I oktober antog EESK ett yttrande med förslag till en grundläggande omprövning av hur finansieringen från EU fungerar. Kommittén vill se större öppenhet och medborgardeltagande i hela EU, vilket kunde stärka demokratin och allmänhetens förtroende. 

För att uppnå detta rekommenderar EESK att man tar fram en gemensam ram för insyn i finanspolitiken inom vilken medborgarna involveras i budgetprocesserna och digitala verktyg skapas för tydligare information om budgeten.

”Tänk om det gick att spåra varje euro i EU-finansieringen – från Bryssel via medlemsstaternas regeringarna och ända ner till ditt lokalsamhälle”, sade föredraganden för yttrandet, Elena Calistru.

EESK anser att en gemensam ram för finanspolitisk transparens kunde fastställa tydliga och fasta standarder för alla EU-finansierade program och säkerställa enhetlig rapportering och enkel tillgång till finansiella uppgifter i alla medlemsstater. Fokus skulle ligga på att främja bästa praxis snarare än att införa nya bestämmelser.

Medborgarbudgetering skulle göra det möjligt för medborgarna att direkt påverka beslut om offentliga utgifter, särskilt på lokal nivå, samtidigt som deltagandeinslag införlivas i budgetförfarandena på EU-nivå.

EESK efterlyste en enhetlig, användarvänlig digital plattform som erbjuder budgetdata i realtid, tydliga visualiseringar och inblick i hur EU-medel leder till resultat. Detta skulle öka allmänhetens förståelse och intresse för finansiell information.

EESK lyfte också fram vikten av att öka allmänhetens medvetenhet, säkerställa en mer robust tillsyn och anpassa finansiell praxis till EU:s mål såsom sammanhållning och hållbarhet, med målet att uppnå mer samarbete och ansvarsskyldighet.

”EU:s finanser handlar inte bara om siffror. De handlar om förtroende och demokrati och om att få medborgarna att ta till sig Europa”, fastslog Elena Calistru. (tk)

Av Arbetstagargruppen

En parafrasering av Bill Clintons kampanjslogan från 1992 – ”It’s the economy, stupid!” (”Det är ekonomin, dumbom”), som på den tiden vann stort gensvar hos amerikanska väljare som brottades med lågkonjunktur – tycks passa mer än väl in på dagens situation. Det räcker att titta på resultaten av den senaste eftervalsundersökningen från Eurobarometer, som visar att inflationen och ekonomin var de frågor som i störst utsträckning motiverade människor att rösta i EU-valet. 

Nej, det finns ingen universallösning, och ekonomiska svårigheter kan inte som enskilt fenomen förklara alla de problem som väntar kring kommande val. Man kan dock konstatera att stigande priser, levnadskostnader och den ekonomiska situationen var de främsta drivkrafterna för väljarna i EU under förra våren och på andra sidan Atlanten för några veckor sedan. Inte för att det kom som någon överraskning: det var den viktigaste frågan för väljarna (följt av fattigdom och social utestängning) i början av 2023. Samtidigt som makroekonomiska indikatorer tycks peka på att politikerna gjort ett bra jobb förblir inflationen för väsentliga varor såsom livsmedel och energi betydande, vilket i oproportionerligt hög grad påverkar dem som lägger en större andel av sin inkomst på dessa varor. Detta kommer utöver återhämtningen efter pandemin och den katastrofala politiska hanteringen av den, samtidigt som många länder fortfarande känner av efterdyningarna av krisen 2008.

I årtionden har lönerna varit frikopplade från produktivitetstillväxten, vilket har lett till att framtidsutsikterna har försämrats för många i den europeiska arbetar- och medelklassen. Politisk extremism och turbulens kring val är fenomen som är här för att stanna.

Det är avgörande för EU:s framtid att vi tar itu med levnadskostnadskrisen, eftersom den belyser strukturella problem i våra samhällen och ekonomier och samtidigt utmanar de principer som upprätthåller den sociala strukturen i våra demokratier.

