Under de dagliga bombanfallen, när deras främsta mål är att hålla sig vid liv, har unga ukrainare inte råd att tänka på en avlägsen framtid. Det säger den 18-åriga Jevhenija Senyk, deltagare i Ditt Europa, din mening 2025 och ungdomsaktivist från Ukraina. Hon berättar hur kriget har påverkat ungdomsorganisationerna i hennes hemland och varför det är viktigt att de ges en röst på den europeiska arenan.

Hur tror du att din organisation har påverkats av kriget i Ukraina under de senaste tre åren, och hur har er verksamhet förändrats?

SD Platform bildades 2013 och har som mål är att skydda värden som frihet, solidaritet, jämlikhet och rättvisa eftersom vi anser att de är de viktigaste värdena för att skapa en progressiv framtid i Ukraina. Vi har också många utländska avdelningar för att upprätthålla engagemanget hos ukrainska ungdomar utomlands som har tvingats lämna sina hem. 

Först och främst har kriget påverkat arbetet i de regionala avdelningarna eftersom vi har många avdelningar, till exempel Odessa och Zaporizjzja, som ligger mycket nära frontlinjen och människorna där utsätts för bomber varje dag. Det är svårt för dem att tänka på att anordna evenemang när deras främsta mål bara är att hålla sig vid liv. De dagliga bombanfallen påverkar ungdomar över hela landet eftersom man inte har råd att tänka på en avlägsen framtid, eftersom man inte vet vad som kommer att hända i morgon eller ens om två timmar.

På grund av kriget är också den ekonomiska situationen i Ukraina instabil, vilket leder till brist på sysselsättning för unga människor. Unga människor måste hitta ett jobb samtidigt som de försöker studera och engagera sig i ungdomsorganisationer. Det är en svår balansgång.

Efter den fullskaliga invasionen började många unga bekämpa den ryska aggressionen med vapen i hand i stället för genom ungdomsråd eller ungdomsorganisationer. Till följd av detta har ungdomar ingen politisk erfarenhet. Det kommer i framtiden att bli svårt att se till att alla kan delta i politiken som sig bör.

Vi på SD Platform erbjuder gratis, icke-formell politisk utbildning för att se till att unga vet hur de kan påverka politiken på regional och nationell nivå.

Varför tycker du att det är viktigt att ungdomsorganisationer eller företrädare för dessa organisationer kommer till evenemang som Ditt Europa, din mening?

Först och främst visar dessa internationella evenemang ukrainarna att EU inte har glömt bort oss. Det är viktigt för oss att vara här, att ha en röst, att fråga andra om deras erfarenheter och att ta med oss nya idéer tillbaka till vårt hemland.

Det visar också att vi kan, och att vi är fast beslutna att, bli en del av EU, för om vi är här kan europeiska ungdomar lyssna på oss och vi kan lyssna på dem. Det är som ett partnerskap mellan oss alla.

Vilket slags stöd och hjälp tror du att ungdomar behöver för att uppmuntra dem att fortsätta engagera sig i ungdomsarbete och ungdomsaktivism?

Jag tror att det är mycket viktigt att EU samråder med ukrainska ungdomar. Jag tror att om EU fortsätter att ge oss dessa möjligheter att göra vår röst hörd i utformningen av EU:s politik kan vi komma fram till gemensamma slutsatser som gynnar båda sidor eftersom vi är en del av Europa, så det måste vara en gemensam slutsats på alla politikområden. Om EU fortsätter att ge ukrainska ungdomar ekonomiskt stöd för att delta i evenemang som detta kommer det också att uppmuntra dem att fortsätta att engagera sig politiskt, eftersom den ekonomiska bördan inte kommer att utgöra ett lika stort hinder för deltagande.

Jevhenija Senyk är ungdomsaktivist på SD Platform, en medlemsorganisation i Ukrainas nationella ungdomsråd. Hon studerar internationella relationer vid det nationella polytekniska universitetet i Lviv.  

Av Javier Garat Pérez

Som svar på kommissionsordförande Ursula von der Leyens initiativ till en europeisk havspakt har EESK lagt fram viktiga rekommendationer för att främja en övergripande och balanserad strategi för havsförvaltning. Visionen är inriktad på att säkerställa friska och produktiva hav, främja EU:s blå ekonomi, stärka marin forskning och innovation samt värna de marina ekosystemen för framtida generationer.

Att frigöra den blå ekonomins potential

EESK understryker vikten av att utveckla en robust och konkurrenskraftig blå ekonomi. Detta inbegriper att förenkla regelverken, säkerställa strategiskt oberoende, främja innovation och arbeta vidare mot utfasning av fossila bränslen.

För att säkra en god framtid för de maritima näringarna förespråkar vi brådskande investeringar i e-bränslen, havsbaserad förnybar energi och innovativ marin teknik. Dessutom kommer inrättandet av ett starkt havskluster med tydliga hållbarhetsmål att bidra till att upprätthålla EU:s ledarskap inom havsnäringarna. Därför är det absolut nödvändigt att inrätta en industriallians för värdekedjor inom den blå ekonomin och att stärka EU:s strategi för sjöfartsskydd.

Utöver detta rekommenderar vi att befintliga strategier, såsom den gemensamma fiskeripolitiken, utvärderas. Hållbart fiske bör få fortsatt stöd, samtidigt som beroendet av livsmedel från havet bör minska. Importerade varor bör omfattas av samma sociala och miljömässiga normer. EESK uppmanar också kommissionen att utarbeta en EU-handlingsplan för blå livsmedel senast 2026.

