Aldrig tidigare har vi haft en så välutbildad generation med så stor potential, men som samtidigt är under så stor press och tvivlar så mycket på framtiden, säger och Bruno António, sakkunnig i ungdomsfrågor och huvudtalare vid Ditt Europa, din mening 2025. Han talade med EESK info om hur man kan stärka ungas inflytande och varför det, i en tid då diskriminering och främlingsfientlighet ökar i Europa, är av avgörande betydelse att framtida EU-program för unga fortsätter att lära ut demokratins betydelse.

1. Är dagens unga passiva eller aktiva i det politiska livet och samhällslivet? Hur kan unga bli mer engagerade i beslutsfattandet?

Olika studier visar att unga bryr sig och vill delta aktivt. Om vi definierar politiskt engagemang som medvetenhet om kritiska samhällsfrågor är det uppenbart att unga agerar för att driva på förändringar. Det som är särskilt intressant är hur de väljer att engagera sig. Traditionella sätt att delta är att rösta, arbeta som volontär i frivilligorganisationer eller gå med i politiska partiers ungdomsförbund. I dag verkar dessa engagemangsformer inte vara lika populära bland unga, som i stället föredrar att påverka beslutsfattandet genom att skriva under petitioner eller delta i protester eller på andra innovativa sätt. På DYPALL Network utforskar vi dessa verktyg för engagemang, bland annat rådgivningsverksamhet, deltagande i lokala ungdomsråd och andra lokala mekanismer för ungdomsdialog. Vi ser att det finns ett starkt intresse för delaktighet bland unga, men de flesta vanliga mekanismer är varken ungdomsvänliga eller verkligt meningsfulla.

2. Resultaten i det senaste EU-valet och nationella opinionsundersökningar visar att många unga har röstat på ytterhögerpartier. Varför tror du att det är så och ser du detta som en oroande trend som skulle kunna hota europeiska värden som jämlikhet och inkludering?

Att alltfler ungdomar röstar på ytterhögerpartier är en oroande trend. Vi tror att det bottnar i ett missnöje med den etablerade politiken, en djup misstro mot politiska institutioner, en önskan om en stark nationell identitet och farhågor kring den ekonomiska och sociala tryggheten. Vi måste förstå de bakomliggande orsakerna till dessa alarmerande väljartendenser. Den här generationen har vuxit upp i en tid av ständiga kriser och osäkerhet om framtiden. Aldrig tidigare har vi haft en så välutbildad generation med så stor potential, men som samtidigt är under så stor press och tvivlar så mycket på framtiden. Algoritmerna i sociala medier förstärker polariserande innehåll och formar perspektiven.

Allt detta skapar osäkerhet om framtiden. Att rösta på populistiska partier kan å ena sidan vara en form av protest och ett uttryck för allmänt missnöje. Det kan å andra sidan också spegla en önskan om en stark röst vid makten som ger en känsla av trygghet. Historien har dock visat att när sådana populistiska ytterhögerpartier får makten tappar unga människor ofta hoppet och känner sig svikna. Ofta är det redan för sent när de inser att rättigheter, friheter och andra värden som är viktiga för dem tas ifrån dem eller ifrågasätts.

Denna trend hotar redan våra europeiska värden, något vi ser inte bara i den politiska debatten utan också i människors vardag i våra samhällen, där främlingsfientlighet eller diskriminering gentemot dem som är annorlunda håller på att normaliseras. Det är därför avgörande att framtida EU-program för unga fortsätter att stödja unga när det gäller att förstå vikten av demokrati, lära sig om den och uppleva den, och samtidigt hjälpa dem att utveckla de färdigheter som krävs för att bygga upp motståndskraft mot de hot som antidemokratiska rörelser utgör.

3. Hur medvetna är unga européer om vad EU gör för dem? Hur kan de uppmuntras att intressera sig mer för EU? Vad anser du om EU:s kommunikationsinsatser?

Vi kan lätt konstatera att ungas medvetenhet om vad EU gör för dem är betydligt större än hos äldre generationer. Ungdomsprogram som Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och DiscoverEU bidrar till att bygga upp en känsla av en europeisk identitet, och dessa program bör stärkas och göras tillgängliga för alla unga i EU.

Men är de verkligen medvetna om vad EU gör för dem? Enligt vår mening är de inte det. EU måste stärka sin förmåga att synliggöra sin påverkan på samhället och göra den begripligare, särskilt när det gäller unga. De beslut som fattas av EU:s institutioner har en enorm inverkan, och detta borde få unga att intressera sig mer för EU-frågor. Hur då? Jag tänker på två saker: EU:s institutioner måste sända ett ögonöppnande budskap om att det som beslutas på EU-nivå direkt påverkar deras liv. EU-institutionerna bör också utöka den typ av program som ger unga möjligheter att lära sig mer om, uppleva och upptäcka EU. Detta kan stärka känslan av tillhörighet, empati, samhörighet och vänskap bland européerna.