Den 26 november träffade Arbetstagargruppen flera berörda aktörer för att diskutera detta, och vi välkomnar dig att se diskussionen och ansluta dig till vår uppmaning till beslutsfattare att upphöra med det tomma pratet, överbrygga sina egna kompetensklyftor och fokusera på det som är viktigt. 

EESK har lagt fram en vision för att omvandla EU:s jordbruks-, fiskeri- och livsmedelssystem i syfte att säkerställa resiliens och hållbarhet i kristider. 

I ett yttrande som antogs i oktober efterlyser EESK ett konkurrenskraftigt och kriståligt livsmedelssystem som är anpassat till EU:s miljömässiga och sociala mål. Kommittén betonar livsmedelstrygghet, en skälig inkomst för producenterna, miljöresiliens och stöd till nästa generation livsmedelsproducenter.

”Det är mycket viktigt att säkerställa stabila och hållbara inkomster för producenterna, liksom att främja en kunskapsbaserad livsmedelspolitik som uppmuntrar till innovation”, sade Arnold Puech d’Alissac, ordförande för WFO (lantbrukarnas världsorganisation) och en av de tre föredragandena för yttrandet.

Till stöd för detta föreslår EESK att man stärker jordbrukssektorns förhandlingsposition i prisförhandlingarna och ökar EU-medlen till jordbruk och fiske. Kommittén anser också att den gröna givens och från jord till bord-strategins normer bör införlivas i framtida handelsavtal för att säkerställa rättvis konkurrens och livsmedel av hög kvalitet.

”Det är av avgörande betydelse att säkerställa skäliga inkomster för primärproducenterna”, sade Piroska Kállay, en annan föredragande för yttrandet.

I detta syfte efterlyser EESK en striktare tillämpning av god handelssed och ett förbud mot försäljning under självkostnadspris för att återställa balansen i livsmedelskedjan. Politik som främjar generationsskifte, med fokus på ungdomar och kvinnor, inbegripet utbildning och stöd till kooperativ, är också av yttersta vikt.

För att stödja hållbarhet rekommenderar EESK att man belönar insatser för koldioxidbindning, såsom hållbar markförvaltning, och förebygger koldioxidläckage. ”Dessa åtgärder skulle bidra till att anpassa livsmedelsproduktionen till EU:s klimatmål och globala miljöåtaganden”, sade Joe Healy, en annan föredragande.

Ett annat förslag är ett offentligt försäkringssystem för att skydda producenterna från klimatrelaterade katastrofer och därigenom sörja för kontinuitet i livsmedelsförsörjningen.

EESK efterlyser strategier för att återställa mark- och vattenhälsan, förbättra vatteneffektiviteten och minska vattenanvändningen, tillsammans med minskad byråkrati och ökad insyn genom digital spårning av priser och kostnader.

Slutligen rekommenderar EESK att man inrättar ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd för att främja dialogen om livsmedelsrelaterade frågor och anpassa livsmedelspolitiken till bredare sociala och miljömässiga mål. Dessa förslag tillhandahåller en färdplan för att göra EU:s livsmedelssystem mer resilienta, hållbara och rättvisa inför globala utmaningar.(ks)

EESK uppmanar EU att gå i bräschen för en hållbar bioekonomisk modell som är anpassad till den europeiska gröna given och klimatmålen.

I sitt yttrande ”Samstämmighet mellan den cirkulära ekonomin och bioekonomin på EU-nivå och nationell nivå” beskriver EESK hur en solid bioekonomi kan vara till gagn för EU i ekonomiskt och miljömässigt hänseende, stärka resiliensen och bidra till en rättvis omställning. Med hjälp av strategiska investeringar i sektorsövergripande samarbete och samhällsengagemang kan EU:s bioekonomi bli en global modell för hållbar tillväxt.

