Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Den 8 april lanserade det europeiska nätverket mot fattigdom (EAPN) sin senaste Poverty Watch Report med titeln ”Towards a systemic approach to social protection”.

I rapporten, som presenterades för första gången vid ett evenemang i Bryssel som anordnades i samarbete med EESK:s grupp för civilsamhällesorganisationer, beskrivs de utmaningar som måste övervinnas för att säkra starka och resilienta sociala trygghetssystem. Detta är särskilt relevant i dagens läge, eftersom EU:s välfärdsstater brottas med växande ekonomiska begränsningar till följd av nationella utgiftsinskränkningar och stigande försvars- och säkerhetsutgifter.

Rapporten, som bygger på uppgifter från 19 nationella medlemsorganisationer i EAPN, visar att det för att uppnå en systematisk strategi för ett heltäckande och effektivt socialt skydd krävs en politik som är inbäddad i integrerade, långsiktiga strategier som sammanför de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna. Denna politik måste bygga på tillförlitliga belägg, data och meningsfullt deltagande av människor som lever i fattigdom.

EAPN:s nationella nätverk uttrycker oro över nedskärningarna i de sociala utgifterna. Dessutom fortsätter indikatorer såsom höga nivåer av bristande utnyttjande av sociala förmåner att väcka farhågor om effektiviteten hos en politik som inte når dem som är i behov av och berättigade till sociala förmåner.

Enligt rapporten har reaktionerna på denna snabbt föränderliga värld som präglas av digitalisering, krig, en åldrande befolkning och klimatförändringar varit otillräckliga, vilket belyser behovet av att återupprätta en systematisk strategi för socialpolitiken.

Juliana Wahlgren, direktör för EAPN, lyfte fram frågans brådskande karaktär och konstaterade att EU måste skydda välfärdsstaten och prioritera sociala utgifter. ”I detta syfte innehåller Poverty Watch-rapporten bland annat rekommendationer om minimiinkomst, bostadskrisen och energiomställningen. Effektivitet och tillräcklighet är avgörande. Nästa år kommer Europeiska kommissionen att lansera en EU-strategi för fattigdomsbekämpning, men denna kan bara lyckas om medlemsstaterna antar en verkligt systematisk strategi för socialt skydd. Eftersom mer än 20 % av EU:s befolkning riskerar att drabbas av fattigdom har vi inte råd att fortsätta med en splittrad politik – det sociala skyddet måste vara starkt, samordnat och effektivt.”

Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer, förklarade: ”För att utrota fattigdomen krävs oförtröttliga åtgärder från alla medlemsstaters sida. En stor del av den fattigdom som finns i EU är generationsöverskridande och kan vara särskilt svår för barn och äldre. När det gäller utbildning, bostäder och dyr energi måste särskilda åtgärder vidtas för att hantera systemets svagheter. I annat fall kommer EU som politisk enhet att behöva kämpa för att upprätthålla medborgarnas förtroende.”

Krzysztof Balon, vice ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer och föredragande för EESK:s yttrande om EU:s första strategi för fattigdomsbekämpning någonsin, som tillkännagavs i Europeiska kommissionens politiska riktlinjer för 2024–2029 sade: ”En effektiv EU-strategi för fattigdomsbekämpning måste utgå från erfarenheterna hos de människor som lever i fattigdom och tillgodose deras behov. Den bör också vara till stöd för det civila samhällets organisationer som bör involveras i utformningen och genomförandet av lämpliga projekt och åtgärder för att bekämpa social utestängning.”

EESK:s yttrande kommer att läggas fram vid EESK:s plenarsession den 16–17 juli.

Av EESK:s arbetstagargrupp

För att kunna ljuga måste man tro att man vet vad som är sant. För att kunna snacka skit krävs ingen sådan övertygelse. Detta är budskapet i filosofen Harry G. Frankfurts bok Bullshit, och det känns särskilt angeläget efter gårdagens så kallade ”befrielsedag” i Washington.

Den 2 april tillkännagav USA:s president en schablonimporttull på 10 % för alla länder, samt särskilda tullar för de ”värsta förbrytarna”. En förteckning över sådana förbrytare visades upp, med siffror över ”ömsesidiga tullar” för andra länder, inklusive 20 % för EU. Att dessa siffror till stor del är tagna ur luften och naturligtvis inte överensstämmer med någon korrekt definition av ömsesidiga tullar var inget som presidenten brydde sig om. Inte heller det faktum att EU:s underskott när det gäller tjänstehandeln nästan väger upp den totala handeln mellan de två blocken. Men poängen var ju heller inte att det skulle vara korrekt.

