Under det senaste året har konkurrenskraften prioriterats allt högre i EU:s politik och ingen kan bortse från konkurrenskraftens betydelse för EU:s framtid.
Under det senaste året har konkurrenskraften prioriterats allt högre i EU:s politik och ingen kan bortse från konkurrenskraftens betydelse för EU:s framtid.
Konkurrenskraften var ett centralt tema i kommissionsordförande Ursula von der Leyens årliga tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet i september förra året, då hon lovade att göra vad som krävs för att värna EU:s konkurrensfördelar.
Näringslivet inom EU har svårt att rekrytera kvalificerad arbetskraft. Regleringen av viktiga sektorer är strängare i EU än hos våra konkurrenter USA och Kina. Investeringarna i forskning och utveckling inom EU är lägre och den fysiska och digitala infrastrukturen hämmar handel och ekonomisk tillväxt. Dessa utmaningar är välkända och har dokumenterats i flera studier.
Ursula von der Leyen har också gett den tidigare chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghi, i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas. Detta är positivt. Det räcker dock inte med goda förslag, utan det måste också finnas en politisk vilja och möjlighet att förverkliga dem.
EU har föresatt sig att stärka unionens resiliens och inflytande i världen, men samtidigt försvagas den konkurrenskraft som krävs för att uppnå detta mål. EU:s andel av världsekonomin förväntas minska konstant från nästan 15 % till endast 9 % år 2050.
Det är därför mycket viktigt att stärka EU:s produktivitet och konkurrenskraft. I detta syfte måste EU anta en konkurrenskraftsagenda som i samklang med principerna för den inre marknaden och den sociala marknadsekonomin är framtidsorienterad samt bygger på tydliga definitioner och på samordning. Konkurrenskraftsagendan bör även främja välstånd för företagen och arbetstagarna och förbättra deras möjligheter att vara innovativa, investera, bedriva handel och konkurrera på den globala marknaden för det allmännas bästa och för att driva på omställningen i riktning mot klimatneutralitet. Detta är inte bara viktigt för att säkra framtidens välstånd, innovation, investeringar, handel och tillväxt, utan också för att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och höja levnadsstandarden.
Det är därför som näringslivet inom EU har tydliga förväntningar på denna nya dynamik och krav på att återställa konkurrenskraften inom en bredare ekonomisk och samhällelig långsiktig ram.
EESK har kartlagt de faktorer och de aktörer som påverkar konkurrenskraften och produktiviteten på lång sikt och som måste betraktas ur ett helhetsperspektiv. Vi har arbetat med ekosystemen för konkurrenskraft med ambitionen att förklara för kommissionen vilka indikatorer som bör förbättras eller kompletteras ytterligare.
En landsbaserad strategi för att bedöma problemen och hur de ska lösas tycks vara en viktig aspekt som kommissionen inte beaktar i tillräcklig utsträckning i sina två meddelanden om EU:s långsiktiga konkurrenskraft.
På ett mer övergripande plan har kommissionen listat 17 nyckeltal som ska utvärderas årligen med avseende på de nio dimensioner av konkurrenskraft som fastställts. Men medlemsstaterna måste också respektera dessa faktorer till fullo samtidigt som kommissionen måste ha lämpliga verkställighetsmedel för att ålägga medlemsstaterna att respektera faktorerna. Detta är vad vi efterfrågar.
Följande faktorer står högst upp på listan:
Tillgång till finansiering, till en rimlig kostnad men utan att framtida generationer missgynnas.
Fler investeringar i offentliga tjänster och kritisk infrastruktur samt bättre mätningar av dessa investeringar. Vi föreslår sex utvärderingsparametrar i detta avseende.
I fråga om forskning och innovation krävs ökat samarbete, såväl offentligt och privat som regionalt och globalt.
I fråga om datanät och energi är säkerhet, pris och klimatneutralitet de främsta ledorden.
När det handlar om cirkularitet behöver EU:s roll inte längre påvisas, men vi måste se till att det råder lika villkor för samtliga aktörer.