Trots att olika EU-institutioner har gjort enorma ansträngningar för att nå ut till medborgarna, och trots betydande förbättringar av olika kampanjer och verktyg, kan vi inte vara nöjda. I praktiken befinner sig institutionerna ofta långt ifrån ungdomarnas verklighet.

EU har visserligen gjort framsteg när det gäller närvaro på sociala medier och kampanjer riktade till unga, men budskapen är allt som oftast svåra att relatera till, särskilt för den heterogena gruppen ungdomar i våra samhällen. EU:s kommunikationsinsatser behöver vidareutvecklas och struktureras genom att man börjar tillämpa nya utåtriktade metoder, t.ex. att anlita icke-statliga ungdomsorganisationer som ambassadörer för ungas röster, utveckla decentraliserade plattformar för utåtriktad verksamhet och strukturera kampanjer för berättande som kopplar samman EU:s politik med upplevelser i vardagen. Här är det också viktigt att experimentera med nya kommunikationsmetoder och direkt involvera ungdomarna själva i utformningen och genomförandet av kampanjer och andra kommunikationsinsatser. 

2. Hur kan vi stärka ungdomarnas inflytande?

Genom att ta dem på allvar och erkänna det värde de bidrar med. Institutionerna har möjlighet och kapacitet att stärka ungdomars inflytande, men det som ibland saknas är viljan att ge utrymme, stöd, möjligheter och verktyg för att engagera dem på ett meningsfullt sätt. Ungas delaktighet får inte behandlas som en checklista där man bjuder in ungdomar till offentliga evenemang och tar bilder för sociala medier för att sedan negligera deras bidrag. Ungas delaktighet måste ha effekt, vilket innebär att de unga måste se resultaten av sitt engagemang och de förändringar som följer.

För att stärka ungas inflytande krävs institutionellt stöd, till exempel genom att unga finns representerade i beslutsfattande organ. Det krävs också att man bygger upp förtroende, vilket tar tid, och skapar utrymmen och processer av hög kvalitet för samverkan. För att detta ska kunna ske måste tillräckliga medel anslås, och institutionernas förmåga att arbeta med och engagera ungdomar i beslutsfattandet behöver förbättras. Detta kräver investeringar, genuint engagemang och tid.

Bruno António är verkställande direktör på DYPALL Network, en europeisk plattform för organisationer i det civila samhället, lokala myndigheter och forskningsinstitut som har till syfte att främja ungas delaktighet i lokalt beslutsfattande. Under de senaste tolv åren har Bruno arbetat som sakkunnig i ungdomsfrågor och extern konsult för flera institutioner, bland annat kommissionen och Europarådet. Han har tidigare varit generalsekreterare för Youth for Exchange and Understanding samt verkställande direktör vid ECOS – Cooperativa de Educação, Cooperação e Desenvolvimento. Han har en examen i socialpedagogik från Algarveuniversitetet i Faro, Portugal.

Vi frågade Javier Garat Pérez, föredragande för EESK:s yttrande ”Det civila samhällets rekommendationer om en europeisk havspakt”, om EESK:s viktigaste rekommendationer med avseende på kommissionens initiativ, som fastställer den övergripande visionen för all havsrelaterad politik. Vilka konkreta åtgärder bör vidtas för att skydda haven från förödelse och föroreningar och för att bevara den biologiska mångfalden? Vilka är de största hoten mot havens välbefinnande och vilka lösningar föreslår kommittén? 

Av Kristýna Bulvasová

I en osäker värld, där många av våra invanda föreställningar nu ställs på ända och värderingar som tidigare var gemensamma inte längre förenar utan splittrar oss, måste ungdomar här och nu ges möjlighet att delta på ett meningsfullt sätt för att ta itu med de många aktuella problem som bara fortsätter att torna upp sig inför våra ögon. Diskussionerna under 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening visade tydligt att det inte finns någon enskild fråga som kan kallas för ”ungdomsfrågan”, och att det finns många olika problem som ungdomar med all rätt oroar sig över – allt från hur man ska bekämpa korruption och främja jämställdhet till hur man ska ta itu med klimatförändringarna, skriver den tjeckiska studenten och Ditt Europa, din mening-deltagaren Kristýna Bulvasová.