Förbättrad marin kunskap, forskning och innovation

EESK efterlyser mer finansiering av marin forskning och innovation, och betonar behovet av globalt vetenskapligt samarbete och bättre teknik inom de maritima näringarna. För att åstadkomma detta föreslår vi att man inrättar centrum för blå ekonomi och ett EU-havsobservatorium.

Ökade investeringar och medel för hållbara hav

Vi betonar behovet av att mobilisera betydande offentliga och privata medel för att stödja FN:s hållbarhetsmål nummer 14 (hav och marina resurser). För detta ändamål bör särskilda budgetposter för havsrelaterade projekt skapas inom EU:s finansieringsprogram, såsom Horisont Europa. Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) bör också få starkare finansiellt stöd för att kunna stödja konkurrenskraftiga och koldioxidfria sektorer.

En socialt inkluderande och rättvis omställning

En resilient havsekonomi måste inbegripa rättvis behandling av sjöfartsarbetare. EESK rekommenderar åtgärder för att komma till rätta med arbetskraftsbrist, uppmuntra generationsskifte och erbjuda möjligheter till yrkesinriktad omskolning. Det bör finnas omfattande sociala stödsystem för att skydda arbetstagarna, särskilt de som inte kan övergå till nya roller efter tekniska förändringar.

Säkerställande av friska och motståndskraftiga hav

Våra hav är utsatta för många hot från klimatförändringar, föroreningar, plast och mänsklig påfrestning. Vi efterlyser därför starkare insatser för att återställa och skydda haven och ett hållbart bevarande i linje med de globala åtagandena för biologisk mångfald. Att uppnå ”god miljöstatus” är också avgörande för ekonomisk stabilitet och klimatresiliens. Dessutom bör vi snarast investera i grön infrastruktur, åtgärder för minskade föroreningar och en europeisk klimatanpassningsplan, samtidigt som vi stärker EU:s ledarskap i den globala havsförvaltningen.

Säkerställande av en övergripande ram för havsförvaltning

För att öka det ekonomiska välståndet och samtidigt respektera vår planets gränser efterlyser EESK regionalt samarbete med lokalsamhällena för att samordna politiken. Kommittén driver också på för bättre internationella avtal, en starkare havsdiplomati från EU:s sida och särskilda havsinriktade arbetsgrupper inom EU-institutionerna.

Slutligen rekommenderar EESK också att man förbättrar havsplaneringen för att balansera olika intressen, t.ex. utbyggnad av havsbaserad energi mot fiske och vattenbruk. Målet är att främja samexistens och hållbarhet och samtidigt se till att de traditionella fiskesamhällena både bevaras och görs delaktiga i beslutsfattandet.

Den sjuttonårige eleven Adam Mokhtari var en av Irlands representanter vid Ditt Europa, din mening. Evenemanget, som hölls i Bryssel i mars, hade temat ”Att låta ungdomarnas röst bli hörd”. Han presenterade sedan rekommendationerna från Ditt Europa, din mening vid EESK:s vecka för det civila samhället, där han talade vid en session med titeln ”Charting Europe's course - Reconnecting polarised societies through community learning and citizenship education”. Adam beskriver vad han tyckte om Ditt Europa, din mening och delar med sig av sin personliga berättelse för att belysa varför han vill ha ett Europa där alla känner sig inkluderade.

Av Adam Mokhtari

Hej, jag heter Adam Mokhtari och jag hade en fantastisk upplevelse när jag representerade Irland vid Ditt Europa, din mening! 2025. Cirka 90 ungdomar från hela Europa samlades för att utbyta idéer och forma framtiden.  

Något av det bästa var att arbeta i grupper för att diskutera viktiga frågor och fatta beslut. Jag tyckte också mycket om när vi turades om att vara lyssnare, talare och observatör och diskuterade vad Europa betyder för var och en av oss personligen. Vi hade sju minuter var att tala, vilket gjorde att alla fick göra sin röst hörd.

I slutändan enades vi om fem viktiga rekommendationer. De handlar om att göra regeringarna mer transparenta och involvera unga människor, lära ut aktivt medborgarskap i skolorna, säkerställa jämlikhet för alla, ge unga människor verkligt inflytande i politiken och skapa en stark klimathandlingsplan.

Jag hade äran att representera alla deltagare från Ditt Europa, din mening vid EESK:s vecka för det civila samhället och dela med mig av våra rekommendationer till beslutsfattare. Det gjorde det tydligt att ungas röster är viktiga!

Utbildningens kraft

Utbildning spelar en viktig roll för att hjälpa unga människor att engagera sig i demokratin. Genom den lär vi oss att tänka kritiskt, upptäcka falska nyheter och agera. Utan stöd från min skola skulle jag inte ha haft denna möjlighet. Nu vill jag även uppmuntra andra att engagera sig.

Vid Ditt Europa, din mening lyssnade EESK:s ordförande Oliver Röpke och EU:s ungdomssamordnare Biliana Sirakova på våra idéer och uppmuntrade oss att fortsätta driva på för förändring.

Min bakgrund och varför inkludering är viktigt

Jag är född i Irland, men mina föräldrar flyttade hit i slutet av 90-talet. När de anlände möttes de av kärlek och respekt från det irländska folket. Min mamma och pappa berättade för mig att det under den perioden fanns väldigt lite mångfald i Irland. Trots detta trivdes mina föräldrar på 90-talet.

