Det kommande valet till Europaparlamentet är avgörande för EU och vår kamp mot EU-skeptisk och högerextrem skräckpropaganda. Valet kommer att forma EU:s politiska landskap och ge EU:s medborgare och organisationer i det civila samhället möjlighet att spela en aktiv roll.
Det kommande valet till Europaparlamentet är avgörande för EU och vår kamp mot EU-skeptisk och högerextrem skräckpropaganda. Valet kommer att forma EU:s politiska landskap och ge EU:s medborgare och organisationer i det civila samhället möjlighet att vara med och påverka.
Mot denna bakgrund anordnar EESK, det organiserade civila samhällets hemvist, den första upplagan av det civila samhällets vecka på temat ”Stå upp för demokratin!” den 4–7 mars 2024.
Detta evenemang kommer att samla människor i alla åldrar och med olika bakgrund: ungdomar, journalister från EU:s alla medlemsstater samt företrädare för det civila samhällets organisationer, olika intressentgrupper och EU:s institutioner. Evenemanget kommer att bjuda på livliga diskussioner och vara ett forum där det civila samhället kan framföra sin syn på de sociala, politiska och ekonomiska frågor som påverkar vår vardag.
Demokrati börjar med deltagande. EESK:s nya flaggskeppsevenemang kommer därför att kombinera fem viktiga initiativ:
Det civila samhällets dagar, där människor kommer att ge uttryck för sina förväntningar i frågor som är grundläggande för våra demokratier.
Det europeiska medborgarinitiativet, en årligt återkommande sammankomst för organisatörerna av framtida europeiska medborgarinitiativ där de slår fast sina kommande lagstiftningsmål.
Ditt Europa, din mening!, ett unikt ungdomsevenemang som för EU närmare ungdomar från unionens medlemsstater och andra länder, bland annat unga företrädare från EU:s kandidatländer och Storbritannien.
Priset till det civila samhället, en utmärkelse som i år går till kreativa och innovativa ideella projekt som ger stöd till personer med psykisk ohälsa.
Och sist men inte minst journalistseminariet, med journalister från EU:s alla medlemsstater som kommer att vara på plats för att se hur kommittén arbetar i praktiken och därefter rapportera tillbaka till sina hemländer.
Det civila samhällets vecka är en plattform som ligger rätt i tiden. Här kommer företrädare för det organiserade civila samhället och EU:s medborgare att kunna ge uttryck för sina åsikter i frågor som kommer att vara av stor vikt under EU:s nästa mandatperiod. Framför allt kommer detta evenemang att uppmuntra medborgarna att gå och rösta och samtidigt främja en positiv syn på EU.
Resultatet av alla diskussioner under det civila samhällets vecka kommer att ligga till grund för en resolution om det civila samhällets huvudbudskap för ett mer demokratiskt EU inför valet till Europaparlamentet.
Jag vill uppmana dig att delta i denna viktiga satsning. Kom och delta i våra diskussioner. Uppmuntra människor och företrädare för organisationer i din närhet att engagera sig inför Europaparlamentsvalet. Missa inte denna möjlighet! Det är viktigt för EU att unionens medborgare gör sina röster hörda och är närvarande i politiken.
Välkommen till Slovakien! Välkommen till landet som sticker ut i EU.
Då syftar jag inte på det exceptionella antalet slott, exklusiva spainrättningar eller vackra berg, utan jag tänker på Slovakiens politiska resultat. Och på det området får vi tyvärr bottenbetyg.
Slovakerna röstade år 2004 för första gången i valet till Europaparlamentet. Sedan dess har mitt land ständigt haft det lägsta valdeltagandet. Konstant.
Välkommen till Slovakien! Välkommen till landet som sticker ut i EU.
Då syftar jag inte på det exceptionella antalet slott, exklusiva spainrättningar eller vackra berg, utan jag tänker på Slovakiens politiska resultat. Och på det området får vi tyvärr bottenbetyg.
Slovakerna röstade år 2004 för första gången i valet till Europaparlamentet. Sedan dess har mitt land ständigt haft det lägsta valdeltagandet. Konstant.
År 2014 var valdeltagandet endast 13,05 %. Då var jag så övertygad om att valdeltagandet skulle ligga under 15 % att jag övervägde att ta ett banklån och bilda ett parti. Även nu när jag blickar tillbaka tror jag att faktiskt kunde ha blivit bli ledamot av Europaparlamentet.
Men, allvarligt talat, vad har slovakerna egentligen för syn på EU nuförtiden? Är EU en spargris som de kan tömma? Kanske det, men problemet är att Slovakien inte ens förmår nyttja EU-medel effektivt. Vi är bland de sämsta även på detta område.
