Tre år efter det att Ryssland inledde sitt brutala och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina – ett angrepp inte bara på en självständig nation utan även på grundläggande värden i fråga om demokrati, människans värdighet och en regelbaserad världsordning – står vi fortfarande solidariska med det ukrainska folket, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke i ett uttalande vid EESK:s plenarsession i februari.
Tre år efter det att Ryssland inledde sitt brutala och oprovocerade anfallskrig mot Ukraina – ett angrepp inte bara på en självständig nation utan även på grundläggande värden i fråga om demokrati, människans värdighet och en regelbaserad världsordning – står vi fortfarande solidariska med det ukrainska folket, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke i ett uttalande vid EESK:s plenarsession i februari.
Sedan invasionens första dag har vi stått vid Ukrainas sida – inte bara symboliskt, utan också genom konkreta åtgärder. I dag betonar vi än en gång vårt orubbliga engagemang för att stödja Ukrainas suveränitet, demokrati och europeiska framtid. Vi uppmanar EU att bibehålla och stärka sitt politiska, ekonomiska, humanitära och militära stöd.
Det ukrainska folket har på ett extraordinärt sätt visat prov på både mod och motståndskraft i försvaret av sitt land och de principer som förenar oss som européer. Ända sedan invasionens första dag har EESK, dess ledamöter och det europeiska civilsamhället – som kommittén företräder – stått vid Ukrainas sida, inte bara symboliskt utan också genom konkreta åtgärder.
I en tid av ökande geopolitisk osäkerhet är den senaste tidens uttalanden från företrädare för USA som ifrågasätter Natos kollektiva försvarsåtagande djupt oroande. EU har inte råd att bara stoppa huvudet i sanden.
Ukraina kämpar inte bara för sin egen överlevnad, utan för säkerheten i hela vår världsdel.
EESK uppmanar EU:s ledare att ta tillfället i akt att stärka EU:s säkerhetskapacitet och försvarsförmåga, omdefiniera det strategiska oberoendet, försvara multilateralismen och fördjupa samarbetet med FN, och att samtidigt upprätta starkare globala partnerskap med demokratiska allierade i vår omvärld.
EU måste agera nu.
Det finns inget utrymme för obeslutsamhet. Tveksamhet spelar envåldshärskare och angripare i händerna.
Demokratierna måste stå enade och orubbliga.
EESK uppmanar EU att öka sitt strategiska oberoende, att stå upp för både demokratin och de grundläggande rättigheterna, och att beslutsamt stå vid Ukrainas sida. Tiden är inne för strategiska geopolitiska åtgärder från EU:s sida.
Den viktigaste uppgiften för det nuvarande polska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd kommer att vara att hålla EU enat, föra arbetet framåt och fatta snabba beslut
Den viktigaste uppgiften för det nuvarande polska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd kommer att vara att hålla EU enat, föra arbetet framåt och fatta snabba beslut
Vid plenarsessionen i februari höll EESK en debatt om det polska EU-ordförandeskapets prioriteringar med Magdalena Sobkowiak-Czarnecka, Polens statssekreterare för EU-frågor.
Med hänvisning till EU:s yttre säkerhet och i synnerhet till anfallskriget mot Ukraina sade Magdalena Sobkowiak-Czarnecka att ”vårt mål är att fortsätta att hjälpa Ukraina och upprätthålla enigheten inom EU”. Hon nämnde det 16:e sanktionspaketet mot Ryssland som en av de första framgångarna under det polska ordförandeskapet.
EESK:s ordförande Oliver Röpke betonade att Polen tagit över det roterande EU-ordförandeskapet vid en tidpunkt som präglas av stora utmaningar, såsom geopolitiska spänningar och energikriser.
Han tillade att ”dagens debatt har bekräftat den avgörande betydelsen av stabilitet, resiliens och enighet när det gäller att forma Europeiska unionens framtid. Det polska ordförandeskapets prioriteringar ligger väl i linje med våra gemensamma ambitioner, särskilt när det gäller att främja ett flerdimensionellt förhållningssätt till säkerhet. I en tid av global osäkerhet förblir vårt engagemang för beslutsamma och samarbetsinriktade åtgärder orubbligt.”
Under parollen ”Säkerhet, Europa!” kommer det polska EU-ordförandeskapet att arbeta med sju säkerhetsdimensioner – den externa, interna, ekonomiska, livsmedelsrelaterade, energirelaterade, hälsorelaterade och informationsrelaterade.