Jag är irländsk och jag är europeisk. Jag har algeriskt påbrå.  Ibland har jag känt mig annorlunda, men för det mesta känner jag mig som alla andra.  Jag har lärt mig mycket av olika kulturer, och jag tror att det är det som gör livet bättre. Det skulle vara tråkigt om vi alla var likadana.  Allt handlar om att vara öppen för olikheter och ha förståelse för andra.

Tyvärr utsätts en del migranter och ungdomar idag för diskriminering, hat och orättvis behandling, vilket kan uppmuntras av sociala medier. Det måste förändras. Det gör mig olycklig att se detta. Vissa invandrare i Irland har det svårt, de lever på gatan och betraktas som ett problem. Det är inte lätt och det är så sorgligt.

Jag har haft turen att gå på skolor där alla känner sig inkluderade, men det är inte alla ungdomar som har den erfarenheten. Vi måste se till att alla ungdomar känner sig accepterade och att de har ett sammanhang, så att de inte känner sig utanför eller frånkopplade från samhället.

Att bygga en bättre framtid

För att göra Irland och EU mer inkluderande behöver vi bättre utbildning om olika kulturer och om vad EU gör för oss.  Detta kommer att bidra till förståelse och förbättra inkluderingen.

Vi behöver lokala evenemang som för människor samman och får dem att interagera på ett positivt sätt med varandra. Fler ungdomar behöver vara delaktiga i beslut på lokal nivå, även i ungdomsföreningar, idrottsföreningar och skolor, eller på EU-nivå. Detta kommer att få dem att känna sig delaktiga i det som är viktigt för dem. Visa ungdomar hur de kan engagera sig.

Vi behöver stöd från EU för att inkludering ska prioriteras.  Det var glädjande att höra att inkludering är en prioritering för EESK.

Vilket Europa vill jag ha?

Många ungdomar vet inte mycket om vad EU gör för dem. EU bör göra mer för att hjälpa oss att engagera oss i politiken och gå och rösta. 

Jag vill ha ett Europa som är enat, rättvist och välkomnande och där alla känner sig inkluderade, oavsett bakgrund.

Genom Ditt Europa, din mening blev det tydligt för mig att unga människor kan göra skillnad. Även om inte alla våra idéer accepteras på en gång, finns det i alla fall någon som lyssnar på dem. Som ung person från Irland med algeriskt påbrå känner jag att min röst är viktig och jag vill att andra ska få samma möjlighet.

Utbildning kan bidra till att föra samman människor, bekämpa diskriminering och ge ungdomar en röst. Jag kommer att ta med mig den här erfarenheten hem och uppmuntra andra att engagera sig. Framtiden ligger i våra händer!  Det är vårt Europa och vi har något att säga till om!

Adam Mokhtari är en 17-årig elev från Irland. Han går på Bremore Educate Together Secondary School i Balbriggan nära Dublin. Adam, som brinner för EU och för att samhällen ska blomstra och bli mer inkluderande, deltog i Ditt Europa, din mening 2025 och representerade evenemanget vid årets vecka för det civila samhället.

Överbrygga klyftor: Hur kan det civila samhället motverka skadlig polarisering?

I en tid då våra samhällen präglas av ökande polarisering och förtroendet för demokratiska institutioner minskar måste det civila samhället ta sig an utmaningen. Polarisering är i sig inte alltid negativt. Den demokratiska debatten mår bra av olika synsätt. När polarisering leder till fientlighet, desinformation och splittring hotar den dock själva grundvalarna för våra demokratier.

Under årets vecka för det civila samhället har vi sett anmärkningsvärda exempel på initiativ som motverkar skadlig polarisering. EESK:s pris till det civila samhället har lyft fram organisationer som arbetar med mediekompetens, motverkar desinformation och främjar dialog mellan generationerna. Det är den här typen av projekt som måste stödjas om vi vill bygga resilienta och sammanhållna samhällen.

I hela Europa ser vi en ökande splittring i samhället. Utmaningarna är många: ekonomisk ojämlikhet, social utestängning, digital felaktig information och politisk extremism. Den senaste tidens ökning av populistiska rörelser i Europa, den krympande mediepluralismen och det minskande förtroendet för institutioner visar hur polariseringen underblåser missnöje. Dessa trender försvagar de demokratiska strukturerna och urholkar den sociala sammanhållningen. I sådana tider är det civila samhället inte bara en deltagare i den demokratiska processen – det är en väktare av dess resiliens.

Det civila samhällets organisationer har sedan länge stått i främsta ledet när det gäller att försvara demokratiska värden. De fungerar som medlare, för fram olika röster, motverkar felaktig information och främjar en välinformerad offentlig debatt. De utgör en plattform för dem som inte känner sig hörda och förespråkar en inkluderande politik som överbryggar klyftorna snarare än fördjupar dem. Genom medborgarengagemang, faktabaserade diskussioner och initiativ som främjar tolerans bekämpar det civila samhället aktivt de splittrande krafterna.

Kommittén är fast övertygad om att den enda vägen framåt är att stärka deltagandet och dialogen. Vi ser detta i vårt arbete varje dag – våra ledamöter, som företräder arbetsgivare, fackföreningar och icke-statliga organisationer, deltar i livliga debatter, men alltid med målet att uppnå samsyn. Vår styrka ligger i samförstånd, och det är denna modell som måste spridas över hela Europa.

Det civila samhället måste ges möjlighet att fullt ut spela sin roll när det gäller att motverka polarisering. Detta innebär att säkerställa dess tillgång till finansiering, skydda dess förmåga att verka fritt och främja en miljö där dess bidrag till det demokratiska livet erkänns och värdesätts. Deltagandemekanismerna, såväl medborgarsamråd som gräsrotsinitiativ och verktyg för samtalsdemokrati, måste stärkas för att se till att människor känner sig delaktiga i beslutsfattandet.