Uppfattningen om att Bryssel dikterar allt är utbredd. Den förekommer helt klart överallt. De slovakiska politikerna har dock fattat galoppen. När det händer något bra tar de åt sig äran. När det händer något dåligt är det än en gång Bryssel som har fallerat. Väldigt få politiker står emot att falla in i detta mönster.
Medierna kan dock också anses vara en del av problemet. De rapporterar oftast väldigt ytligt om EU-frågor. Journalister undviker att rapportera om EU-frågor med argumentet att det är tråkigt, vilket leder till att de när de sedan väl gör det främst fokuserar på problemområden, såväl verkliga som fabricerade sådana.
Låt mig säga några ord om näringslivet. Entreprenörer talar sällan högt om fördelarna med EU. Även de föredrar att klaga på beslut och bestämmelser från Bryssel.
Summan av allt detta är enligt undersökningar att slovakerna i allt högre grad blir EU-skeptiska. Om vi lägger till all desinformation, inbegripet från Ryssland, som de nuvarande politikerna vid makten tycker om att använda till sin egen fördel, får vi en explosiv blandning av ointresse och ilska.
Nej, ingen ”slovaxit” är än i sikte. Men när Slovakien så småningom blir ett land som inte längre har rätt till EU-medel kan frågan bli aktuell.
För att undvika ett dystert scenario måste de politiska ledarna i Slovakien en gång för alla ta till sig att EU är avgörande för att landet ska fungera, och agera därefter. Tyvärr står det redan klart att en betydande del av Slovakiens nuvarande politiska representation hellre vill käbbla med EU för att skydda sina intressen till varje pris.
Av dessa skäl måste alla väljare som bryr sig om EU prata om hur viktigt EU är med anhöriga, vänner och även främlingar. Detta kanske är väl mycket begärt. Det är även oklart vad det kan leda till. Men de andra alternativen är värre.
I vår nya kolumn ”Jag tänker rösta.Tänker du?” förklarar våra gästskribenter fram till juni 2024 hur och varför man bör rösta i valet till Europaparlamentet. Den här gången är vår gäst Andrej Matišák, biträdande chef för utrikesredaktionen vid Slovakiens största dagstidning Pravda.
I vår nya kolumn ”Jag tänker rösta. Tänker du?” förklarar våra gästskribenter fram till juni 2024 hur och varför man bör rösta i valet till Europaparlamentet. Den här gången är vår gäst Andrej Matišák, biträdande chef för utrikesredaktionen vid Slovakiens största dagstidning Pravda.
Under det senaste året har konkurrenskraften prioriterats allt högre i EU:s politik och ingen kan bortse från konkurrenskraftens betydelse för EU:s framtid.
Under det senaste året har konkurrenskraften prioriterats allt högre i EU:s politik och ingen kan bortse från konkurrenskraftens betydelse för EU:s framtid.
Konkurrenskraften var ett centralt tema i kommissionsordförande Ursula von der Leyens årliga tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet i september förra året, då hon lovade att göra vad som krävs för att värna EU:s konkurrensfördelar.
Näringslivet inom EU har svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Regleringen av viktiga sektorer är strängare i EU än hos våra konkurrenter USA och Kina. Investeringarna i forskning och utveckling inom EU är lägre och den fysiska och digitala infrastrukturen hämmar handel och ekonomisk tillväxt. Dessa utmaningar är välkända och har dokumenterats i flera studier.
Ursula von der Leyen har också gett den tidigare chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghi, i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas. Detta är positivt. Det räcker dock inte med goda förslag, utan det måste också finnas en politisk vilja och möjlighet att förverkliga dem.
EU har föresatt sig att stärka unionens resiliens och inflytande i världen, men samtidigt försvagas den konkurrenskraft som krävs för att uppnå detta mål. EU:s andel av världsekonomin förväntas minska konstant från nästan 15 % till endast 9 % år 2050.
Det är därför mycket viktigt att stärka EU:s produktivitet och konkurrenskraft. I detta syfte måste EU anta en konkurrenskraftsagenda som i samklang med principerna för den inre marknaden och den sociala marknadsekonomin är framtidsorienterad samt bygger på tydliga definitioner och på samordning. Konkurrenskraftsagendan bör även främja välstånd för företagen och arbetstagarna och förbättra deras möjligheter att vara innovativa, investera, bedriva handel och konkurrera på den globala marknaden för det allmännas bästa och för att driva på omställningen i riktning mot klimatneutralitet. Detta är inte bara viktigt för att säkra framtidens välstånd, innovation, investeringar, handel och tillväxt, utan också för att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och höja levnadsstandarden.