Av Michal Pintér, delegat i EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI)
I den nyligen framlagda given för en ren industri konstateras att de energiintensiva industrierna är av strategisk betydelse för EU:s ekonomi och identifieras på ett korrekt sätt deras främsta utmaningar. Given innehåller idéer som är värda att beakta – gröna pionjärmarknader, stöd till den cirkulära ekonomin och finansiering för minskade koldioxidutsläpp. Åtgärderna saknar dock den brådskande karaktär och djärvhet som krävs för att vända nedgången för Europas energiintensiva industrier.
Av Michal Pintér, delegat i EESK:s rådgivande utskott för industriell omvandling (CCMI)
I den nyligen framlagda given för en ren industri konstateras att de energiintensiva industrierna är av strategisk betydelse för EU:s ekonomi och identifieras på ett korrekt sätt deras främsta utmaningar. Given innehåller idéer som är värda att beakta – gröna pionjärmarknader, stöd till den cirkulära ekonomin och finansiering för minskade koldioxidutsläpp. Åtgärderna saknar dock den brådskande karaktär och djärvhet som krävs för att vända nedgången för Europas energiintensiva industrier.
I sitt nyligen antagna yttrande ”Framtiden för de energiintensiva industrierna inom EU mot bakgrund av höga energipriser och omställningskostnader” konstaterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén att det finns betydande skillnader i konkurrenskraft mellan de energiintensiva industrierna i EU och de globala konkurrenterna. Kommissionen har helt riktigt pekat ut energipriserna som den främsta orsaken till detta. I given och i handlingsplanen för överkomliga energipriser föreslås dock inte att elmarknadens utformning ses över. Marginalprissättning fungerade så länge som EU hade tillgång till relativt billig och stabil gas i rörledningar från Ryssland. Tyvärr har situationen förändrats. Vi är nu beroende av dyra och volatila LNG-leveranser, vilket sannolikt kommer att vara fallet under många år framöver. Trots att andelen billig och fossilfri el i EU:s energimix ökar är priserna på fossila bränslen fortsatt tongivande för elprisbildningen.
Politiska insatser för att öka antalet förnybara energikällor är välkomna, men på grund av marknadens utformning leder de inte till billigare elräkningar. Det krävs omedelbara åtgärder för att överföra den förnybara elens kostnadsfördelar till industrin och överväga alla alternativ för att sänka priserna, inbegripet frikoppling av elpriserna.
I given konstateras också att det finns kryphål i mekanismen för koldioxidjustering vid gränsen (ingen exportlösning, resursförflyttning och kringgående) och i de handelspolitiska skyddsinstrumenten. Det sägs dock tyvärr inte mycket om hur EU-marknaden ska skyddas, vilket försätter de energiintensiva industrierna i en osäker situation i ett globalt handelskrig.
EESK uppmanar EU-institutionerna att vidta beslutsamma åtgärder i sektorsspecifika handlingsplaner för att förhindra ytterligare avindustrialisering och upprätthålla EU:s förmåga till industriell omvandling.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att genomföra en robust industristrategi som är förenlig med den gröna given i syfte att stärka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. För att strategin ska lyckas måste den noga övervakas och anpassas till nya utmaningar.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att genomföra en robust industristrategi som är förenlig med den gröna given i syfte att stärka konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. För att strategin ska lyckas måste den noga övervakas och anpassas till nya utmaningar.
I yttrandet betonar EESK att det behövs en stark ekonomisk och rättslig ram för att ta itu med höga energi- och råvarukostnader, investeringsutmaningar i samband med den gröna omställningen, infrastrukturluckor, kompetensbrist och en svag inhemsk efterfrågan. För att främja social och territoriell sammanhållning behövs en konkurrenskraftspolitik inriktad på investeringar och innovation.
EESK:s uppmaning till skyndsamma åtgärder sker mot bakgrund av den ökade oron för EU:s ekonomiska säkerhet och externa beroenden. I en tid av växande geopolitisk och handelspolitisk osäkerhet är en resilient europeisk handelspolitik en nödvändig förutsättning för att trygga industrins hållbarhet i ett läge med asymmetriska mål för minskade koldioxidutsläpp, global överkapacitet och ökande handelsmotsättningar. Större autonomi när det gäller att säkra kritiska råvaror är väsentligt för att uppnå detta mål.
Ökade investeringar, vilket lyfts fram i Draghi-rapporten, och styrningsreformer är avgörande. En gemensam inre marknad, särskilt inom energisektorn, kommer att stärka EU:s ekonomi. Genom att minska regelbördan, förfina regelverken för elmarknaden och förbättra de finansiella verktygen, t.ex. energiköpsavtal, kan man stödja branschens omställning.