Europas framtid är beroende av att medborgarna känner sig företrädda, engagerade och hörda. Det civila samhället är inte ett bihang till demokratin – det är dess ryggrad. När vi nu navigerar i en tid av splittring måste vi förse det civila samhället med de verktyg, det erkännande och det utrymme som det behöver för att fortsätta att värna våra demokratiska värden. Genom att främja dialog och social delaktighet samt motverka extremism kan det civila samhället vara den kraft som omvandlar polariseringen från en källa till konflikter till en drivkraft för konstruktiv debatt och sociala framsteg.

Låt oss arbeta tillsammans för att se till att vår framtid inte präglas av splittring. Låt oss i stället bygga ett Europa där åsiktsmångfald stärker vår enighet, där engagemang återuppbygger förtroendet och där det civila samhället visar vägen när det gäller att överbrygga klyftor.

Oliver Röpke

EESK:s ordförande

I detta nummer:

• EU:s försvar: det handlar om att använda pengarna på ett klokt och ändamålsenligt sätt, av EESK-ledamoten Marcin Nowacki
• Planen REARM Europe, av Nicolas Gros-Verheyde

• Fokus på Ditt Europa, din mening:

  – Att engagera unga bör vara mer än något som ska bockas av på checklistan, av Bruno António

  – Vikten av att främja ökat inflytande, av Kristýna Bulvasová

  – Unga moldavier vid Ditt Europa, din mening: att fostra en generation som ser bortom begränsningarna – intervju med Mădălina-Mihaela Antoci

Aldrig tidigare har vi haft en så välutbildad generation med så stor potential, men som samtidigt är under så stor press och tvivlar så mycket på framtiden, säger och Bruno António, sakkunnig i ungdomsfrågor och huvudtalare vid Ditt Europa, din mening 2025. Han talade med EESK info om hur man kan stärka ungas inflytande och varför det, i en tid då diskriminering och främlingsfientlighet ökar i Europa, är av avgörande betydelse att framtida EU-program för unga fortsätter att lära ut demokratins betydelse.

1. Är dagens unga passiva eller aktiva i det politiska livet och samhällslivet? Hur kan unga bli mer engagerade i beslutsfattandet?

Olika studier visar att unga bryr sig och vill delta aktivt. Om vi definierar politiskt engagemang som medvetenhet om kritiska samhällsfrågor är det uppenbart att unga agerar för att driva på förändringar. Det som är särskilt intressant är hur de väljer att engagera sig. Traditionella sätt att delta är att rösta, arbeta som volontär i frivilligorganisationer eller gå med i politiska partiers ungdomsförbund. I dag verkar dessa engagemangsformer inte vara lika populära bland unga, som i stället föredrar att påverka beslutsfattandet genom att skriva under petitioner eller delta i protester eller på andra innovativa sätt. På DYPALL Network utforskar vi dessa verktyg för engagemang, bland annat rådgivningsverksamhet, deltagande i lokala ungdomsråd och andra lokala mekanismer för ungdomsdialog. Vi ser att det finns ett starkt intresse för delaktighet bland unga, men de flesta vanliga mekanismer är varken ungdomsvänliga eller verkligt meningsfulla.

2. Resultaten i det senaste EU-valet och nationella opinionsundersökningar visar att många unga har röstat på ytterhögerpartier. Varför tror du att det är så och ser du detta som en oroande trend som skulle kunna hota europeiska värden som jämlikhet och inkludering?

Att alltfler ungdomar röstar på ytterhögerpartier är en oroande trend. Vi tror att det bottnar i ett missnöje med den etablerade politiken, en djup misstro mot politiska institutioner, en önskan om en stark nationell identitet och farhågor kring den ekonomiska och sociala tryggheten. Vi måste förstå de bakomliggande orsakerna till dessa alarmerande väljartendenser. Den här generationen har vuxit upp i en tid av ständiga kriser och osäkerhet om framtiden. Aldrig tidigare har vi haft en så välutbildad generation med så stor potential, men som samtidigt är under så stor press och tvivlar så mycket på framtiden. Algoritmerna i sociala medier förstärker polariserande innehåll och formar perspektiven.

Allt detta skapar osäkerhet om framtiden. Att rösta på populistiska partier kan å ena sidan vara en form av protest och ett uttryck för allmänt missnöje. Det kan å andra sidan också spegla en önskan om en stark röst vid makten som ger en känsla av trygghet. Historien har dock visat att när sådana populistiska ytterhögerpartier får makten tappar unga människor ofta hoppet och känner sig svikna. Ofta är det redan för sent när de inser att rättigheter, friheter och andra värden som är viktiga för dem tas ifrån dem eller ifrågasätts.

Denna trend hotar redan våra europeiska värden, något vi ser inte bara i den politiska debatten utan också i människors vardag i våra samhällen, där främlingsfientlighet eller diskriminering gentemot dem som är annorlunda håller på att normaliseras. Det är därför avgörande att framtida EU-program för unga fortsätter att stödja unga när det gäller att förstå vikten av demokrati, lära sig om den och uppleva den, och samtidigt hjälpa dem att utveckla de färdigheter som krävs för att bygga upp motståndskraft mot de hot som antidemokratiska rörelser utgör.

