av Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Trots att EU är rikare än de flesta delar av världen är miljontals barn beroende av att deras skola dagligen ger dem mat. Antalet medlemsstater som tillhandahåller mat till barn under skollov ökar. Bara detta faktum visar att fattigdom på den mest grundläggande nivån existerar och ökar och att den tillträdande kommissionen måste ta itu med den på ett kraftfullt sätt och utan att tveka.

Den europeiska fattigdomsstatistiken är deprimerande läsning. Omkring 21 % av EU:s befolkning riskerar fattigdom och social utestängning (uppgifter från Eurostat för 2023) och nästan 25 % av barnen riskerar att hamna i fattigdomsfällan (uppgifter från Eurostat för 2023). Det kan mycket väl vara så att problemet skulle vara ännu värre utan nuvarande EU-initiativ för att åstadkomma förändringar på detta område, men det måste medges att de inte räcker till. Därför välkomnar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) och dess grupp för civilsamhällesorganisationer kommissionsordförande Ursula von der Leyens tillkännagivande att kommissionen under mandatperioden 2024–2029 kommer att arbeta med en EU-strategi för fattigdomsbekämpning för att angripa de bakomliggande orsakerna till fattigdom. EESK, och min grupp i synnerhet, har länge efterlyst en sådan strategi.

Tyvärr är fattigdom inte bara en ”brist” på de grundläggande resurser som familjerna behöver dagligen. Det är resultatet av en rad långsiktiga omständigheter som går hand i hand med långvarig eftersatthet. Denna eftersatthet är kopplad till politiska system, som i bästa fall ignorerar vissa grupper och i värsta fall diskriminerar dem.

I lösningarna måste man beakta de djupgående historiska orsakerna till fattigdom. Detta innebär att man måste ta hänsyn till alla skeden av människors liv, från födseln till döden. Detsamma gäller tillhandahållandet av bostäder, som håller på att bli ett av de allvarligaste problemen i de europeiska samhällena. Därför har EESK på begäran av min grupp beställt en studie om hållbara bostäder till överkomlig kostnad i EU. Den presenterades vid vår konferens den 21 november om att skydda de mest utsatta människorna i EU genom hållbara bostäder till överkomlig kostnad. Med denna konferens visade vi att bostäder till överkomlig kostnad är ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa fattigdom.

Det är glädjande att den nya kommissionen kommer att omfatta en kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder för att på så sätt bidra till att utrota fattigdomen. Det är dock oroande att de flesta politiker fortfarande ser fattigdomsutrotning som ett problem som måste lösas med stora, byråkratiskt förvaltade budgetar. Resurserna kommer att nå de drabbade endast om detta tänkesätt ändras. Fattigdom är en övergripande fråga, och de nya kommissionsledamöterna med ansvar för energi och bostäder, jämlikhet, sammanhållning och reformer samt en rättvis omställning måste ta ansvar för att skyndsamt driva på denna förändring.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) står värd för ”Kraftfulla möten: ett slut på energifattigdomen i bilder”, en fängslande fotoutställning som visar fotografen Miriam Strongs arbete. Utställningen anordnas i samarbete med Friends of the Earth Europe och sätter fokus på aktivismen, kollektivismen och egenmakten i samhällen i hela Europa som står inför energifattigdom. Utställningen anordnas på initiativ av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK och visas i EESK:s JDE-byggnad i Bryssel, Rue Belliard 99–101, den 4–16 december.

Vid öppningsevenemanget framhöll EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, Aurel Laurenţiu Plosceanu, och ordföranden för Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK, Séamus Boland, EESK:s åtagande att utrota fattigdom, främja energi till överkomliga priser, stimulera systemförändringar och uppfylla målen för hållbar utveckling. 

I sitt anförande diskuterade Séamus Boland de stigande levnadskostnaderna och de ökande fattigdomsnivåerna i Europa och betonade behovet av ett kraftfullt politiskt svar från den nya kommissionen och det nyvalda Europaparlamentet. ”EU:s första strategi mot fattigdom och given för ren industri, som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagett i sina politiska riktlinjer för den nya kommissionen, måste ge hållbara lösningar som fungerar på fältet”, sade Séamus Boland.

Energirättviseaktivisten Laia Segura och Yvonne Lemmen, som arbetar med kommunikation vid Friends of the Earth, underströk att fotoprojektet går ut på att undersöka hur människor hanterar energifattigdom och kämpar för sin rätt till anständiga och klimattåliga bostäder med ren energi till ett överkomligt pris. För mer information, klicka här.