Som ung Generation Z-person kan jag inte räkna alla gånger jag hört någon säga att vi i min generation ”står inför aldrig tidigare skådade utmaningar” eller att vi ”måste ta ledningen för att hjälpa till att lösa de nuvarande utmaningarna”.  Mycket står på spel och vi har rejäla utmaningar framför oss: en demokratisk tillbakagång utan tidigare motstycke, en polarisering av våra samhällen på områden där vi tidigare kunde enas kring gemensamma värderingar, en destabilisering av traditionella övertygelser och system, och en allt större otrygghet.

De höga förväntningarna innebär att det ställs krav inte bara på ungdomar, utan också på underfinansierade organisationer i det civila samhället – vilka förväntas spela en avgörande roll för att vägleda ungdomars värderingar – och på utbildningssystemen. Den formella utbildningen borde klara av att ge ungdomar de färdigheter och verktyg de behöver för att bli dagens och morgondagens problemlösare och ledare. Tyvärr verkar många utbildningssystem inte ha förmågan att anpassa sig till 2000-talets verklighet – vissa skolor anordnar till exempel ingen undervisning om klimatförändringarna eller om allmänna hälsofrågor med koppling till bland annat psykisk och reproduktiv hälsa. Dessutom saknar de modern teknik, och det är svårt för sårbara grupper att få tillträde till dem.

Till och med frågan om vem som ska räknas som sårbar har politiserats – eller ännu värre, gjorts till ett vapen – vilket medför nya påfrestningar för personer som redan är särskilt utsatta och inte får lämnas utanför.

I våra samhällen råder det inte längre enighet om vad sårbarhet innebär eller hur den bör uppmärksammas. Detta kunde jag själv konstatera när jag ledde en workshop på en skola nära den tjeckisk-slovakiska gränsen, där jag tog upp lönegapet mellan könen och andra orättvisor på jämställdhetsområdet. Såväl elever som lärare var ytterst skeptiska, och ifrågasatte rent av tanken att det förekommer olika former av ojämlikhet i vårt samhälle. Med anledning av detta tror jag att det krävs mer diskussion och mer kapacitetsuppbyggnad för att ta itu med den sårbarhet och ojämlikhet som finns, och att man behöver rikta sig till alla åldersgrupper.

Att ge ungdomar – inklusive missgynnade kvinnor och flickor, personer med funktionsnedsättning och ungdomar med migrationsbakgrund – lika tillgång till utbildning och lika möjligheter är fortfarande bara något vi kan drömma om. Om vårt gemensamma mål är att ge ungdomar en stadig grund för att kunna förverkliga sin potential och sina drömmar måste vi börja agera. Att föreslå en lösning är lättare sagt än gjort, men att stärka EU-medlemsstaternas band med aktörer inom det civila samhället – inte minst med dem på området informell utbildning – kan bidra till att överbrygga klyftor när man har tagit reda på var sårbarheten är som störst. Genom att i nästa steg ge lärare och alla som arbetar med ungdomar fortbildning om metoder för gemenskapsbyggande verksamhet kan man skapa en ram för vissa riktade och systematiska lösningar.

Det civila samhället har åtagit sig uppgiften att uppmuntra ett aktivt medborgardeltagande, men ungdomars deltagande i beslutsfattandet och den demokratiska samhällsstyrningen är fortfarande lågt. Det finns en tydlig klyfta mellan ungdomars ambitioner och de forum och möjligheter de har tillgång till för att kunna förverkliga dem. Att endast kunna rösta är inte tillräckligt för att uppnå det man vill åstadkomma, eftersom det i vissa länder fortfarande är svårt att ta itu med den politiska kulturen eller desinformation. Även den som avstår från att rösta kan dock ha en åsikt och tycka att det finns problem som behöver lösas. För att uppmuntra ett aktivt medborgarskap behöver ungdomar inte bara få positiva erfarenheter av demokratiskt arbete utan också se konkreta resultat – men det är viktigt att unga inte bara bjuds in för syns skull eller som ett resultat av symbolpolitik eller kvotering. Jag hoppas fortfarande att EU:s medlemsstater ska lyckas skapa sådana forum, så att ungdomar inte längre behöver vänta på att få möjligheter att delta och samskapa på ett meningsfullt sätt. Denna förändring måste ske nu, och inte om tre, fem eller tio år, för att undvika att klyftorna i samhället ökar ännu mer.