3. Hur medvetna är unga européer om vad EU gör för dem? Hur kan de uppmuntras att intressera sig mer för EU? Vad anser du om EU:s kommunikationsinsatser?

Vi kan lätt konstatera att ungas medvetenhet om vad EU gör för dem är betydligt större än hos äldre generationer. Ungdomsprogram som Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren och DiscoverEU bidrar till att bygga upp en känsla av en europeisk identitet, och dessa program bör stärkas och göras tillgängliga för alla unga i EU.

Men är de verkligen medvetna om vad EU gör för dem? Enligt vår mening är de inte det. EU måste stärka sin förmåga att synliggöra sin påverkan på samhället och göra den begripligare, särskilt när det gäller unga. De beslut som fattas av EU:s institutioner har en enorm inverkan, och detta borde få unga att intressera sig mer för EU-frågor. Hur då? Jag tänker på två saker: EU:s institutioner måste sända ett ögonöppnande budskap om att det som beslutas på EU-nivå direkt påverkar deras liv. EU-institutionerna bör också utöka den typ av program som ger unga möjligheter att lära sig mer om, uppleva och upptäcka EU. Detta kan stärka känslan av tillhörighet, empati, samhörighet och vänskap bland européerna.

Trots att olika EU-institutioner har gjort enorma ansträngningar för att nå ut till medborgarna, och trots betydande förbättringar av olika kampanjer och verktyg, kan vi inte vara nöjda. I praktiken befinner sig institutionerna ofta långt ifrån ungdomarnas verklighet.

EU har visserligen gjort framsteg när det gäller närvaro på sociala medier och kampanjer riktade till unga, men budskapen är allt som oftast svåra att relatera till, särskilt för den heterogena gruppen ungdomar i våra samhällen. EU:s kommunikationsinsatser behöver vidareutvecklas och struktureras genom att man börjar tillämpa nya utåtriktade metoder, t.ex. att anlita icke-statliga ungdomsorganisationer som ambassadörer för ungas röster, utveckla decentraliserade plattformar för utåtriktad verksamhet och strukturera kampanjer för berättande som kopplar samman EU:s politik med upplevelser i vardagen. Här är det också viktigt att experimentera med nya kommunikationsmetoder och direkt involvera ungdomarna själva i utformningen och genomförandet av kampanjer och andra kommunikationsinsatser. 

2. Hur kan vi stärka ungdomarnas inflytande?

Genom att ta dem på allvar och erkänna det värde de bidrar med. Institutionerna har möjlighet och kapacitet att stärka ungdomars inflytande, men det som ibland saknas är viljan att ge utrymme, stöd, möjligheter och verktyg för att engagera dem på ett meningsfullt sätt. Ungas delaktighet får inte behandlas som en checklista där man bjuder in ungdomar till offentliga evenemang och tar bilder för sociala medier för att sedan negligera deras bidrag. Ungas delaktighet måste ha effekt, vilket innebär att de unga måste se resultaten av sitt engagemang och de förändringar som följer.

För att stärka ungas inflytande krävs institutionellt stöd, till exempel genom att unga finns representerade i beslutsfattande organ. Det krävs också att man bygger upp förtroende, vilket tar tid, och skapar utrymmen och processer av hög kvalitet för samverkan. För att detta ska kunna ske måste tillräckliga medel anslås, och institutionernas förmåga att arbeta med och engagera ungdomar i beslutsfattandet behöver förbättras. Detta kräver investeringar, genuint engagemang och tid.

Bruno António är verkställande direktör på DYPALL Network, en europeisk plattform för organisationer i det civila samhället, lokala myndigheter och forskningsinstitut som har till syfte att främja ungas delaktighet i lokalt beslutsfattande. Under de senaste tolv åren har Bruno arbetat som sakkunnig i ungdomsfrågor och extern konsult för flera institutioner, bland annat kommissionen och Europarådet. Han har tidigare varit generalsekreterare för Youth for Exchange and Understanding samt verkställande direktör vid ECOS – Cooperativa de Educação, Cooperação e Desenvolvimento. Han har en examen i socialpedagogik från Algarveuniversitetet i Faro, Portugal.

Vi frågade Javier Garat Pérez, föredragande för EESK:s yttrande ”Det civila samhällets rekommendationer om en europeisk havspakt”, om EESK:s viktigaste rekommendationer med avseende på kommissionens initiativ, som fastställer den övergripande visionen för all havsrelaterad politik. Vilka konkreta åtgärder bör vidtas för att skydda haven från förödelse och föroreningar och för att bevara den biologiska mångfalden? Vilka är de största hoten mot havens välbefinnande och vilka lösningar föreslår kommittén? 

Av Kristýna Bulvasová

I en osäker värld, där många av våra invanda föreställningar nu ställs på ända och värderingar som tidigare var gemensamma inte längre förenar utan splittrar oss, måste ungdomar här och nu ges möjlighet att delta på ett meningsfullt sätt för att ta itu med de många aktuella problem som bara fortsätter att torna upp sig inför våra ögon. Diskussionerna under 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening visade tydligt att det inte finns någon enskild fråga som kan kallas för ”ungdomsfrågan”, och att det finns många olika problem som ungdomar med all rätt oroar sig över – allt från hur man ska bekämpa korruption och främja jämställdhet till hur man ska ta itu med klimatförändringarna, skriver den tjeckiska studenten och Ditt Europa, din mening-deltagaren Kristýna Bulvasová.