Vad kommer detta nya handelskrig som bygger på nonsensbeslut att medföra för medborgarna? Förmodligen högre inflation, osäkerhet på marknaden och ett hårt slag mot EU:s industri. Det återstår att se om något av detta kommer att gynna amerikanska arbetstagare.

Utöver tullfrågan måste EU skydda arbetstagare och arbetstillfällen på hemmaplan och mildra de inledande effekterna, inte bara till följd av tullarna, utan också den osäkerhet som uppstår på grund av deras godtycklighet. Detta innebär att vi åter måste få igång vår inhemska efterfrågan och se till att välståndet omfördelas och utnyttjas på ett effektivt sätt.

Vi måste också slå vakt om och investera i våra viktigaste industrier och sektorer, diversifiera energikällorna, ta itu med levnadskostnadskrisen och effektivisera EU:s beslutsfattande genom reformer. Ett starkt och motståndskraftigt samhälle är det enda som kan förhindra att Trumpkopior börjar dyka upp i Europa. Arbetsmarknadsparterna är en mycket viktig del av ett sådant samhälle. Det finns goda skäl till varför fackföreningarna är en av duon Musk-Trumps svurna fiender.

Det civila samhället tar itu med polariseringen i samhället

Vi befinner oss nu i april, men vi tänker fortfarande tillbaka på den energi och de insikter som växte fram under våra flaggskeppsevenemang i mars – evenemang som än en gång visade det civila samhällets styrka och beslutsamhet.

Mars var verkligen en intensiv och inspirerande månad vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Vi höll vårt årliga ungdomsevenemang, Ditt Europa, din mening, där vi lämnar över mikrofonen till dem som representerar Europas framtid: ungdomarna, många av dem gymnasieelever, från hela kontinenten, inklusive Förenade kungariket och EU:s kandidatländer.

Vi anordnade också vår vecka för det civila samhället för andra gången, som samlade över 800 företrädare för det civila samhället i hela Europa. De träffades för att delta i livliga diskussioner, utbyta bästa praxis och gemensamt ta fram lösningar för att stärka det demokratiska deltagandet. Årets vecka hölls under rubriken Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen.

I dagens turbulenta läge råder det ingen brist på brådskande problem. Så varför fokusera på polarisering?

Polarisering – en allt djupare klyfta mellan motsatta åsikter – kan vara en normal del av det demokratiska samtalet, ofta ideologiskt förankrad. Faktum är att en dynamisk debatt och uttryck för mångsidiga, till och med oförenliga åsikter – är viktiga inslag i alla öppna och pluralistiska samhällen, såsom våra. EESK har ofta framhållit att en öppen debatt, som inte begränsas på något sätt, är grunden för ett deltagandebaserat samhälle, något som demokratin inte kan fungera ordentligt utan.

Men den polarisering som vi bevittnar i dag är annorlunda. Vi ser hur en negativ polarisering och populism växer fram som förkastar dialog, urholkar förtroendet och undergräver demokratiska värden. I politiken och i det offentliga livet krymper utrymmet för kompromisser. När polariseringen blir fientlig – när den göder hat eller bitterhet – bryter den ned den sociala sammanhållningen, underblåser splittring och leder i värsta fall till våld.

Genom att uppmärksamma polariseringen under vårt evenemang ville vi peka på den oroväckande ökningen av dess hotfulla inslag, som sakta men säkert smyger sig in i varje vrå och skrymsle av det europeiska samhället.

Denna oroande tendens förstärks av ett antal hot: utländsk inblandning i demokratiska processer, spridning av desinformation och manipulation av sociala medier för att tysta avvikande röster och främja extrema åsikter. Vi ser också att trycket på mediefriheten ökar – antingen genom monopolisering, statlig inblandning eller attacker mot journalister – i en tid då fria och pluralistiska medier behövs mer än någonsin.

Vi inom EESK är djupt oroade över de tilltagande hatbrotten över hela Europa, inbegripet hatbrott på grund av religion, kön och genus. Hat undergräver demokratin, försvagar våra institutioner och sår misstro bland medborgarna.

Det är just här som det civila samhället spelar en avgörande roll. Det civila samhällets organisationer har drivkraften och modet att försvara demokratiska utrymmen, upprätthålla de grundläggande rättigheterna och stärka kittet i våra samhällen. Detta inbegriper att motverka de toxiska effekterna av negativ polarisering.