För en rättvis omställning krävs en stark social dialog och kollektiva förhandlingar. Industripolitiken måste knyta an till utbildnings- och arbetskraftsstrategier, med betoning på forskning, innovation och kompetensutveckling. Investeringar i energiinfrastruktur, förnybar energi och den cirkulära ekonomin kommer att bidra till att uppnå klimatmålen.
EESK antog också ett tilläggsyttrande om ”Framtiden för de energiintensiva industrierna inom EU”, där man föreslår skräddarsydda lösningar för att säkerställa deras långsiktiga hållbarhet. Att ta itu med de specifika utmaningar som de står inför är avgörande för EU:s industriella framtid. (ll)
Vår hemliga gäst är Nicolas Gros-Verheyde, en fransk journalist, författare och expert på försvars- och utrikespolitik. Han redogör för de fem förslagen i planen ReArm Europe, som nyligen lades fram av kommissionen för att stärka det europeiska försvaret mot bakgrund av den ökande oron i fråga om USA:s engagemang för Europas säkerhet.
Vår hemliga gäst är Nicolas Gros-Verheyde, en fransk journalist, författare och expert på försvars- och utrikespolitik. Han redogör för de fem förslagen i planen ReArm Europe, som nyligen lades fram av kommissionen för att stärka det europeiska försvaret mot bakgrund av den ökande oron i fråga om USA:s engagemang för Europas säkerhet.
Fransmannen Nicolas Gros-Verheyde är verksam som journalist sedan 1989. Han har arbetat för Ouest France, ARTE, LCI och France Culture som EU- och Natokorrespondent. Han är känd och respekterad i europeiska kretsar för sina omfattande kunskaper om EU-frågor och utrikes- och försvarspolitik. Han är redaktionschef för B2, som grundades 2008 och är den ledande och största mediekanalen på området europeiskt försvar och diplomati. Den drivs av en ideell organisation i form av ett journalistkooperativ och finansieras genom prenumerationer. https://club.bruxelles2.eu/
Han är författare till böckerna ”Défense européenne à l'heure de la guerre en Ukraine”, ”La politique européenne de sécurité et de défense commune: Parce que l'Europe vaut bien une défense”, och ”Europe de la défense”, och politisk expert på LN24, France-Info och RTBF.
I samband med den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission i New York bekräftade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Afrikanska unionens (AU) ekonomiska, sociala och kulturella råd (ECOSOCC) sitt orubbliga engagemang för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt.
I samband med den 69:e sessionen i FN:s kvinnokommission i New York bekräftade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och Afrikanska unionens (AU) ekonomiska, sociala och kulturella råd (ECOSOCC) sitt orubbliga engagemang för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt.
När världssamfundet nu firar att det gått 30 år sedan Pekingdeklarationen och handlingsplanen antogs, erkänner EESK och ECOSOCC både de framsteg som gjorts och de utmaningar som fortfarande står i vägen för full jämställdhet.
I sin andra gemensamma förklaring lyfter man fram viktiga prioriteringar, såsom att öka kvinnors ledarskap genom könskvoter, sätta stopp för könsrelaterat våld genom internationella konventioner, överbrygga den digitala könsklyftan och främja kvinnors ekonomiska egenmakt.
I förklaringen efterlyses en kraftfullare politik för oavlönat omsorgsarbete, kvinnors inkludering i fredsinsatser och datadrivet beslutsfattande. I den betonas också globalt samarbete för att undanröja systembetingade ojämlikheter och upprätthålla kvinnors rättigheter. EESK uppmanar också EU att bekämpa könsrelaterat våld, säkerställa en jämn könsfördelning och värna det civila samhällets roll när det gäller att främja jämlikhet.
EESK:s ordförande Oliver Röpke sade: ”När vi nu firar att det gått 30 år sedan Pekingdeklarationen antogs måste vi gå från ord till handling. Jämställdhet är inte ett privilegium utan en grundläggande rättighet, och att uppnå jämställdhet är avgörande för hållbara och inkluderande samhällen. EESK står fast vid sitt åtagande att undanröja hinder, se till att kvinnor deltar fullt ut i beslutsfattandet och främja ekonomisk egenmakt. Nu är det dags för regeringarna, institutionerna och det civila samhället att agera beslutsamt – det finns ingen jämlikhet utan ansvarsskyldighet.”