Som ung Generation Z-person kan jag inte räkna alla gånger jag hört någon säga att vi i min generation ”står inför aldrig tidigare skådade utmaningar” eller att vi ”måste ta ledningen för att hjälpa till att lösa de nuvarande utmaningarna”.  Mycket står på spel och vi har rejäla utmaningar framför oss: en demokratisk tillbakagång utan tidigare motstycke, en polarisering av våra samhällen på områden där vi tidigare kunde enas kring gemensamma värderingar, en destabilisering av traditionella övertygelser och system, och en allt större otrygghet.

De höga förväntningarna innebär att det ställs krav inte bara på ungdomar, utan också på underfinansierade organisationer i det civila samhället – vilka förväntas spela en avgörande roll för att vägleda ungdomars värderingar – och på utbildningssystemen. Den formella utbildningen borde klara av att ge ungdomar de färdigheter och verktyg de behöver för att bli dagens och morgondagens problemlösare och ledare. Tyvärr verkar många utbildningssystem inte ha förmågan att anpassa sig till 2000-talets verklighet – vissa skolor anordnar till exempel ingen undervisning om klimatförändringarna eller om allmänna hälsofrågor med koppling till bland annat psykisk och reproduktiv hälsa. Dessutom saknar de modern teknik, och det är svårt för sårbara grupper att få tillträde till dem.

Till och med frågan om vem som ska räknas som sårbar har politiserats – eller ännu värre, gjorts till ett vapen – vilket medför nya påfrestningar för personer som redan är särskilt utsatta och inte får lämnas utanför.

I våra samhällen råder det inte längre enighet om vad sårbarhet innebär eller hur den bör uppmärksammas. Detta kunde jag själv konstatera när jag ledde en workshop på en skola nära den tjeckisk-slovakiska gränsen, där jag tog upp lönegapet mellan könen och andra orättvisor på jämställdhetsområdet. Såväl elever som lärare var ytterst skeptiska, och ifrågasatte rent av tanken att det förekommer olika former av ojämlikhet i vårt samhälle. Med anledning av detta tror jag att det krävs mer diskussion och mer kapacitetsuppbyggnad för att ta itu med den sårbarhet och ojämlikhet som finns, och att man behöver rikta sig till alla åldersgrupper.

Att ge ungdomar – inklusive missgynnade kvinnor och flickor, personer med funktionsnedsättning och ungdomar med migrationsbakgrund – lika tillgång till utbildning och lika möjligheter är fortfarande bara något vi kan drömma om. Om vårt gemensamma mål är att ge ungdomar en stadig grund för att kunna förverkliga sin potential och sina drömmar måste vi börja agera. Att föreslå en lösning är lättare sagt än gjort, men att stärka EU-medlemsstaternas band med aktörer inom det civila samhället – inte minst med dem på området informell utbildning – kan bidra till att överbrygga klyftor när man har tagit reda på var sårbarheten är som störst. Genom att i nästa steg ge lärare och alla som arbetar med ungdomar fortbildning om metoder för gemenskapsbyggande verksamhet kan man skapa en ram för vissa riktade och systematiska lösningar.

Det civila samhället har åtagit sig uppgiften att uppmuntra ett aktivt medborgardeltagande, men ungdomars deltagande i beslutsfattandet och den demokratiska samhällsstyrningen är fortfarande lågt. Det finns en tydlig klyfta mellan ungdomars ambitioner och de forum och möjligheter de har tillgång till för att kunna förverkliga dem. Att endast kunna rösta är inte tillräckligt för att uppnå det man vill åstadkomma, eftersom det i vissa länder fortfarande är svårt att ta itu med den politiska kulturen eller desinformation. Även den som avstår från att rösta kan dock ha en åsikt och tycka att det finns problem som behöver lösas. För att uppmuntra ett aktivt medborgarskap behöver ungdomar inte bara få positiva erfarenheter av demokratiskt arbete utan också se konkreta resultat – men det är viktigt att unga inte bara bjuds in för syns skull eller som ett resultat av symbolpolitik eller kvotering. Jag hoppas fortfarande att EU:s medlemsstater ska lyckas skapa sådana forum, så att ungdomar inte längre behöver vänta på att få möjligheter att delta och samskapa på ett meningsfullt sätt. Denna förändring måste ske nu, och inte om tre, fem eller tio år, för att undvika att klyftorna i samhället ökar ännu mer.

Vid 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening deltog jag i utarbetandet av en rekommendation som särskilt handlade om klimatförändringarna, vilket jag är glad över eftersom jag personligen anser att den tredubbla världsomspännande krisen är en av mänsklighetens största utmaningar. Utarbetandet av en konsekvent EU-strategi för att hantera klimatförändringarna togs upp i en av de fem rekommendationerna från Ditt Europa, din mening. Andra frågor som togs upp var kampen mot korruption genom öppenhet och ungdomsdeltagande, aktivt medborgarskap, jämställdhet och tanken att ”ungdomar förtjänar en plats”. Eftersom den togs med på listan över rekommendationer som hade ett utbrett stöd är det tydligt att de ungdomar som deltog i Ditt Europa, din mening tycker att detta är en viktig utmaning att hantera. Detta återspeglar dock synsättet hos en grupp ungdomar som redan har ett visst inflytande, och kan inte anses vara representativt för alla EU:s medlemsstater. Man hade kanske kunnat tro att just denna rekommendation skulle visa sig vara den allra viktigaste för deltagarna i 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening, men i den slutliga omröstningen kom den sist, vilket är en påminnelse om att det inte finns någon enskild fråga som kan kallas för ”ungdomsfrågan”. Ungdomar oroar sig – med all rätt – över alla aktuella frågor, och ungdomsagendan är av naturliga skäl bred och ämnesövergripande.