Vid 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening deltog jag i utarbetandet av en rekommendation som särskilt handlade om klimatförändringarna, vilket jag är glad över eftersom jag personligen anser att den tredubbla världsomspännande krisen är en av mänsklighetens största utmaningar. Utarbetandet av en konsekvent EU-strategi för att hantera klimatförändringarna togs upp i en av de fem rekommendationerna från Ditt Europa, din mening. Andra frågor som togs upp var kampen mot korruption genom öppenhet och ungdomsdeltagande, aktivt medborgarskap, jämställdhet och tanken att ”ungdomar förtjänar en plats”. Eftersom den togs med på listan över rekommendationer som hade ett utbrett stöd är det tydligt att de ungdomar som deltog i Ditt Europa, din mening tycker att detta är en viktig utmaning att hantera. Detta återspeglar dock synsättet hos en grupp ungdomar som redan har ett visst inflytande, och kan inte anses vara representativt för alla EU:s medlemsstater. Man hade kanske kunnat tro att just denna rekommendation skulle visa sig vara den allra viktigaste för deltagarna i 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening, men i den slutliga omröstningen kom den sist, vilket är en påminnelse om att det inte finns någon enskild fråga som kan kallas för ”ungdomsfrågan”. Ungdomar oroar sig – med all rätt – över alla aktuella frågor, och ungdomsagendan är av naturliga skäl bred och ämnesövergripande.

Vissa ungdomar tycker att miljöskydd och hållbarhet är en viktig fråga, medan andra inte har råd att prioritera den eftersom de kämpar för att tillgodose sina grundläggande behov. Jag nämnde ovan att jag anser att den tredubbla världsomspännande krisen är en av mänsklighetens största utmaningar, men om man har i åtanke att alla viktiga problem behöver hanteras samtidigt för att hitta effektiva lösningar blir bilden annorlunda. Den nuvarande geopolitiska situationen och EU:s kamp för global konkurrenskraft får oss att rikta uppmärksamheten åt ett annat håll och bromsar omställningsprocesserna. Men när allt kommer omkring har varken vi eller framtida generationer en annan planet där dessa problem kan lösas, och vi har inte längre råd att överskrida vår egen planets gränser.

Som redan har sagts är det mycket som står på spel, men ungdomar – i all deras mångfald – har fortfarande rätt att faktiskt få vara just ungdomar, med alla de fördelar, utmaningar och vackra sidor detta innebär. En färsk FN-rapport visar dock att unga vuxna har blivit betydligt mindre lyckliga och nöjda med livet de senaste tio åren. Om vi lyckas inspirera unga människor, genom att visa att deras engagemang leder till konkreta resultat, är jag fullt övertygad om att vi har vi en rimlig chans att ta itu med de frågor som måste lösas och förbättra allas livskvalitet, trots de allvarliga utmaningar vi står inför.

Kristýna Bulvasová är medlem i ungdomsgruppen inom Europeiska nätverket för hållbar utveckling. Hon har varit ungdomsdelegat vid Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter och tjeckisk ungdomsdelegat vid FN. Hon var tidigare talesperson för det tjeckisk-tyska ungdomsforumet, och arbetar fortfarande aktivt med att stärka det tjeckisk-tyska samarbetet. Kristýna är ungdomsaktivist med inriktning på framtidsinriktad utbildning och hållbarhet. Hon leder för närvarande den tjeckiska icke-statliga organisationen Mladí občané/Young citizens (MOB) samtidigt som hon slutför sina studier vid Karlsuniversitetet i Prag och universitetet i Regensburg. Förutom att delta aktivt i Ditt Europa, din mening var Kristýna också talare under det civila samhällets vecka vid EESK, under sessionen om framsyn för en inkluderande rättvis omställning samt grön och blå tillväxt.

Den unga moldaviskan Mădălina-Mihaela Antoci var en av företrädarna för EU:s kandidatländer vid årets upplaga av EESK:s årliga ungdomsevenemang Ditt Europa, din mening. Hon deltog också i EESK:s vecka för det civila samhället, där hon höll ett inspirerande tal under den inledande paneldiskussionen ”Är vi fortfarande förenade i mångfalden?” Mădălina-Mihaela, som är ordförande för Erasmus Student Network Moldova och styrelseledamot i landets nationella ungdomsråd, berättade för oss vad EU innebär för unga moldavier och om sitt uppdrag att uppmuntra ungdomar från Moldavien att studera utomlands och anamma ett globalt tänkesätt.

1. Engagerar Moldaviens nationella ungdomsråd unga människor i diskussionerna om EU-integration? Hur ser unga moldavier på EU?