Det civila samhällets vecka var vårt sätt att stödja denna insats. Den erbjöd utrymme för meningsfull dialog, nya idéer och gemensam problemlösning i syfte att främja deltagande och social sammanhållning. Vi hade kontaktgruppspaneler om olika ämnen och en dag som ägnades åt Europeiska medborgarinitiativet – EU:s viktigaste verktyg för direktdemokrati.

Under veckan delade EESK också ut sitt 15:e pris till det civila samhället, som tilldelades tre enastående initiativ för att bekämpa polarisering i hela Europa. De vinnande projekten hade valts ut bland över 50 bidrag från 15 medlemsstater och visar både utmaningens omfattning och det djupa engagemanget hos det civila samhällets aktörer för att beslutsamt anta den.

Jag hoppas att årets vecka för det civila samhället och våra pristagare kommer att inspirera till förnyad optimism och tro på den roll som det civila samhället kan spela i att försvara och främja europeiska demokratiska värden.

Vi håller fortfarande på att gå igenom idéerna, förslagen och initiativen från våra evenemang i mars, så vi beslutade att i denna aprilutgåva ge ordet till några av deltagarna i det civila samhällets vecka och Ditt Europa, din mening. Trevlig läsning!

Laurenţiu Plosceanu

Vice ordförande med ansvar för kommunikation

Tatiana Povaljaeva företrädde Ukraina vid årets upplaga av Ditt Europa, din mening tillsammans med sina elever. Hon är lärare på en skola i Charkiv och har undervisat sina elever på distans sedan februari 2022, när hon stod framför dem senast. Hon beskriver utmaningarna med att undervisa i en stad som ligger endast 40 kilometer från den ryska gränsen och har utsatts för oupphörliga angrepp sedan kriget började.

Kan du, i egenskap av pedagog och lärare, berätta hur kriget har påverkat din förmåga att undervisa och det ukrainska utbildningssystemet i allmänhet?

I dag har nästan alla skolor i Charkiv gått över till distansundervisning eftersom vi inte har tillräckligt många skyddsrum för att kunna garantera våra elevers säkerhet om lektioner hålls på plats i skolan. Vi undervisat på distans i tre år nu, och senaste gången jag såg mina elever i klassrummet var den 23 februari 2022.  Många elever har lämnat landet – de hade inget annat val. De bor nu i olika länder runt om i Europa, och som lärare känner jag stor sorg. Jag saknar mina elever och vet att de har många saker att kämpa med. De måste ibland studera i skolor i både Ukraina och andra europeiska länder. Det är en enorm påfrestning för dem. Vi som bor kvar i Ukraina befinner oss samtidigt i ständig fara. Detta är något som ingen borde behöva gå igenom.

Att undervisa och stödja elever i krigstid är något vi aldrig tidigare har gjort. En av de största utmaningarna för mig är den maktlöshet jag känner när det gäller att hjälpa vissa elever. Ibland räcker min kunskap och min erfarenhet inte till för att hantera de hälsoproblem de drabbats av till följd av stress och stressrelaterade biverkningar. Jag har sett elever drabbas av allvarliga personlighetsförändringar till följd av posttraumatiskt stressyndrom, och då behöver de i första hand få hjälp av en läkare, inte en lärare. Det gör ont att inse att man inte kan skydda sina elever från allt hemskt de går igenom. Vi håller ändå nära kontakt med våra elever, och finns där för att hjälpa, stödja och ta hand om dem.

En annan sak som inte är helt lätt att hantera är hur jag själv ska vara stark och en bra tillgång för mina elever – inte bara i de ämnen jag undervisar i, utan också när det gäller andra sidor av livet. En stark och tålig lärare kan göra mer för att hjälpa sina elever, men frågan är hur vi ska behålla vår styrka? Lärare som lever och arbetar mitt i ett krig har ett lika stort behov av stöd som alla andra, eftersom vi stöder de barn som är vår framtid. Ju mer positiva lärarna känner sig, desto mer stöd och omsorg kan de ge sina elever.

Varför tycker du att det är viktigt att uppmuntra dina elever att intressera sig för politiken och samhällslivet, eller att delta i internationella evenemang som det här?

Att uppmuntra våra elever att engagera sig och agera är en av de viktigaste uppgifterna för oss lärare. En ännu viktigare uppgift är att inspirera dem att fortsätta delta i det politiska livet, eftersom politiken har en betydande inverkan på människors liv. Politiken erbjuder en värdefull möjlighet att lägga fram idéer och lösningar på många av de problem vi står inför i dag.

