Av Antonio García del Riego, medlem av EESK:s arbetsgivargrupp

EU befinner sig i ett kritiskt skede eftersom det står inför historiska utmaningar, från den gröna omställningen till ett krig i dess omedelbara närhet och en intensifierad global konkurrens. För att möta dessa utmaningar kommer det att krävas mer än politiska förklaringar. Det kommer att krävas pengar och förmågan att mobilisera dem, kanalisera dem och få dem att växa. Kort sagt krävs det ett starkt, konkurrenskraftigt och självständigt finansiellt system. Tyvärr har vi inte det.

Finansiering är blodomloppet i en modern ekonomi. Varje ny fabrik, sjukhusutbyggnad, nytt elfordon eller företag inom ren teknik är beroende av att någon tar finansieringsrisken. I EU är denna ”någon” ofta en bank. Små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i EU, är till övervägande del beroende av banklån för att växa, investera och exportera. De institutioner som utgör kärnan i vårt finansieringsekosystem riskerar dock att bli omkörda och överreglerade.

I EU talar vi ofta om strategiskt oberoende inom energi, försvar och digital infrastruktur, men ekonomiskt oberoende är sällan en del av samtalet, vilket det borde vara.

I dag hanteras över 60 % av investmentbanktjänsterna i Europa av endast fyra amerikanska banker. De kommande Basel IV-reglerna kommer att tillämpas fullt ut i EU, men inte i USA, Storbritannien eller Japan. Denna obalans ger bankerna i EU en konkurrensnackdel. Om vi vill att EU:s banker ska finansiera den dubbla omställningen och stödja strategiska sektorer måste de konkurrera på lika villkor.

Kapitalmarknadsunionen måste handla om mer än retorik och bli en verklig inre marknad för sparande och investeringar. För att komma dit behöver vi smart, proportionerlig och möjliggörande lagstiftning som värnar om stabilitet och konsumenter, men också bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Detta innebär

• proportionalitet,
• teknikneutralitet och
• resultatinriktade regler.

EU har inte råd att vara naivt. I en värld som i allt högre grad formas av maktpolitik och ekonomiska block är finansiell styrka suveränitet. USA och Kina förstår detta, det borde vi också göra.

Under en debatt med Michael McGrath, kommissionsledamot med ansvar för demokrati, rättsliga frågor, rättsstatsprincipen och konsumentskydd, varnade EESK för att det pågår försök att tysta, misskreditera och försvaga dem som står upp för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter. Kommittén förklarade att man var redo att göra gemensam sak med kommissionen för att värna Europas civila samhälle och motverka polarisering.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är redo att spela en aktiv roll i kommissionens framtida strategi för det civila samhället, som syftar till att stärka demokratin och det medborgerliga utrymmet och ena splittrade samhällen i hela EU. Mot bakgrund av att attackerna mot grupper i det civila samhället och oberoende medier har ökat vill EESK beslutsamt agera motkraft och hjälpa till att slå vakt om grunderna för ett fritt och öppet samhälle.

”EESK står fast vid sitt åtagande att försvara, värna och stärka det civila samhället. Vi är det europeiska civila samhällets hus, så vi kommer inte att passivt se på. Vi kommer aktivt motarbeta försök att försvaga det medborgerliga utrymmet. Vi kommer att förespråka starkare stöd, bättre skydd och större erkännande av det civila samhällets roll i att stärka våra demokratier”, betonade EESK:s ordförande, Oliver Röpke, vid EESK:s plenarsession den 27 mars, där kommittén anordnade en högnivådebatt med kommissionsledamot McGrath om att avpolarisera samhällen.

Oliver Röpke konstaterade att icke-statliga organisationer och gräsrotsrörelser i allt högre grad brottas med problem som demokratisk tillbakagång, restriktiv lagstiftning, smutskastningskampanjer och strategiska rättsprocesser som syftar till att tysta avvikande åsikter och som är en del av bredare ansats för att misskreditera och försvaga dem som arbetar för demokrati, social rättvisa och grundläggande rättigheter.

Oliver Röpke hänvisade till de anklagelser som nyligen riktats mot miljöorganisationer från några av Europaparlamentets ledamöter och framhöll att det var särskilt oroväckande att attackerna inte bara kommer utifrån utan även i vissa fall inifrån våra institutioner.