Absolut! Moldaviens nationella ungdomsråd ser till att unga röster hörs i Moldaviens EU-integrationsprocess genom samråd, opinionsbildningskampanjer och direktkontakt med beslutsfattare. För många unga moldavier står EU för framsteg, nya utsikter och en framtid där deras talanger erkänns och värdesätts. Det finns dock fortfarande luckor i medvetenheten, och det är där vi kommer in i bilden – genom att vända nyfikenhet till aktivt deltagande.

Vi anordnar forum, debatter och workshoppar om EU-integration, politik och ungdomars rättigheter.
Vi verkar för att ungdomar ska inkluderas i nationella beslutsprocesser.
Vi lanserar kampanjer för att informera och utbilda unga moldavier om fördelarna med EU-medlemskap.

2. Kan du kortfattat redogöra för ditt arbete med Erasmus Student Network (ESN) Moldova?

Som ordförande för ESN Moldova är mitt uppdrag att ge unga människor internationella möjligheter som förändrar deras liv. Vårt team arbetar för att främja rörlighet, skapa en välkomnande miljö för utbytesstudenter och förespråka internationell utbildning. Ett av mina viktigaste initiativ är Erasmus i skolorna, där vi inspirerar gymnasieelever att drömma bortom gränserna och anamma ett globalt tänkesätt.

3. Kan du ge några siffror på hur många moldaviska studenter som hittills har dragit nytta av det akademiska programmet Erasmus+, antingen totalt eller årligen?

Just nu tar Moldavien inte emot inkommande Erasmus+-studenter, men våra unga människor gör intryck utomlands! Varje år studerar eller praktiserar mellan 500 och 700 moldaviska studenter vid europeiska toppinstitutioner genom Erasmus+. Sedan programmet lanserades har tusentals personer fått internationell erfarenhet och tagit med sig innovation, ledarskap och ett nytt perspektiv tillbaka hem. Genom Erasmus i skolorna strävar jag efter att göra rörlighet till en realitet för ännu fler unga moldavier och visa att världen är deras att utforska.

4. Vad anser du vara värdet av sådana akademiska utbytesprogram för ungdomar i ett kandidatland som Moldavien?

Erasmus+ är inte bara ett studieprogram – det är en språngbräda för Moldaviens framtid. Det ger unga människor mer än en utbildning – det ger dem anpassningsförmåga, motståndskraft och ett europeiskt perspektiv. I ett kandidatland som Moldavien handlar det om att fostra en generation som ser bortom begränsningarna, som är innovativ, samarbetar och är redo att leda vårt land in i den europeiska framtiden.

5. Vilka var dina förväntningar på Ditt Europa, din mening och det civila samhällets vecka?

Jag förväntade mig kraftfulla diskussioner, djärva idéer och verkliga åtaganden för att inkludera ungdomar i beslutsfattandet. Dessa evenemang är mer än bara möten – de är plattformar där unga förändringsaktörer utmanar status quo och verkar för ett starkare och mer inkluderande Europa. För Moldavien är detta ytterligare ett steg mot att överbrygga klyftan mellan den lokala verkligheten på fältet och de europeiska ambitionerna, vilket visar att våra ungdomar inte väntar på framtiden – vi skapar den.

Mădălina-Mihaela Antoci är en 21-årig ungdomsledare som brinner för utbildning, samhällsengagemang och ungdomars egenmakt. Hon är för närvarande ordförande för Erasmus Student Network Moldova och styrelseledamot i Moldaviens nationella ungdomsråd.

Som en outtröttlig förespråkare för det akademiska programmet Erasmus+ har hon uppnått anmärkningsvärda framgångar när det gäller att uppmuntra unga människor att utforska internationella möjligheter samtidigt som hon även betonar värdet av utbildning på hemmaplan. Genom sina insatser har hon inspirerat hundratals studenter att delta i akademisk rörlighet och bidra aktivt till sina lokalsamhällen.

Ditt Europa, din mening! I 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening deltog runt 90 elever från EU, kandidatländerna och Storbritannien. Valerija Makarenko kom hela vägen från det krigshärjade Charkiv i Ukraina för att representera sitt land vid evenemanget. Hon berättade för oss varför deltagandet i Ditt Europa, din mening var så viktigt för unga ukrainare och delade med sig av sina förhoppningar om att hennes generation, som präglats av den motståndskraft och enighet som vuxit fram under kriget, skulle leda Ukraina mot en ljusare framtid.

1) Varför är det, enligt din mening, viktigt för ungdomar att delta i EU-evenemang som Ditt Europa, din mening?