Vissa ungdomar tycker att miljöskydd och hållbarhet är en viktig fråga, medan andra inte har råd att prioritera den eftersom de kämpar för att tillgodose sina grundläggande behov. Jag nämnde ovan att jag anser att den tredubbla världsomspännande krisen är en av mänsklighetens största utmaningar, men om man har i åtanke att alla viktiga problem behöver hanteras samtidigt för att hitta effektiva lösningar blir bilden annorlunda. Den nuvarande geopolitiska situationen och EU:s kamp för global konkurrenskraft får oss att rikta uppmärksamheten åt ett annat håll och bromsar omställningsprocesserna. Men när allt kommer omkring har varken vi eller framtida generationer en annan planet där dessa problem kan lösas, och vi har inte längre råd att överskrida vår egen planets gränser.

Som redan har sagts är det mycket som står på spel, men ungdomar – i all deras mångfald – har fortfarande rätt att faktiskt få vara just ungdomar, med alla de fördelar, utmaningar och vackra sidor detta innebär. En färsk FN-rapport visar dock att unga vuxna har blivit betydligt mindre lyckliga och nöjda med livet de senaste tio åren. Om vi lyckas inspirera unga människor, genom att visa att deras engagemang leder till konkreta resultat, är jag fullt övertygad om att vi har vi en rimlig chans att ta itu med de frågor som måste lösas och förbättra allas livskvalitet, trots de allvarliga utmaningar vi står inför.

Kristýna Bulvasová är medlem i ungdomsgruppen inom Europeiska nätverket för hållbar utveckling. Hon har varit ungdomsdelegat vid Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter och tjeckisk ungdomsdelegat vid FN. Hon var tidigare talesperson för det tjeckisk-tyska ungdomsforumet, och arbetar fortfarande aktivt med att stärka det tjeckisk-tyska samarbetet. Kristýna är ungdomsaktivist med inriktning på framtidsinriktad utbildning och hållbarhet. Hon leder för närvarande den tjeckiska icke-statliga organisationen Mladí občané/Young citizens (MOB) samtidigt som hon slutför sina studier vid Karlsuniversitetet i Prag och universitetet i Regensburg. Förutom att delta aktivt i Ditt Europa, din mening var Kristýna också talare under det civila samhällets vecka vid EESK, under sessionen om framsyn för en inkluderande rättvis omställning samt grön och blå tillväxt.

Den unga moldaviskan Mădălina-Mihaela Antoci var en av företrädarna för EU:s kandidatländer vid årets upplaga av EESK:s årliga ungdomsevenemang Ditt Europa, din mening. Hon deltog också i EESK:s vecka för det civila samhället, där hon höll ett inspirerande tal under den inledande paneldiskussionen ”Är vi fortfarande förenade i mångfalden?” Mădălina-Mihaela, som är ordförande för Erasmus Student Network Moldova och styrelseledamot i landets nationella ungdomsråd, berättade för oss vad EU innebär för unga moldavier och om sitt uppdrag att uppmuntra ungdomar från Moldavien att studera utomlands och anamma ett globalt tänkesätt.

1. Engagerar Moldaviens nationella ungdomsråd unga människor i diskussionerna om EU-integration? Hur ser unga moldavier på EU?

Absolut! Moldaviens nationella ungdomsråd ser till att unga röster hörs i Moldaviens EU-integrationsprocess genom samråd, opinionsbildningskampanjer och direktkontakt med beslutsfattare. För många unga moldavier står EU för framsteg, nya utsikter och en framtid där deras talanger erkänns och värdesätts. Det finns dock fortfarande luckor i medvetenheten, och det är där vi kommer in i bilden – genom att vända nyfikenhet till aktivt deltagande.

Vi anordnar forum, debatter och workshoppar om EU-integration, politik och ungdomars rättigheter.
Vi verkar för att ungdomar ska inkluderas i nationella beslutsprocesser.
Vi lanserar kampanjer för att informera och utbilda unga moldavier om fördelarna med EU-medlemskap.

2. Kan du kortfattat redogöra för ditt arbete med Erasmus Student Network (ESN) Moldova?

Som ordförande för ESN Moldova är mitt uppdrag att ge unga människor internationella möjligheter som förändrar deras liv. Vårt team arbetar för att främja rörlighet, skapa en välkomnande miljö för utbytesstudenter och förespråka internationell utbildning. Ett av mina viktigaste initiativ är Erasmus i skolorna, där vi inspirerar gymnasieelever att drömma bortom gränserna och anamma ett globalt tänkesätt.

3. Kan du ge några siffror på hur många moldaviska studenter som hittills har dragit nytta av det akademiska programmet Erasmus+, antingen totalt eller årligen?

Just nu tar Moldavien inte emot inkommande Erasmus+-studenter, men våra unga människor gör intryck utomlands! Varje år studerar eller praktiserar mellan 500 och 700 moldaviska studenter vid europeiska toppinstitutioner genom Erasmus+. Sedan programmet lanserades har tusentals personer fått internationell erfarenhet och tagit med sig innovation, ledarskap och ett nytt perspektiv tillbaka hem. Genom Erasmus i skolorna strävar jag efter att göra rörlighet till en realitet för ännu fler unga moldavier och visa att världen är deras att utforska.