Kommissionsledamot McGrath förklarade att EESK har en unik möjlighet att på ett ytterst värdefullt sätt bidra till kommissionens insatser för att stärka demokratin och överbrygga splittringen i samhället. Han ansåg att det bästa sättet att ta itu med polariseringen är att ge européerna inflytande och få dem att känna sig delaktiga: ”Om vi uppnår detta kommer vi att lyckas föra våra lokalsamhällen, samhällen och unionen närmare varandra. Oavsett vad vi gör vet vi att engagemanget från det civila samhällets organisationer kommer fortsätta att vara betydelsefullt.”

EU:s nya strategi för det civila samhället, som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2025, syftar till att stödja, skydda och stärka det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare.

Under plenardebatten presenterades också de viktigaste insikterna från EESK:s vecka för det civila samhället 2025, som ägde rum under rubriken ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Anföranden hölls av Brikena Xhomaqi, medordförande för kontaktgruppen, som presenterade veckans viktigaste krav, vinnaren av priset till det civila samhället Richard Vaško från den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia” och ungdomsaktivisten Kristýna Bulvasová, som presenterade de viktigaste rekommendationerna från EESK:s årliga ungdomsevenemang, Ditt Europa, din mening! (YEYS).(ll)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) vill att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2025 – där EU:s prioriteringar avseende lagstiftning och politik fastställs – ska fokusera på ekonomisk resiliens, social rättvisa och hållbarhet. I en plenardebatt med Valdis Dombrovskis, kommissionsledamot med ansvar för ekonomi och produktivitet, bekräftade EESK – som spelar en avgörande roll i utformningen av arbetsprogrammet – sitt åtagande att bidra till att utveckla en agenda som rymmer såväl hantering av brådskande utmaningar som uppbyggnad av ett inkluderande och framåtblickande EU.

I december 2024 presenterade EESK sitt bidrag till arbetsprogrammet på temat ”Framåt tillsammans: en djärvare, enklare och snabbare union”. Denna vision syftar till att ta itu med EU:s ekonomiska och geopolitiska utmaningar. Med hjälp av omfattande samråd och rekommendationer finslipar EESK varje år arbetsprogrammet för att se till att det gagnar EU:s medborgare och företag på bästa sätt.

EESK:s ordförande Oliver Röpke välkomnade det nära samarbetet med kommissionen. Han uppmärksammade kommissionens arbete, men efterlyste en mer ambitiös och inkluderande strategi. ”Vi står fast vid vårt åtagande att utforma en politik som främjar ekonomisk stabilitet, social rättvisa och demokratiska värden”, underströk han.

Valdis Dombrovskis bekräftade på nytt att kommissionens arbetsprogram för de kommande fem åren syftar till att stärka den ekonomiska konkurrenskraften och säkerheten. ”Att vidta åtgärder för att minska byråkratin är ett viktigt inslag när vi bygger upp ett mer konkurrenskraftigt Europa. Vår förenklingsagenda handlar om att se till att våra regler bidrar till att uppnå våra ekonomiska, sociala, miljömässiga och säkerhetsrelaterade mål – reglerna får inte hämma uppnåendet av målen”, förklarade han.

Viktiga prioriteringar för 2025

Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft

Arbetsprogrammet är inriktat på strukturreformer, den nya fleråriga budgetramen och starkare kapitalmarknader. EESK förespråkar en bredare strategi för ekonomisk resiliens, för att ta itu med den långsamma tillväxten, levnadskostnadskrisen och den ökande geopolitiska osäkerheten.

Inte bara mindre, utan smartare lagstiftning

EESK stöder kommissionens åtagande att minska de administrativa bördorna, men varnar för att en förenkling av reglerna inte får ske på bekostnad av socialt skydd eller miljönormer.

Driva på innovation och investeringar

Med en stark tonvikt på digitala nätverk, AI och kvantteknik prioriteras EU:s tekniska ledarskap i arbetsprogrammet. EESK uppmanar kommissionen att upprätta villkor som förhindrar kapitalutflöden och främjar långsiktiga investeringar i Europa.

Ett rättvisare och grönare Europa

Utmaningar som kompetensbrist, livsmedelstrygghet och hållbar finansiering tas upp i arbetsprogrammet och man vill stärka den sociala och miljömässiga hållbarheten. EESK betonar att det behövs en politik som främjar social sammanhållning och en rättvis digital omställning.

Förberedelser inför utvidgningen och framtiden

Eftersom EU förbereder sig på en eventuell utvidgning efter 2028 innefattar arbetsprogrammet planer för finansiell och politisk stabilitet. EESK insisterar på att det civila samhällets perspektiv måste finnas med för att säkerställa att politiken tillgodoser alla européers behov. (tk)