Jag tror att ungdomar tycker att deltagandet i EU-evenemang som Ditt Europa, din mening är mycket viktigt eftersom det ger dem en plattform där de kan framföra sina åsikter, delta i meningsfulla diskussioner och aktivt bidra till utformningen av Europas framtid. Dessa evenemang ger ovärderliga möjligheter att lära sig mer om hur beslutsfattandet går till, utveckla ledaregenskaper och få kontakt med andra ungdomar från olika länder. För unga ukrainare spelar deltagandet särskilt stor roll eftersom det ger oss möjlighet att dela med oss av våra autentiska upplevelser, betona vikten av Ukrainas EU-integration och främja solidaritet mellan europeiska ungdomar.

2) Hur tror du att kriget har påverkat unga ukrainare? Det fullskaliga kriget har utan tvekan drastiskt förändrat livet för ungdomar i Ukraina och fått konsekvenser för deras utbildning, psykiska hälsa och generella känsla av säkerhet. Många har till exempel varit tvungna att anpassa sig till att studera online eller flytta, ofta under osäkra förhållanden. Men, kriget har också skapat motståndskraft – unga ukrainare har inte bara blivit symboler för kraft och styrka, utan också mer engagerade i frivilligarbete, aktivism och återuppbyggnadsinsatser, till exempel stadsplaneringsprojekt. Trots alla svårigheter är vi fast beslutna att slå vakt om vår identitet och bidra till vårt lands framtid.

3) Vilka är dina förhoppningar om framtiden för Ukrainas ungdomar? Frågan om framtiden är naturligtvis komplicerad för nästan alla ukrainska ungdomar. Jag hoppas, på samma sätt som det samhälle jag kommer ifrån, att alla ungdomar i Ukraina ska få tillgång till utbildning av hög kvalitet, möjligheter till yrkesmässig utveckling och en trygg framtid i ett starkt och självständigt Ukraina. Jag hoppas också att det internationella samfundet fortsätter att stödja Ukrainas återuppbyggnadsarbete så att unga människor kan blomstra i stället för att bara överleva. Ukrainas ungdomar besitter verkligen en stor styrka, så det är inspirerande att se allt fler ungdomar delta i olika projekt med inriktning på utbildning, vetenskap, återställande av infrastruktur och andra områden. Viktigast av allt är att jag hoppas att vår generation, präglad av motståndskraft och enighet, kommer att leda Ukraina mot en ljusare, mer innovativ och demokratisk framtid.

4) Har du några avslutande tankar om evenemanget?  

Jag blev verkligen inspirerad. Bara en sådan sak som att prata med de andra deltagarna, lyssna på dem och analysera vad de sade var en väldigt stark upplevelse. Redan genom att mötas och samarbeta visar vi vad vi faktiskt kan göra. Vissa projekt som vi genomförde hjälpte oss till exempel verkligen att förstå andra länder bättre. Jag fick lära mig så många saker om andra länder som jag aldrig hade hört förut. Jag är mycket glad och stolt över att ha varit där. 

Valerija Makarenko, 16 år, kommer från Charkiv i Ukraina där hon är elev i årskurs 10 (motsvarande gymnasiets första år) på skola nr 99.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) har utfärdat viktiga rekommendationer om den europeiska planeringsterminen 2025 och höstpaketet, och i samband med detta efterlyst strategiska investeringar och djupare samarbete för att förbättra EU:s resiliens och konkurrenskraft.

EESK lade fram sina rekommendationer i ett yttrande som antogs vid plenarsessionen i februari, och lade tonvikt på hållbarhet, arbetsmarknadsreformer och bättre anpassning mellan nationell politik och EU-politik. Samtidigt efterlystes ett större deltagande av det civila samhället.

EESK beklagade att den årliga översikten över hållbar tillväxt, som är ett viktigt policydokument, inte offentliggjorts, och framhöll att EU-institutionerna måste vara beredda på geopolitiska risker som kan få konsekvenser för handeln, inflationen och tillväxten.

EESK uttryckte sitt stöd för initiativet konkurrenskraftskompassen och efterlyste investeringar i energisektorn och den digitala sektorn, inklusive en europeisk fond för strategiska investeringar. Dessutom uppmanade kommittén till ett starkare deltagande av det civila samhället, en pragmatisk översyn av faciliteten för återhämtning och resiliens och ett djupare samarbete mellan medlemsstaterna för att förbättra den ekonomiska politiken och produktiviteten. (tk)

Mot bakgrund av de växande säkerhetshoten är EU i akut behov av en enhetlig strategi för försvarsfinansiering. Som svar på en begäran från det polska EU-ordförandeskapet har EESK antagit ett yttrande där man efterlyser djärva åtgärder: ökade investeringar i moderna system, fördjupat Natosamarbete och ökad finansiering inom EU:s budgetram.