En hållbar bioekonomi måste anpassas till EU:s ramar såsom den gröna given, den cirkulära ekonomin och målen för biologisk mångfald, så att den bioekonomiska verksamheten bidrar till klimatmålen och målen för biologisk mångfald och samtidigt håller sig inom planetens gränser.

”En bred och ambitiös bioekonomisk strategi är av avgörande betydelse. Genom att anpassa bioekonomin till den cirkulära ekonomin och målen för hållbar utveckling kan EU skaffa sig konkurrensfördelar i form av hållbara och välbetalda arbetstillfällen samtidigt som vi ser till att tillväxten sker inom gränserna för vad vår miljö klarar av”, sade Cillian Lohan, föredragande för yttrandet.

Bioekonomin kan bygga på principerna för den cirkulära ekonomin, bidra till minskat avfall och leda till ökad effektivitet genom kaskadanvändning av resurser och återvinning av biologiskt material. Bioekonomin erbjuder sociala fördelar, särskilt på landsbygden, genom att skapa arbetstillfällen och möjligheter till kompetensuppbyggnad. Att stödja landsbygden och ungdomars engagemang i denna sektor är avgörande.

Utbildning i bioekonomi kan bidra till att bygga upp en kvalificerad arbetskraft, öka medvetenheten om hållbarhet samt bidra till bättre folkhälsa genom att minska hälso- och sjukvårdskostnaderna. För att denna satsning ska krönas med framgång kommer det att krävas framsteg inom teknik och hållbar markanvändning, såsom regenerativt jordbruk och skogsbruk, som främjar koldioxidlagring och biologisk mångfald.

Jordbruk i städer och cirkulära livsmedelsnav kan minska matsvinnet och stärka de lokala livsmedelssystemen. EU bör upprätthålla höga standarder för näringslivet och innovationssektorn och uppmuntra till att biobaserad teknik införs i ett tidigt skede. Finansieringen bör prioritera innovativa ledare och stödja små och medelstora företag.

För att bioekonomin ska kunna integreras i EU:s politik behövs en tydlig definition. Strategin för bioekonomi bör uppdateras senast 2025 och anpassas till den gröna given och Parisavtalet, i syfte att få till stånd en färdplan för en hållbar och resilient biobaserad ekonomi. (ks) 

av Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Trots att EU är rikare än de flesta delar av världen är miljontals barn beroende av att deras skola dagligen ger dem mat. Antalet medlemsstater som tillhandahåller mat till barn under skollov ökar. Bara detta faktum visar att fattigdom på den mest grundläggande nivån existerar och ökar och att den tillträdande kommissionen måste ta itu med den på ett kraftfullt sätt och utan att tveka.

Den europeiska fattigdomsstatistiken är deprimerande läsning. Omkring 21 % av EU:s befolkning riskerar fattigdom och social utestängning (uppgifter från Eurostat för 2023) och nästan 25 % av barnen riskerar att hamna i fattigdomsfällan (uppgifter från Eurostat för 2023). Det kan mycket väl vara så att problemet skulle vara ännu värre utan nuvarande EU-initiativ för att åstadkomma förändringar på detta område, men det måste medges att de inte räcker till. Därför välkomnar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och dess grupp för civilsamhällesorganisationer kommissionsordförande Ursula von der Leyens tillkännagivande att kommissionen under mandatperioden 2024–2029 kommer att arbeta med en EU-strategi för fattigdomsbekämpning för att angripa de bakomliggande orsakerna till fattigdom. EESK, och min grupp i synnerhet, har länge efterlyst en sådan strategi.

Tyvärr är fattigdom inte bara en ”brist” på de grundläggande resurser som familjerna behöver dagligen. Det är resultatet av en rad långsiktiga omständigheter som går hand i hand med långvarig eftersatthet. Denna eftersatthet är kopplad till politiska system, som i bästa fall ignorerar vissa grupper och i värsta fall diskriminerar dem.