Det är därför som näringslivet inom EU har tydliga förväntningar på denna nya dynamik och krav på att återställa konkurrenskraften inom en bredare ekonomisk och samhällelig långsiktig ram.
EESK har kartlagt de faktorer och de aktörer som påverkar konkurrenskraften och produktiviteten på lång sikt och som måste betraktas ur ett helhetsperspektiv. Vi har arbetat med ekosystemen för konkurrenskraft med ambitionen att förklara för kommissionen vilka indikatorer som bör förbättras eller kompletteras ytterligare.
En landsbaserad strategi för att bedöma problemen och hur de ska lösas tycks vara en viktig aspekt som kommissionen inte beaktar i tillräcklig utsträckning i sina två meddelanden om EU:s långsiktiga konkurrenskraft.
På ett mer övergripande plan har kommissionen listat 17 nyckeltal som ska utvärderas årligen med avseende på de nio dimensioner av konkurrenskraft som fastställts. Men medlemsstaterna måste också respektera dessa faktorer till fullo samtidigt som kommissionen måste ha lämpliga verkställighetsmedel för att ålägga medlemsstaterna att respektera faktorerna. Detta är vad vi efterfrågar.
Följande faktorer står högst upp på listan:
Tillgång till finansiering, till en rimlig kostnad men utan att framtida generationer missgynnas.
Fler investeringar i offentliga tjänster och kritisk infrastruktur samt bättre mätningar av dessa investeringar. Vi föreslår sex utvärderingsparametrar i detta avseende.
I fråga om forskning och innovation krävs ökat samarbete, såväl offentligt och privat som regionalt och globalt.
I fråga om datanät och energi är säkerhet, pris och klimatneutralitet de främsta ledorden.
När det handlar om cirkularitet behöver EU:s roll inte längre påvisas, men vi måste se till att det råder lika villkor för samtliga aktörer.
EU:s rättsliga ram för digitalisering är en föregångare, bland annat i fråga om konnektivitet, AI och data. Här måste vi hitta en balans mellan de aspekter som påverkar människan och de löften som den digitala tekniken ger.
Utbildningen måste utformas för att möta de demografiska och sociologiska utmaningarna.
Och slutligen, när det gäller EU:s strategiska oberoende och handel, är det våra beroenden som är våra svagheter. Företagen måste omorganisera sig och EU måste tillhandahålla en stödjande ram för att möta denna utmaning.
När det slutligen gäller den inre marknaden upprepar vi med bestämdhet att medlemsstaterna måste följa reglerna i unionens regelverk och fördragens principer. Inga fler hinder, men verklig kontroll. Det krävs en politisk vilja hos medlemsstaternas regeringar att genomföra de förslag som de förhandlar om i Bryssel. Kommissionen måste få till stånd ett samarbete mellan samtliga generaldirektorat och inte se problemen som isolerade företeelser, vilket bara bidrar till ökad inkonsekvens. Det är detta vi behöver.
Vi kan aldrig säga det tillräckligt många gånger.
Och låt oss i detta sammanhang förlita oss på Bryssel när det gäller resultaten av konkurrenskraftskontrollerna och användningen av regionala industrikluster på nationell nivå. Verktygen finns där, så låt oss använda dem.
Beskattning av gränsöverskridande distansarbetare globalt och konsekvenserna för EU
För vår kolumn ”En fråga till ...” har vi frågat Emilie Prouzet, EESK-ledamot och föredragande för EESK:s yttrande ”EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030”, vad som behövs för att trygga långsiktig konkurrenskraft i EU. Yttrandet kommer enligt planeringen att antas vid plenarsessionen i mars.
För vår kolumn ”En fråga till ...” har vi frågat Emilie Prouzet, EESK-ledamot och föredragande för EESK:s yttrande ”EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030”, vad som behövs för att trygga långsiktig konkurrenskraft i EU. Yttrandet kommer enligt planeringen att antas vid plenarsessionen i mars.
Alltsedan EU:s inre marknad inrättades har harmonisering och ömsesidigt erkännande av standarder gjort det möjligt för företagen att sälja sina produkter på en marknad som omfattar över 450 miljoner människor. Den inre marknaden står för 61 % av företagens handel inom EU, utgör grunden för Europas ekonomiska välstånd och gynnar därmed dess medborgare, konsumenter, arbetstagare och företag. Kommissionen uppskattar att 25 % av EU:s bruttonationalprodukt genereras av den inre marknaden.