Säkerhetsriskerna ökar för EU, och blottlägger vårt beroende av externa försvarsleverantörer – 78 % av de 75 miljarder euro som EU-länderna spenderade på försvarsupphandlingar under ett år gick till leverantörer utanför EU. Att stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen är avgörande för att minska detta beroende.

”EU:s mekanismer för försvarsfinansiering måste ses över för att möta dagens utmaningar”, förklarar Marcin Nowacki, föredragande för EESK:s yttrande ”Försvarsfinansiering i EU”. ”Utgifter för militära ändamål begränsas av budgetbestämmelserna, och även om initiativ som Europeiska försvarsfonden och Europeiska fredsfaciliteten innebär framsteg räcker de fortfarande inte till för att hantera omfattningen av de hot som vi står inför i dag.”

Natosamarbetet är väsentligt för interoperabiliteten och en enhetlig strategi. Gemensam upphandling, partnerskap inom cyber- och rymdsäkerhet samt IRIS2-satellitprojektet kommer att öka resiliensen. Försvarsfinansieringen måste gå hand i hand med EU:s bredare prioriteringar utan att man gör avkall på sociala mål och miljömål. Strategiska investeringar, innovation och långsiktig planering är avgörande för att säkerställa EU:s säkerhet och oberoende. (tk)

Sammanhållningspolitiken främjar ekonomisk, social och geografisk enhet i hela EU och har länge varit grundpelaren i det europeiska integrationsarbetet. När den fleråriga budgetramen för perioden efter 2027 nu håller på att ta form är det viktigt att sammanhållningspolitiken moderniseras, så att den blir mer ändamålsenlig och hållbar samtidigt som det blir enklare att anpassa den till nya utmaningar.

I sitt nyligen antagna yttrande ”Att stärka resultatinriktningen i sammanhållningspolitiken efter 2027” betonar EESK behovet av en resultatorienterad strategi för att se till att sammanhållningspolitiken fortsätter att ge konkreta fördelar samtidigt som den minskar ojämlikheter och främjar hållbar konkurrenskraft.

”Sammanhållningspolitiken måste förbli EU:s viktigaste instrument för regional utveckling. En resultatorienterad strategi innebär en garanti för att varje euro som spenderas bidrar till ekonomiskt och socialt välstånd”, sade föredraganden för yttrandet David Sventek.

Den fleråriga budgetramen för perioden från och med 2028 kommer att behöva ses över i grunden, så att den blir ett stöd för regional utveckling, den gröna och den digitala omställningen samt ekonomisk konkurrenskraft. Med investeringsbehov på över 750–800 miljarder euro per år är det mycket viktigt med en omfattande EU-finansiering.

EESK anser att den finanspolitiska kapaciteten bör bibehållas på 1,8 % av EU:s BNP och att anslagen till sammanhållningspolitiken bör ökas. Viktiga prioriteringar är bland annat delad styrning, skräddarsydda lösningar som är specifika för varje enskild region, resultatbaserad finansiering och förenklade processer.

En resultatdriven strategi ökar effektiviteten, men kräver bättre genomförande och tillsyn. Genom att eftersträva en balans mellan konkurrenskraft och sociala investeringar, förstärkt tekniskt stöd och transparens kommer sammanhållningspolitiken att få större genomslag, främja ekonomisk resiliens och minska de regionala skillnaderna inom EU. (tk)

Turismen är en drivkraft för EU:s ekonomi och kan stärka EU:s konkurrenskraft. Det är dags att på nytt se över hur turismen fungerar och gå ett steg längre, till en turism som inte bara är hållbar utan regenerativ, vilket innebär att destinationerna inte bara överlever utan rent av blomstrar.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar EU att ställa om sin turismsektor och lägga tonvikt på hållbarhet och regenerering för att garantera långsiktiga ekonomiska och miljömässiga fördelar.

Eftersom turismen fortfarande är en hörnsten i EU:s ekonomi, särskilt i regioner som i hög grad är beroende av denna bransch, förespråkar EESK en snabbare omställning till hållbar turism och en övergång till strategier för regenerativ turism, i enlighet med kommitténs yttrande Turism i EU: hållbarhet som drivkraft för långsiktig konkurrenskraft.

”Vi måste se till att turismen bidrar till att blåsa nytt liv i EU:s konkurrenskraft. Detta är mycket viktigt, eftersom turismen spelar en så betydelsefull roll för många medlemsstaters och regioners BNP och värdekedjor”, konstaterade yttrandets föredragande Isabel Yglesias.