I lösningarna måste man beakta de djupgående historiska orsakerna till fattigdom. Detta innebär att man måste ta hänsyn till alla skeden av människors liv, från födseln till döden. Detsamma gäller tillhandahållandet av bostäder, som håller på att bli ett av de allvarligaste problemen i de europeiska samhällena. Därför har EESK på begäran av min grupp beställt en studie om hållbara bostäder till överkomlig kostnad i EU. Den presenterades vid vår konferens den 21 november om att skydda de mest utsatta människorna i EU genom hållbara bostäder till överkomlig kostnad. Med denna konferens visade vi att bostäder till överkomlig kostnad är ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa fattigdom.

Det är glädjande att den nya kommissionen kommer att omfatta en kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder för att på så sätt bidra till att utrota fattigdomen. Det är dock oroande att de flesta politiker fortfarande ser fattigdomsutrotning som ett problem som måste lösas med stora, byråkratiskt förvaltade budgetar. Resurserna kommer att nå de drabbade endast om detta tänkesätt ändras. Fattigdom är en övergripande fråga, och de nya kommissionsledamöterna med ansvar för energi och bostäder, jämlikhet, sammanhållning och reformer samt en rättvis omställning måste ta ansvar för att skyndsamt driva på denna förändring.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) står värd för ”Kraftfulla möten: ett slut på energifattigdomen i bilder”, en fängslande fotoutställning som visar fotografen Miriam Strongs arbete. Utställningen anordnas i samarbete med Friends of the Earth Europe och sätter fokus på aktivismen, kollektivismen och egenmakten i samhällen i hela Europa som står inför energifattigdom. Utställningen anordnas på initiativ av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK och visas i EESK:s JDE-byggnad i Bryssel, Rue Belliard 99–101, den 4–16 december.

Vid öppningsevenemanget framhöll EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, Aurel Laurenţiu Plosceanu, och ordföranden för Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK, Séamus Boland, EESK:s åtagande att utrota fattigdom, främja energi till överkomliga priser, stimulera systemförändringar och uppfylla målen för hållbar utveckling. 

I sitt anförande diskuterade Séamus Boland de stigande levnadskostnaderna och de ökande fattigdomsnivåerna i Europa och betonade behovet av ett kraftfullt politiskt svar från den nya kommissionen och det nyvalda Europaparlamentet. ”EU:s första strategi mot fattigdom och given för ren industri, som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagett i sina politiska riktlinjer för den nya kommissionen, måste ge hållbara lösningar som fungerar på fältet”, sade Séamus Boland.

Energirättviseaktivisten Laia Segura och Yvonne Lemmen, som arbetar med kommunikation vid Friends of the Earth, underströk att fotoprojektet går ut på att undersöka hur människor hanterar energifattigdom och kämpar för sin rätt till anständiga och klimattåliga bostäder med ren energi till ett överkomligt pris. För mer information, klicka här.

EESK har efterlyst ett europeiskt flaggskeppsinitiativ för hälsa, föreslår att det inrättas en europeisk hälsounion och uppmanar med kraft kommissionen att offentliggöra en handlingsplan mot sällsynta sjukdomar med tydliga och uppnåeliga mål.

Under debatten om ”Ett europeiskt flaggskeppsinitiativ för hälsa” vid plenarsessionen i oktober efterlyste EESK att EU skulle lansera ett ambitiöst initiativ som syftar till att bygga upp en övergripande struktur för hälsa i EU. Att skapa en europeisk handlingsplan mot sällsynta sjukdomar stod också på dagordningen.

EESK:s ordförande Oliver Röpke inledde debatten genom att konstatera: ”Det är mycket viktigt att alla som bor i EU har tillgång till högkvalitativ och lättillgänglig hälso- och sjukvård till ett överkomligt pris. Vi måste investera i innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem och vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ojämlikhet i hälsa både inom EU och globalt. Sällsynta sjukdomar gör bestående ojämlikheter och sårbarheter ännu mer synliga. Därför behöver vi omfattande EU-åtgärder mot sällsynta sjukdomar.”