4. Vad anser du vara värdet av sådana akademiska utbytesprogram för ungdomar i ett kandidatland som Moldavien?

Erasmus+ är inte bara ett studieprogram – det är en språngbräda för Moldaviens framtid. Det ger unga människor mer än en utbildning – det ger dem anpassningsförmåga, motståndskraft och ett europeiskt perspektiv. I ett kandidatland som Moldavien handlar det om att fostra en generation som ser bortom begränsningarna, som är innovativ, samarbetar och är redo att leda vårt land in i den europeiska framtiden.

5. Vilka var dina förväntningar på Ditt Europa, din mening och det civila samhällets vecka?

Jag förväntade mig kraftfulla diskussioner, djärva idéer och verkliga åtaganden för att inkludera ungdomar i beslutsfattandet. Dessa evenemang är mer än bara möten – de är plattformar där unga förändringsaktörer utmanar status quo och verkar för ett starkare och mer inkluderande Europa. För Moldavien är detta ytterligare ett steg mot att överbrygga klyftan mellan den lokala verkligheten på fältet och de europeiska ambitionerna, vilket visar att våra ungdomar inte väntar på framtiden – vi skapar den.

Mădălina-Mihaela Antoci är en 21-årig ungdomsledare som brinner för utbildning, samhällsengagemang och ungdomars egenmakt. Hon är för närvarande ordförande för Erasmus Student Network Moldova och styrelseledamot i Moldaviens nationella ungdomsråd.

Som en outtröttlig förespråkare för det akademiska programmet Erasmus+ har hon uppnått anmärkningsvärda framgångar när det gäller att uppmuntra unga människor att utforska internationella möjligheter samtidigt som hon även betonar värdet av utbildning på hemmaplan. Genom sina insatser har hon inspirerat hundratals studenter att delta i akademisk rörlighet och bidra aktivt till sina lokalsamhällen.

Ditt Europa, din mening! I 2025 års upplaga av Ditt Europa, din mening deltog runt 90 elever från EU, kandidatländerna och Storbritannien. Valerija Makarenko kom hela vägen från det krigshärjade Charkiv i Ukraina för att representera sitt land vid evenemanget. Hon berättade för oss varför deltagandet i Ditt Europa, din mening var så viktigt för unga ukrainare och delade med sig av sina förhoppningar om att hennes generation, som präglats av den motståndskraft och enighet som vuxit fram under kriget, skulle leda Ukraina mot en ljusare framtid.

1) Varför är det, enligt din mening, viktigt för ungdomar att delta i EU-evenemang som Ditt Europa, din mening?

Jag tror att ungdomar tycker att deltagandet i EU-evenemang som Ditt Europa, din mening är mycket viktigt eftersom det ger dem en plattform där de kan framföra sina åsikter, delta i meningsfulla diskussioner och aktivt bidra till utformningen av Europas framtid. Dessa evenemang ger ovärderliga möjligheter att lära sig mer om hur beslutsfattandet går till, utveckla ledaregenskaper och få kontakt med andra ungdomar från olika länder. För unga ukrainare spelar deltagandet särskilt stor roll eftersom det ger oss möjlighet att dela med oss av våra autentiska upplevelser, betona vikten av Ukrainas EU-integration och främja solidaritet mellan europeiska ungdomar.

2) Hur tror du att kriget har påverkat unga ukrainare? Det fullskaliga kriget har utan tvekan drastiskt förändrat livet för ungdomar i Ukraina och fått konsekvenser för deras utbildning, psykiska hälsa och generella känsla av säkerhet. Många har till exempel varit tvungna att anpassa sig till att studera online eller flytta, ofta under osäkra förhållanden. Men, kriget har också skapat motståndskraft – unga ukrainare har inte bara blivit symboler för kraft och styrka, utan också mer engagerade i frivilligarbete, aktivism och återuppbyggnadsinsatser, till exempel stadsplaneringsprojekt. Trots alla svårigheter är vi fast beslutna att slå vakt om vår identitet och bidra till vårt lands framtid.

3) Vilka är dina förhoppningar om framtiden för Ukrainas ungdomar? Frågan om framtiden är naturligtvis komplicerad för nästan alla ukrainska ungdomar. Jag hoppas, på samma sätt som det samhälle jag kommer ifrån, att alla ungdomar i Ukraina ska få tillgång till utbildning av hög kvalitet, möjligheter till yrkesmässig utveckling och en trygg framtid i ett starkt och självständigt Ukraina. Jag hoppas också att det internationella samfundet fortsätter att stödja Ukrainas återuppbyggnadsarbete så att unga människor kan blomstra i stället för att bara överleva. Ukrainas ungdomar besitter verkligen en stor styrka, så det är inspirerande att se allt fler ungdomar delta i olika projekt med inriktning på utbildning, vetenskap, återställande av infrastruktur och andra områden. Viktigast av allt är att jag hoppas att vår generation, präglad av motståndskraft och enighet, kommer att leda Ukraina mot en ljusare, mer innovativ och demokratisk framtid.

4) Har du några avslutande tankar om evenemanget?  

Jag blev verkligen inspirerad. Bara en sådan sak som att prata med de andra deltagarna, lyssna på dem och analysera vad de sade var en väldigt stark upplevelse. Redan genom att mötas och samarbeta visar vi vad vi faktiskt kan göra. Vissa projekt som vi genomförde hjälpte oss till exempel verkligen att förstå andra länder bättre. Jag fick lära mig så många saker om andra länder som jag aldrig hade hört förut. Jag är mycket glad och stolt över att ha varit där. 

Valerija Makarenko, 16 år, kommer från Charkiv i Ukraina där hon är elev i årskurs 10 (motsvarande gymnasiets första år) på skola nr 99.