Kvinnokommissionen är det viktigaste internationella och mellanstatliga organ som kämpar för jämställdhet. Detta var andra gången som EESK deltog i FN:s största årliga sammankomst om kvinnors egenmakt. (tk)
Planen REARM Europe presenterades av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och godkändes av de 27 medlemsstaterna vid ett extrainsatt toppmöte den 6 mars. Den innehåller fem huvudförslag som förvisso är intressanta, men som också förtjänar att diskuteras ytterligare.
Planen REARM Europe presenterades av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och godkändes av de 27 medlemsstaterna vid ett extrainsatt toppmöte den 6 mars. Den innehåller fem huvudförslag som förvisso är intressanta, men som också förtjänar att diskuteras ytterligare.
Det första förslaget handlar om flexibilitet i stabilitets- och tillväxtpakten.
Kommissionen föreslår att undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten aktiveras, vilket skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att öka försvarsutgifterna med 1,5 % av BNP utan att riskera att ett förfarande vid alltför stora underskott inleds. De förväntade besparingarna? Nästan 650 miljarder euro under fyra år. Europa måste avsevärt öka sina försvarsutgifter, menar Ursula von der Leyen.
Det andra förslaget handlar om ett nytt instrument för utlåning för försvarsändamål.
Detta instrument skulle vara värt 150 miljarder euro och finansieras genom lån från EU:s budget enligt ett system som liknar det med makroekonomiskt stöd. Det är tänkt att användas inom prioriterade områden där det finns allvarliga brister: luft- och missilförsvar (det tyska initiativet European Sky Shield), artillerisystem, missiler och ammunition, drönare och antidrönarsystem, strategiska stödresurser, skydd av kritisk infrastruktur (inklusive när det gäller rymden), militär rörlighet, cyberförsvar, artificiell intelligens och elektronisk krigföring.
För att skynda på processen föreslår kommissionen att artikel 122 i fördraget tillämpas: den används i undantagsfall och kräver endast att medlemsstaterna kommer överens i rådet, medan Europaparlamentet bara behöver informeras. Det är ett kringgående av den demokratiska processen som kan ifrågasättas. Planen för att stärka EU:s försvar godkändes vid toppmötet i Versailles i mars 2022 – för tre år sedan! Att kalla detta ”brådskande” förefaller svårt att motivera.
Det tredje förslaget innebär att man tar av regionala medel.
På kort sikt, menar kommissionen, kan EU göra mer med sin budget genom att omfördela medel från vissa budgetposter. Man föreslår att medlemsstaterna ska få möjlighet att använda sammanhållningspolitiska program för att öka försvarsutgifterna och man vill underlätta processen för frivilliga överföringar till sådana andra EU-fonder som har ett försvarsmål.
Detta innebär en stor nedskärning av den nuvarande fleråriga budgetplanen (2021–2027). Frågan är om vi ska offra den sociala eller regionala sammanhållningen för försvarets skull. Detta bör diskuteras.
Samtidigt skulle STEP-plattformen för strategisk teknik kunna mobiliseras ytterligare genom att utvidgas till att omfatta all teknik inom försvarssektorn. En annan möjlighet, enligt kommissionen, är att lätta på befintliga restriktioner, till exempel konkurrensregler eller regler för förfinansiering och medfinansiering.
Det fjärde förslaget handlar om EIB-lån.
Europeiska investeringsbanken (EIB) och dess aktieägare (medlemsstaterna) har upprepade gånger uttryckt sitt motstånd mot varje ytterligare steg mot utlåning till den rent militära sektorn, och föredrar i stället sektorer för produkter med dubbla användningsområden. Kommissionen insisterar därför på att EIB:s policy behöver ändras.
Det femte förslaget gäller mobilisering av privat kapital.
Syftet är att ge försvarsföretagen bästa möjliga tillgång till kapital för finansiering – ett återkommande problem inom branschen. Denna idé bör ingå i meddelandet om en spar- och investeringsunion.
EESK-ledamoten Marcin Nowacki, föredragande för yttrandet ”Försvarsfinansiering i EU”, berättar om EESK:s rekommendationer för att stärka EU:s säkerhet. Mot bakgrund av tilltagande säkerhetshot och skiftande allianser efterlyser EESK en enhetlig och robust försvarsmekanism för EU. Europa kan inte fortsätta att förlita sig på vapenleverantörer utanför EU i den utsträckning som man gör i dag. Det handlar dock inte bara om att spendera mer – pengarna måste även användas på ett klokt och ändamålsenligt sätt.