Genom att delta i internationella evenemang som Ditt Europa, din mening kan eleverna hitta samarbetspartner eller anhängare så att de kan utbyta idéer, samarbeta för att hitta de bästa lösningarna och ta del av varandras värdefulla erfarenheter. När elever från olika skolor träffar varandra får de utan tvivel också tillfälle att reflektera över hur pass progressiva de är, vilka planer, mål och perspektiv de har och vilken typ av personlig utveckling de fortfarande kan ha ett behov av.

Om du fick chansen att framföra ett budskap till andra lärare eller andra skolor, vad skulle du i så fall vilja säga, i egenskap av lärare i dagens Ukraina?

Jag har bara tre saker som jag skulle vilja dela med mig av till de andra lärarna och deras elever. För det första, om du verkligen vill veta sanningen om kriget, fråga dem som lever mitt i det.

För det andra, kom ihåg att det är viktigt att stå enade för att kunna hjälpa andra och ha beredskap för att förebygga katastrofer. Var också medveten om hur betydelsefullt det är att vara en del av en stark gemenskap med gemensamma etiska värderingar, intressen och framtidsutsikter.

Den tredje saken jag vill betona, och det är nog den mest livsbejakande delen av mitt budskap, är att vi faktiskt lever. Vi lever våra liv, vi kämpar och vi uppnår resultat. Vi gör vad vi kan för att bli bättre människor, vi hoppas på det bästa och vi anstränger oss för att bevisa att det även i de mörkaste stunderna finns hopp och livslust. Vi känner vördnad för dem som offrar sina liv för att vi ska kunna behålla vår självständighet, och vi gör vårt bästa för att hjälpa dem som kämpar. Vi är tacksamma mot alla som hjälper oss.

Ukrainska elever och studenter deltar i många nationella och internationella evenemang och tävlingar, inklusive olympiader, där de når strålande resultat och får internationellt erkännande. Samtidigt lär vi oss att överleva fysiskt, intellektuellt och känslomässigt trots att levnadsvillkoren är mycket svåra, vilket sätter sin prägel på de liv vi lever mitt i Europa.

Tatiana Povaljaeva har undervisat i engelska på skola nr 99 i Charkiv, Ukraina, i nästan 26 år. Hon deltog i årets upplaga av Ditt Europa, din mening tillsammans med sina elever. 

Den inre marknadens fragmentering har en direkt inverkan på levnadskostnaderna i EU och driver många européer närmare fattigdomsgränsen. Vi frågade Emilie Prouzet, föredragande för yttrandet på detta tema, vad EESK anser att man bör göra för att ta itu med detta problem och skapa en rättvis och konkurrenskraftig inre marknad. 

Av Emilie Prouzet

Den inre marknadens brister har en direkt inverkan på levnadskostnaderna, och EESK beklagar att situationen håller på att förvärras. Levnadskostnaderna är mer än någonsin den viktigaste frågan för alla som bor i EU, särskilt ungdomar. Mest utsatta i EU är de 94,6 miljoner personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning.

IMF uppskattar att de icke-tariffära handelshindren inom EU motsvarar tullar på cirka 44 % för varor, vilket är tre gånger högre än motsvarande hinder mellan USA:s delstater, för att använda den jämförelse som nu är gängse. För tjänstemarknaden är siffran 110 %!

Livsmedel, boende, energi, hälso- och sjukvård, utbildning. Många områden påverkas och det finns initiativ på EU-nivå. Vi måste alla ta oss i kragen: medlemsstaterna, näringslivet och kommissionen i dess egenskap av fördragens väktare. Jag vill här ta upp tre av de viktigaste rekommendationerna i vår rapport.

Först och främst måste vi så snart som möjligt komma till rätta med de geografiska leveransbegränsningar och den nationella segmentering som införts av privata företag. Ett sådant agerande begränsar konkurrensen och leder till högre priser för konsumenterna. 14 miljarder dollar. Det är den extra kostnad som konsumenterna tvingas betala varje år enligt en studie som det gemensamma forskningscentrumet gjorde 2020. Om vi tar hänsyn till inflationen är det rimligt att det främsta målet nu är att förbättra den inre marknaden. Kommissionen arbetar med detta, främst via arbetsgruppen för efterlevnad på den inre marknaden. Även om problemet är komplicerat har flera förslag lagts fram. Låt oss titta närmare på deras effekter och göra snabba framsteg på detta område.