EESK har efterlyst ett europeiskt flaggskeppsinitiativ för hälsa, föreslår att det inrättas en europeisk hälsounion och uppmanar med kraft kommissionen att offentliggöra en handlingsplan mot sällsynta sjukdomar med tydliga och uppnåeliga mål.

Under debatten om ”Ett europeiskt flaggskeppsinitiativ för hälsa” vid plenarsessionen i oktober efterlyste EESK att EU skulle lansera ett ambitiöst initiativ som syftar till att bygga upp en övergripande struktur för hälsa i EU. Att skapa en europeisk handlingsplan mot sällsynta sjukdomar stod också på dagordningen.

EESK:s ordförande Oliver Röpke inledde debatten genom att konstatera: ”Det är mycket viktigt att alla som bor i EU har tillgång till högkvalitativ och lättillgänglig hälso- och sjukvård till ett överkomligt pris. Vi måste investera i innovativa och hållbara hälso- och sjukvårdssystem och vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa ojämlikhet i hälsa både inom EU och globalt. Sällsynta sjukdomar gör bestående ojämlikheter och sårbarheter ännu mer synliga. Därför behöver vi omfattande EU-åtgärder mot sällsynta sjukdomar.”

Föredraganden för yttrandet om det europeiska flaggskeppsinitiativet för hälsa, Alain Coheur, sade: ”I dag försöker vi anta en färdplan för framtida kommissionsledamöter som främjar hälso- och sjukvård för alla och skyddar människor mot framtida kriser.” Ágnes Cser, föredragande för yttrandet om sällsynta sjukdomar, tillade: "Vi måste lägga fram en handlingsplan. Vi får dock inte bara rikta in oss på handlingsplanen mot sällsynta sjukdomar utan måste även fokusera på hälsa – hälsa är nyckeln till konkurrenskraft. Vår hälsounion får inte förbli tomma ord.”

I yttrandet om det europeiska flaggskeppsinitiativet för hälsa fastställs strategiska pelare för att stärka solidariteten och samarbetet mellan medlemsstaterna på hälsoområdet. Till dessa hör inrättandet av en europeisk vård-, omsorgs- och hälsogaranti där det fastställs fleråriga hälsomål på EU-nivå. Detta skulle kunna leda till en rättsligt bindande text (t.ex. ett direktiv).

En annan pelare är förverkligandet av One Health-modellen, som kopplar samman politiken för människors, djurs, växters och miljöns hälsa. I yttrandet om att bekämpa sällsynta sjukdomar uppmanas kommissionen att offentliggöra ett meddelande med en omfattande europeisk handlingsplan mot sällsynta sjukdomar med mål som är specifika, mätbara, uppnåeliga, relevanta och tidsbegränsade (SMART) och som kan uppnås senast 2030. (lm) 

Stefano Mallia, ordförande för Arbetsgivargruppen

Donald Trump har vunnit valet i USA och kommer att bli president för andra gången. Valresultatet är otvetydigt och måste bemötas med respekt. Men vad händer nu?

Våra förbindelser med USA bygger på reciprocitetsprincipen och därför är EU och USA fortfarande viktiga samarbetspartner när det gäller geopolitik och handel. Det finns inget utrymme för isolationism eller protektionism i dagens sammanlänkade värld, eftersom sådana strategier undergräver vårt ömsesidiga och globala samarbete och ekonomiska välstånd.

USA och EU är varandras främsta handelspartner. Den bilaterala handeln mellan EU och USA har nått en historisk höjd på över 1,6 biljoner euro år 2023 och de bilaterala direktinvesteringarna ligger på över 5 biljoner euro. USA är en viktig källa till direktinvesteringar i EU. Amerikanska direktinvesteringar i Europa uppskattas till omkring 3,6 biljoner US-dollar, medan EU:s investeringar i USA uppgår till cirka 3 biljoner US-dollar. Dessa ömsesidiga investeringar stärker det ekonomiska beroendet mellan EU och USA och skapar miljontals arbetstillfällen på båda sidorna av Atlanten.

Därför är det viktigt med fortsatta förbindelser. Att införa tullavgifter på mellan 10 % och 20 % för alla varor utifrån, däribland EU-varor, såsom Trump tidigare föreslagit, skulle vara en återvändsgränd, och vi efterlyser nu en öppnare dialog och en framåtblickande samarbetsagenda.