Alltsedan EU:s inre marknad inrättades har harmonisering och ömsesidigt erkännande av standarder gjort det möjligt för företagen att sälja sina produkter på en marknad som omfattar över 450 miljoner människor. Den inre marknaden står för 61 % av företagens handel inom EU, utgör grunden för Europas ekonomiska välstånd och gynnar därmed dess medborgare, konsumenter, arbetstagare och företag. Kommissionen uppskattar att 25 % av EU:s bruttonationalprodukt genereras av den inre marknaden.
Den senaste tidens utveckling, t.ex. i fråga om den digitala omställningen och omställningen till en mindre koldioxidintensiv och mer hållbar ekonomi, kräver dock nya anpassningar, och det gör också konsumenternas, arbetstagarnas och företagens föränderliga behov och nya geopolitiska omständigheter.
För den inre marknadens fortsätta framgång krävs det förbättringar på flera områden, bland annat vad gäller den europeiska energi- och industripolitiken: en energiunion, en bankunion, en gynnsammare ram för såväl stora som små företag och mer offentligt stöd till det europeiska projektet, effektivare offentliga tjänster och förbättrad infrastruktur för it, energi och transporter.
Med två banbrytande rapporter från Italiens före detta premiärministrar Enrico Letta (om den inre marknadens framtid) och Mario Draghi (om EU:s framtida konkurrenskraft), som offentliggörs under första halvåret 2024, har Arbetsgivargruppen vid EESK sammanfattat sina huvudbudskap för en framgångsrik framtid för EU:s inre marknad i sitt dokument på en sida om ”EU:s inre marknad: nästa generation”.
Den femte ESDR-rapporten om hållbar utveckling i Europa visar att EU i nuvarande takt inte kommer att uppnå en tredjedel av målen för hållbar utveckling senast 2030. Rapporten, som utarbetats i samarbete med det civila samhället, visar en stagnation och tillbakagång när det gäller miljömål och sociala mål i många europeiska länder, en situation som förvärrats av kriserna sedan 2020. Målen för hållbar utveckling omfattar områden såsom fattigdomsminskning, ingen hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, klimatåtgärder och rent vatten.
Den femte ESDR-rapporten om hållbar utveckling i Europa visar att EU i nuvarande takt inte kommer att uppnå en tredjedel av målen för hållbar utveckling senast 2030. Rapporten, som utarbetats i samarbete med det civila samhället, visar en stagnation och tillbakagång när det gäller miljömål och sociala mål i många europeiska länder, en situation som förvärrats av kriserna sedan 2020. Målen för hållbar utveckling omfattar områden såsom fattigdomsminskning, ingen hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, klimatåtgärder och rent vatten.
För att ta itu med detta har tio beslutsamma politiska åtgärder föreslagits för att avvärja oåterkalleliga miljömässiga och sociala brytpunkter. Hur brådskande detta är betonades vid ett evenemang som anordnades gemensamt av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT) och FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling (SDSN). Rapporten syftar till att vägleda EU när det gäller att stärka dess ledarskap i fråga om målen för hållbar utveckling inför valet till Europaparlamentet i juni 2024 och toppmötet om framtiden i september 2024, som sammankallats av FN:s generalsekreterare.
Talarna vid evenemanget betonade behovet av omedelbara åtgärder före 2030 för att avvärja oåterkalleliga brytpunkter. Camilla Brückner från FN/UNDP, Zakia Khattabi, Belgiens minister för klimatåtgärder, och Petra Petan från EU-kommissionen framhöll vikten av att hålla fast vid Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar.
Guillaume Lafortune, vice ordförande för FN:s SDSN, presenterade rapporten och de tio prioriterade åtgärderna riktade till de politiska partierna, nästa Europaparlament, nästa EU-kommission, Europeiska rådet och medlemsstaterna. I uppmaningen till handling, som undertecknats gemensamt av EESK och SDSN, uppmanas de europeiska ledarna att samarbeta för en grön, social och internationell europeisk giv för framtiden. Peter Schmidt, ordförande för EESK:s NAT-sektion, underströk att de kommande sex åren är avgörande för att främja Agenda 2030, och betonade EESK:s åtagande att driva på EU-institutionerna i arbetet med målen för hållbar utveckling och ett meningsfullt deltagande från det civila samhällets sida. Uppmaningen till handling syftar till att vägleda de europeiska ledarna mot en övergripande europeisk giv som är anpassad till de gröna och sociala mål som EESK förespråkar. (ks)
