK-ledamoten Andris Gobiņš, visade återigen det europeiska civila samhällets solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket. Publiken gavs också tillfälle att se en utställning med fotografier från den belägrade staden Mariupol, som anordnades i samarbete med organisationen Ukra-Bel och kunde beskådas vid sidan av huvudevenemanget.
Välkommen till Grassroots View, en podcast från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Nu när EU-valet 2024 står för dörren tittar vi närmare på förhoppningarna och farhågorna hos tre grupper som de politiska beslutsfattarna ofta inte lyssnar tillräckligt på: personer med funktionsnedsättning, äldre personer och ungdomar.
Välkommen till Grassroots View, en podcast från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Nu när EU-valet 2024 står för dörren tittar vi närmare på förhoppningarna och farhågorna hos tre grupper som de politiska beslutsfattarna ofta inte lyssnar tillräckligt på: personer med funktionsnedsättning, äldre personer och ungdomar.
Våra gäster är Milan Šveřepa, ordförande för Inclusion Europe, som diskuterar frågan om tillgänglighet i samband med EU-valet 2024. Ungdomsaktivisten och influeraren Nina Skočak berättar för oss vilka frågor som är avgörande för ungdomar just nu. Heidrun Mollenkopf är ordförande för AGE Platform Europe, en intresseorganisation för äldre personer, och ger oss sin syn på huruvida äldre personer känner sig inkluderade i valdebatterna eller om de anser att de avfärdas och nonchaleras av politikerna. EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, Laurențiu Plosceanu, berättar vad EESK gör för att ge olika delar av det civila samhället en starkare röst och se till att de som är mer sårbara inte hamnar utanför eller marginaliseras.
Lyssna på vår podcast, utnyttja din rösträtt och stå upp för din åsikt. Skapa det Europa du vill ha!
Människors rörlighet inom EU har medfört många fördelar för alla inblandade. För ungdomar har rörligheten varit särskilt viktig, eftersom den har gjort att de kunnat ta del av olika kulturer i Europa och uppleva livsstilen i andra europeiska länder. Därigenom har de också kunnat förstå att vi har mycket gemensamt. Att besöka ett annat land för att arbeta eller studera hjälper oss att inse vad det är som vi har gemensamt som människor. Oavsett vilket språk vi talar, vilken mat vi äter eller hur vädret är har vi så många saker gemensamt – relationer med familj och vänner, förhoppningar och svårigheter, utmaningar och möjligheter.
Människors rörlighet inom EU har medfört många fördelar för alla inblandade. För ungdomar har rörligheten varit särskilt viktig, eftersom den har gjort att de kunnat ta del av olika kulturer i Europa och uppleva livsstilen i andra europeiska länder. Därigenom har de också kunnat förstå att vi har mycket gemensamt. Att besöka ett annat land för att arbeta eller studera hjälper oss att inse vad det är som vi har gemensamt som människor. Oavsett vilket språk vi talar, vilken mat vi äter eller hur vädret är har vi så många saker gemensamt – relationer med familj och vänner, förhoppningar och svårigheter, utmaningar och möjligheter.
Det är dessa utbyten mellan länder som skapar ett samhälle med vuxna som är vänligt inställda till och förstår andra människor. Vi ser inte längre invånarna i våra europeiska grannländer som främlingar, utan som vänner.
Vi får inte underskatta den roll som detta spelar för att upprätthålla fred och stabilitet på vår kontinent. Ungdomars rörlighet är hörnstenen i det samarbete och den samverkan som pågår.
Det är i detta sammanhang som jag lade fram ett förslag om ett yttrande på eget initiativ om ungdomars rörlighet och förbindelserna mellan ungdomar i EU efter brexit. I samarbete med mina kollegor och med personalen och ledamöterna genomförde vi ett brett samråd med de berörda grupperna. I detta deltog företrädare för EU och Storbritannien – i möten både på nätet och med fysisk närvaro och genom enkäter och utbyten av e-postmeddelanden. Vårt arbete fick starkt stöd vid EESK:s plenarsession med ett överväldigande antal röster för.
EU-institutionerna svarade med ett brett erbjudande om förbättrade rörlighetsprogram för ungdomar i Storbritannien. Den första reaktionen från den brittiska sidan var att avvisa erbjudandet, men vi kommer att fortsätta att arbeta för att visa fördelarna för alla parter.
Vi betonar att det inte bara är universitets- eller heltidsstuderande som kan dra nytta av program som Erasmus+ eller fonden Kreativa Europa. Denna typ av EU-initiativ gör det möjligt för ungdomar från alla samhällsskikt att få tillgång till utbytesprogram och erfarenheter som annars är svåra att komma i närheten av.
En kylig beräkning har gjorts av den finansiella kostnaden och den ekonomiska avkastningen. Detta är bara en aspekt av värdet. Rörlighetens och utbytenas verkliga värde ligger i gemensamma erfarenheter och gemensam förståelse. En dynamisk, mångkulturell kontinent kräver att människor kan interagera och vara rörliga. Vid EESK kommer vi att fortsätta att verka för detta. För att visa att detta inte bara är tomma ord och för att föregå med gott exempel fortsätter vi att samarbeta med det civila samhället i Storbritannien.
Vi har ett samförståndsavtal med Civil Society Alliance UK och ett särskilt samförståndsavtal med SAFE i Skottland (i samarbete med den tidigare EESK-ledamoten Irene Oldfather). Vi kommer att fortsätta detta arbete och förstärka det. Ungdomarna har visat ledarskap i turbulenta tider, inte minst på klimatområdet. Låt oss samarbeta på institutionell nivå för att ge dem alla verktyg de behöver för att nå ännu längre i sitt arbete och för att ungdomarnas kraft ska kunna utnyttjas för en ljusare framtid för oss alla.