Handels- och teknikrådet mellan EU och USA har underlättat dialogen om kritiska frågor som artificiell intelligens och halvledare. Å ena sidan bör dialogen stärkas och uppgraderas, men å andra sidan måste EU:s politiska reformer påskyndas. EU måste skärpa sig och hitta vägen till ett bra samarbete med USA.

Vi måste också förbereda oss för det scenario där vi i viktiga frågor som klimatförändringarna och Ukraina kan behöva gå vår egen väg. Denna framtidsbild är inte osannolik och därför bör vi i praktiken vänja oss vid att betrakta den som den nya verkligheten.

Nästa kommission måste verka för utvidgning. Frågan är inte huruvida unionen bör utvidgas, utan hur det ska ske på rätt sätt. Detta var slutsatsen vid ett högnivåforum om utvidgningen som anordnades av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). I forumet deltog EESK:s ordförande Oliver Röpke, kommissionsledamoten med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, Nicolas Schmit, och ministrar från både EU:s medlemsstater och kandidatländerna.

Tillsammans med kommissionen anordnade EESK ett högnivåforum för utvidgningen, i anslutning till kommitténs plenarsession i oktober. Mer än 140 företrädare för det civila samhället från kandidatländerna kom samman för första gången någonsin. Deltagarnas kärnbudskap var tydligt: det civila samhället och arbetsmarknadens parter, som ofta förbises i anslutningsprocessen, måste ges en central roll i utvidgningsprocessen.

”Det handlar inte bara om EU:s utvidgning – det handlar om att förbereda framtida medlemsstater så att de aktivt kan delta i utformningen av EU och se till att de är fullt rustade att möta de utmaningar som väntar”, förklarade Oliver Röpke. ”Genom samarbete med det civila samhället, arbetsgivarorganisationer och fackföreningar lägger vi den nödvändiga grunden för ett mer inkluderande och starkare Europa”.

Under debatten belystes behovet av att hålla jämna steg med den senaste händelseutvecklingen kring utvidgningen, eftersom 2024–2029 års kommission kommer att spela en avgörande roll i slutförandet av utvidgningsprocessen.

Ett annat kärnbudskap i debatten var vikten av en gradvis, förutsägbar och meritbaserad integration, där framsteg uppmärksammas och belönas med verkliga utsikter till anslutning.

Nicolas Schmit underströk det civila samhällets centrala roll: ”En välfungerande social tvåparts- och trepartsdialog och deltagande av arbetsmarknadens parter är avgörande inslag i samband med EU-anslutningen, eftersom de är en del av vår sociala marknadsekonomi.”

Tysklands statssekreterare, Rolf Schmachtenberg, konstaterade: ”Arbetsrättsliga och sociala aspekter är avgörande för en framgångsrik EU-anslutning. Om man vill förbättra livet för alla medborgare, skapa möjligheter och motverka social ojämlikhet behövs en effektiv sysselsättningspolitik, goda arbetsvillkor och fungerande sociala trygghetssystem, med starka arbetsmarknadsparter.”

Under debatten underströk Montenegros minister för arbetsmarknadsfrågor, sysselsättning och social dialog, Naida Nišić, högnivåforumets betydelse som en plattform för dialog som gör det möjligt för Montenegro att bedöma framstegen.

Greklands arbetsmarknads- och socialminister, Niki Kerameus, betonade att det var ett stort privilegium att ”delta i denna viktiga diskussion om EU:s utvidgning och den avgörande roll som arbetsmarknadens parter spelar för att forma den framtida europeiska miljön för arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter”.

Albaniens biträdande ekonomi-, kultur- och innovationsminister, Olta Manjani noterade: ”Albanien ökar aktivt sin närvaro i EU:s institutioner, kommittéer och arbetsgrupper, och inrättandet av en gemensam rådgivande kommitté med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är en av dessa insatser.”

EESK har konsekvent förespråkat en utvidgning av EU. År 2024 lanserade kommittén ett pilotprojekt, initiativet för kandidatlandsledamöter, som gör det möjligt för det civila samhället i kandidatländerna att bidra till EESK:s arbete. Initiativet visar att ett aktivt deltagande från kandidatländernas civila samhälle stärker utvidgningsprocessen.  (mt)