Vidare sade hon att yttrandet bygger på Palmaförklaringen, som antogs under det spanska rådsordförandeskapet (andra halvåret 2023) och har lett till ett brett samförstånd om hur man ska se till att hållbarheten sätts i centrum inom framtidens turism.

För att uppnå detta måste EU:s institutioner och nationella, regionala och lokala myndigheter aktivt stödja sektorn i dess omställningar, säkerställa en löpande dialog med alla berörda parter och stärka den sociala dialogen.

Hållbarhetsarbetet inom turismbranschen har visserligen kommit långt, men resandets stora uppsving efter pandemin har satt press på många populära destinationer. Uppsvinget gör det svårare för regioner att hitta en jämvikt mellan ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, samtidigt som de brottas med personalbrist och obalans mellan de jobb som är lediga och de färdigheter som arbetstagarna besitter.

Därför efterlyser EESK också en omställning till förmån för regenerativ turism, och att detta ska utgöra ett inslag i den EU-strategi för hållbar turism som Europeiska kommissionen kommer att lägga fram inom de närmaste månaderna.

Till skillnad från det som traditionellt sett betecknats som hållbar turism, med fokus på att mildra miljöpåverkan, syftar regenerativ turism till att återställa och stärka naturkapitalet samt det sociala och ekonomiska kapitalet. Detta framåtblickande tillvägagångssätt tar fasta på den cirkulära ekonomins principer, och syftar till att ha en bestående positiv inverkan på destinationer och lokalsamhällen. (ll)

EU:s jordbrukare är hårt ansatta av olika kriser, från extremväder till instabila marknader och illojal konkurrens. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) varnar för att EU:s nuvarande politik inte klarar av att skydda jordbrukarna och efterfrågar brådskande reformer för att trygga inkomsterna, stärka förhandlingskraften och slå vakt om ett hållbart jordbruk.

I ett yttrande på begäran av det polska EU-ordförandeskapet efterlyser EESK ett mer resilient jordbrukssystem med jordbrukarna i centrum.

”Att vara jordbrukare är ett ädelt yrke med två huvudmål: att producera säkra livsmedel av högsta kvalitet för att förse människor med mat och att bevara och förbättra miljön. Allt vi begär i gengäld är en hederlig dagslön för ett hederligt dagsverke, respekt och ett skäligt pris för de livsmedel vi levererar”, förklarar Joe Healy, en av de tre föredragandena för yttrandet.

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) är dåligt rustad för att hantera dagens utmaningar, enligt EESK. De finansiella verktyg som kommittén rekommenderar för att stödja jordbrukarna är bland annat offentliga försäkringar mot naturkatastrofer, kontracykliskt stöd och direktstöd. Gemensamma fonder, som redan används i vissa EU-länder, skulle kunna utgöra ett extra skyddsnät som finansieras gemensamt av jordbrukare, industrin, regionala myndigheter och EU.

EESK förespråkar att budgeten ska återställas till minst 0,5 % av EU:s BNP i samband med att den gemensamma jordbrukspolitiken ses över 2027. Strängare handelsregler behövs för att säkerställa att importerade produkter uppfyller EU:s miljö- och arbetsnormer.

Ett annat stort problem är försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset, vilket sätter bönderna under extrem ekonomisk press. EESK uppmanar EU:s beslutsfattare att allvarligt överväga ett förbud mot försäljning till priser som är lägre än självkostnadspriset för att förhindra att stora detaljhandlare tvingar jordbrukare att lägga ned sin verksamhet, med den spanska lagstiftningen för att reglera livsmedelsförsörjningskedjan som förebild.

För att förbättra transparensen och jordbrukarnas marknadsinflytande föreslår EESK ett digitalt EU-centrum för övervakning av priser, kostnader och vinster. Kommittén förespråkar också kollektiva förhandlingar om priser och ökat stöd till kooperativ och producentorganisationer. EU:s jordbruk måste bli mer ekonomiskt självständigt och konkurrenskraftigt.

Även om klimatmålen är viktiga kan jordbrukarna inte bära kostnaderna på egen hand. En hållbarhetsfond skulle kunna hjälpa dem att ställa om till mer miljövänliga metoder. I yttrandet varnas det för risken för koldioxidläckage, när strikta EU-regler gör att lokala jordbrukare missgynnas jämfört med konkurrenter utanför EU.

EESK framhåller vikten av investeringar i landsbygdsutveckling, innovation och förenklade GJP-regler. Trycket på jordbrukarna ökar allt mer, så läget är akut: EU:s ledare måste agera innan fler lantbruk försvinner. (ks)