Föredraganden för yttrandet om det europeiska flaggskeppsinitiativet för hälsa, Alain Coheur, sade: ”I dag försöker vi anta en färdplan för framtida kommissionsledamöter som främjar hälso- och sjukvård för alla och skyddar människor mot framtida kriser.” Ágnes Cser, föredragande för yttrandet om sällsynta sjukdomar, tillade: "Vi måste lägga fram en handlingsplan. Vi får dock inte bara rikta in oss på handlingsplanen mot sällsynta sjukdomar utan måste även fokusera på hälsa – hälsa är nyckeln till konkurrenskraft. Vår hälsounion får inte förbli tomma ord.”

I yttrandet om det europeiska flaggskeppsinitiativet för hälsa fastställs strategiska pelare för att stärka solidariteten och samarbetet mellan medlemsstaterna på hälsoområdet. Till dessa hör inrättandet av en europeisk vård-, omsorgs- och hälsogaranti där det fastställs fleråriga hälsomål på EU-nivå. Detta skulle kunna leda till en rättsligt bindande text (t.ex. ett direktiv).

En annan pelare är förverkligandet av One Health-modellen, som kopplar samman politiken för människors, djurs, växters och miljöns hälsa. I yttrandet om att bekämpa sällsynta sjukdomar uppmanas kommissionen att offentliggöra ett meddelande med en omfattande europeisk handlingsplan mot sällsynta sjukdomar med mål som är specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbegränsade (SMART) och som kan uppnås senast 2030. (lm) 

Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen

Donald Trump har vunnit valet i USA och kommer att bli president för andra gången. Valresultatet är otvetydigt och måste bemötas med respekt. Men vad händer nu?

Våra förbindelser med USA bygger på reciprocitetsprincipen och därför är EU och USA fortfarande viktiga samarbetspartner när det gäller geopolitik och handel. Det finns inget utrymme för isolationism eller protektionism i dagens sammanlänkade värld, eftersom sådana strategier undergräver vårt ömsesidiga och globala samarbete och ekonomiska välstånd.

USA och EU är varandras främsta handelspartner. Den bilaterala handeln mellan EU och USA har nått en historisk höjd på över 1,6 biljoner euro år 2023 och de bilaterala direktinvesteringarna ligger på över 5 biljoner euro. USA är en viktig källa till direktinvesteringar i EU. Amerikanska direktinvesteringar i Europa uppskattas till omkring 3,6 biljoner US-dollar, medan EU:s investeringar i USA uppgår till cirka 3 biljoner US-dollar. Dessa ömsesidiga investeringar stärker det ekonomiska beroendet mellan EU och USA och skapar miljontals arbetstillfällen på båda sidorna av Atlanten.

Därför är det viktigt med fortsatta förbindelser. Att införa tullavgifter på mellan 10 % och 20 % för alla varor utifrån, däribland EU-varor, såsom Trump tidigare föreslagit, skulle vara en återvändsgränd, och vi efterlyser nu en öppnare dialog och en framåtblickande samarbetsagenda.

Handels- och teknikrådet mellan EU och USA har underlättat dialogen om kritiska frågor som artificiell intelligens och halvledare. Å ena sidan bör dialogen stärkas och uppgraderas, men å andra sidan måste EU:s politiska reformer påskyndas. EU måste skärpa sig och hitta vägen till ett bra samarbete med USA.

Vi måste också förbereda oss för det scenario där vi i viktiga frågor som klimatförändringarna och Ukraina kan behöva gå vår egen väg. Denna framtidsbild är inte osannolik och därför bör vi i praktiken vänja oss vid att betrakta den som den nya verkligheten.