EESK-ledamoten Marcin Nowacki, föredragande för yttrandet ”Försvarsfinansiering i EU”, berättar om EESK:s rekommendationer för att stärka EU:s säkerhet. Mot bakgrund av tilltagande säkerhetshot och skiftande allianser efterlyser EESK en enhetlig och robust försvarsmekanism för EU. Europa kan inte fortsätta att förlita sig på vapenleverantörer utanför EU i den utsträckning som man gör i dag. Det handlar dock inte bara om att spendera mer – pengarna måste även användas på ett klokt och ändamålsenligt sätt.
Det geopolitiska läget i Europa förändras snabbt och en viktig fråga uppstår: hur kan EU slå vakt om sin säkerhet i en alltmer osäker värld? I yttrandet ”Försvarsfinansiering i EU” lägger EESK fram en omfattande färdplan för hur EU:s säkerhet och beredskap för både nuvarande och framtida utmaningar kan stärkas.
Det geopolitiska läget i Europa förändras snabbt och en viktig fråga uppstår: hur kan EU slå vakt om sin säkerhet i en alltmer osäker värld? I yttrandet ”Försvarsfinansiering i EU” lägger EESK fram en omfattande färdplan för hur EU:s säkerhet och beredskap för både nuvarande och framtida utmaningar kan stärkas.
Yttrandet läggs fram vid en tidpunkt då säkerhetshoten växer sig allt större. Kärnan i EESK:s ståndpunkt är att man vill se en enhetlig och robust finansieringsmekanism för EU:s försvar. De nuvarande finansieringsstrukturerna räcker inte till och därför krävs en förändring. Utan en mer samordnad strategi för försvarsfinansiering riskerar EU att halka efter när det gäller att skydda sina intressen. Ett av de problem som nämns i yttrandet är att 78 % av de 75 miljarder euro som EU-länderna spenderade på försvarsupphandlingar gick till leverantörer utanför EU, såsom anges i kommissionens rapport ”The future of European competitiveness”. Det växande beroendet av externa leverantörer kan inte ignoreras.
Det handlar dock inte bara om att spendera mer pengar – de måste även användas på ett klokt och ändamålsenligt sätt. EESK rekommenderar att man stärker samordningen mellan EU och Nato, ökar finansieringen av initiativ som Europeiska försvarsfonden och Europeiska fredsfaciliteten och fokuserar på gemensamma förvärv för att effektivt samordna resurserna och minska kostnaderna. EESK förespråkar vidare att EU:s Nato-medlemmar ska lägga minst 2,5 % av sin BNP på försvaret, vilket skulle stärka Europas förmåga att möta de aktuella geopolitiska hoten. Med detta högre utgiftsmål säkerställs det att Natos EU-medlemmar bidrar mer effektivt till den kollektiva säkerheten, samtidigt som de behåller full självbestämmanderätt över sina väpnade styrkor.
Dessutom är initiativ som förordningen om stöd för ammunitionstillverkning och instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) väsentliga för att stärka EU:s försvarsförmåga. Dessa insatser kommer att göra det möjligt för Europa att effektivt sammanlägga sina resurser och säkerställa både militär och civil beredskap.
Tekniska framsteg, inklusive artificiell intelligens, drönare och cybersäkerhet, blir allt viktigare för den nationella säkerheten. Det är viktigt att investera i dessa områden för att ligga steget före när det gäller nya hot. Samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn är avgörande för att driva på innovationen, särskilt inom AI, drönare och cybersäkerhetssystem.
I yttrandet efterfrågas även ett resilient europeiskt försvarsindustriellt ekosystem som uppmuntrar till starkare samarbete mellan verksamheter, små och medelstora företag och regeringar. Genom att främja innovation och se till att Europa förblir konkurrenskraftigt kan vi minska beroendet av externa leverantörer och bygga upp en mer självförsörjande försvarsindustri.
Dessutom får vi inte glömma bort de regionala initiativen inom EU. Genom att stärka de regionala samarbetena kan man bidra till att skräddarsy försvarsstrategier för att hantera de specifika säkerhetsutmaningar som olika medlemsstater står inför. Detta tillvägagångssätt säkerställer att regionala farhågor hanteras på lämpligt sätt inom den bredare EU-ramen.
Att stärka EU:s försvar handlar inte bara om säkerhet – det handlar om att upprätthålla EU:s värden. Vi anser att EU genom att följa den färdplan som beskrivs i vårt yttrande kan säkra sin framtid och slå vakt om freden och sina ekonomiska intressen.