Vi föreslår också en snabbare handläggning för att komma åt nationella regler som strider mot EU-lagstiftningen. Vi bör undersöka möjligheten till interimistiska förelägganden vid uppenbara överträdelser av EU:s regler. Vi får inte tillåta att hinder införs. Protektionismen i vissa medlemsstater får direkta konsekvenser. Hur kan vi förhindra att bäst före-datumet för läkemedel har passerat innan läkemedlen kan skickas dit där de behövs?

För att främja en rättvis och konkurrenskraftig inre marknad är vi slutligen skyldiga att hitta en balans som innebär att vi förhindrar att höga standarder för hållbarhet, välbefinnande och arbetstagarskydd urholkas. Vi måste också minska onödig byråkrati och göra det enklare att bedriva handel över gränserna.

EU:s gröna vecka äger rum den 3–5 juni på temat ”ren, konkurrenskraftig och cirkulär”.

Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) och kommissionens flaggskeppsinitiativ, är stolt över att vara med och anordna EU:s gröna vecka 2025, med fokus på cirkulära lösningar för ett konkurrenskraftigt EU. Årets konferens kommer att handla om hur den cirkulära ekonomin kan stärka den hållbara konkurrenskraften, minska avfallet och främja innovation. Den 3–4 juni kommer man vid högnivådebatter att undersöka de politiska aspekterna av cirkularitet, följt av ingående diskussioner med berörda parter den 5 juni om cirkularitetens potential för ett resurseffektivt och konkurrenskraftigt EU.

Evenemanget kommer också att ge tillfälle att presentera rapporten från dialogen med berörda parter den 10 april vid EESK. Detta uppvärmningsevenemang till konferensen var ett tillfälle för berörda parter att föra livliga diskussioner om given för en ren industri, strategin för bioekonomi och den kommande rättsakten om den cirkulära ekonomin.

Du kan anmäla dig till EU:s gröna veckas konferens här. (ac)

Årets pris ledde till 58 inskickade ansökningar från privatpersoner, privata företag och organisationer i det civila samhället i flera EU-medlemsstater, och återspeglar en bred geografisk spridning.

Ansökningarna omfattar många olika teman, från ungdomars engagemang och egenmakt till social sammanhållning och inkludering, från mediekompetens och oavsiktlig spridning av felaktig information till mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Många initiativ tar itu med problemet i grunden och bidrar till att förhindra polarisering.

Initiativ som EUth Voices for Social Change, som drivs av den ideella organisationen Youthmakers Hub i Grekland, syftar till att ge ungdomar möjlighet att främja positiv förändring i sina lokalsamhällen. Dessa projekt tar itu med skadlig polarisering och skapar en kultur av tolerans genom att uppmuntra människor att delta i konstruktiva dialoger och motstå splittrande budskap, till exempel genom utbildning i digital kompetens och poddradio.

Andra projekt bekämpar polariserande budskap och radikalisering. De bidrar till att överbrygga kulturella, etniska och generationsrelaterade klyftor, hantera samhällsklyftor, främja ömsesidig förståelse och samarbete, skydda grundläggande rättigheter och inspirera till social sammanhållning.

DEMDIS Digital Discussion, ett initiativ som lanserades av DEMDIS i Slovakien, skapade en ny programvaruplattform för att föra en rättvis digital diskussion – även i kontroversiella frågor. Användarna röstar om uttalanden och placeras i separata åsiktsgrupper. Genom att hitta en gemensam grund byggs broar mellan dessa polariserade sidor.

Vägledningen om mänskliga rättigheter skapad av The Baltic Human Rights Society är ett exempel på hur det civila samhället kan arbeta för att upprätthålla de grundläggande rättigheterna. Vägledningen fungerar som en plattform för utbildning om mänskliga rättigheter och ger flerspråkiga förklaringar om hur mänskliga rättigheter kan och bör fungera i specifika situationer i det dagliga livet.

Årets bidrag innehöll också flera kulturella och konstnärliga vinklar för att ta itu med polariseringen, såsom Atlas géopolitique de la culture et des médias indépendants en Europe av Arty Farty. Detta initiativ lyfter fram prioriterade teman för ett nätverk av oberoende kultur- och medieorganisationer i hela Europa, såsom inkludering, minskning av territoriella klyftor och behovet av att bekämpa desinformation. Dessa projekt visar att kultur och medier kan spela en omdanande roll när det gäller att avpolarisera samhället.