EU:s rättsliga ram för digitalisering är en föregångare, bland annat i fråga om konnektivitet, AI och data. Här måste vi hitta en balans mellan de aspekter som påverkar människan och de löften som den digitala tekniken ger.
Utbildningen måste utformas för att möta de demografiska och sociologiska utmaningarna.
Och slutligen, när det gäller EU:s strategiska oberoende och handel, är det våra beroenden som är våra svagheter. Företagen måste omorganisera sig och EU måste tillhandahålla en stödjande ram för att möta denna utmaning.
När det slutligen gäller den inre marknaden upprepar vi med bestämdhet att medlemsstaterna måste följa reglerna i unionens regelverk och fördragens principer. Inga fler hinder, men verklig kontroll. Det krävs en politisk vilja hos medlemsstaternas regeringar att genomföra de förslag som de förhandlar om i Bryssel. Kommissionen måste få till stånd ett samarbete mellan samtliga generaldirektorat och inte se problemen som isolerade företeelser, vilket bara bidrar till ökad inkonsekvens. Det är detta vi behöver.
Vi kan aldrig säga det tillräckligt många gånger.
Och låt oss i detta sammanhang förlita oss på Bryssel när det gäller resultaten av konkurrenskraftskontrollerna och användningen av regionala industrikluster på nationell nivå. Verktygen finns där, så låt oss använda dem.
Beskattning av gränsöverskridande distansarbetare globalt och konsekvenserna för EU
För vår kolumn ”En fråga till ...” har vi frågat Emilie Prouzet, EESK-ledamot och föredragande för EESK:s yttrande ”EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030”, vad som behövs för att trygga långsiktig konkurrenskraft i EU. Yttrandet kommer enligt planeringen att antas vid plenarsessionen i mars.
För vår kolumn ”En fråga till ...” har vi frågat Emilie Prouzet, EESK-ledamot och föredragande för EESK:s yttrande ”EU:s konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030”, vad som behövs för att trygga långsiktig konkurrenskraft i EU. Yttrandet kommer enligt planeringen att antas vid plenarsessionen i mars.
Alltsedan EU:s inre marknad inrättades har harmonisering och ömsesidigt erkännande av standarder gjort det möjligt för företagen att sälja sina produkter på en marknad som omfattar över 450 miljoner människor. Den inre marknaden står för 61 % av företagens handel inom EU, utgör grunden för Europas ekonomiska välstånd och gynnar därmed dess medborgare, konsumenter, arbetstagare och företag. Kommissionen uppskattar att 25 % av EU:s bruttonationalprodukt genereras av den inre marknaden.
Alltsedan EU:s inre marknad inrättades har harmonisering och ömsesidigt erkännande av standarder gjort det möjligt för företagen att sälja sina produkter på en marknad som omfattar över 450 miljoner människor. Den inre marknaden står för 61 % av företagens handel inom EU, utgör grunden för Europas ekonomiska välstånd och gynnar därmed dess medborgare, konsumenter, arbetstagare och företag. Kommissionen uppskattar att 25 % av EU:s bruttonationalprodukt genereras av den inre marknaden.
Den senaste tidens utveckling, t.ex. i fråga om den digitala omställningen och omställningen till en mindre koldioxidintensiv och mer hållbar ekonomi, kräver dock nya anpassningar, och det gör också konsumenternas, arbetstagarnas och företagens föränderliga behov och nya geopolitiska omständigheter.
För den inre marknadens fortsätta framgång krävs det förbättringar på flera områden, bland annat vad gäller den europeiska energi- och industripolitiken: en energiunion, en bankunion, en gynnsammare ram för såväl stora som små företag och mer offentligt stöd till det europeiska projektet, effektivare offentliga tjänster och förbättrad infrastruktur för it, energi och transporter.
Med två banbrytande rapporter från Italiens före detta premiärministrar Enrico Letta (om den inre marknadens framtid) och Mario Draghi (om EU:s framtida konkurrenskraft), som offentliggörs under första halvåret 2024, har Arbetsgivargruppen vid EESK sammanfattat sina huvudbudskap för en framgångsrik framtid för EU:s inre marknad i sitt dokument på en sida om ”EU:s inre marknad: nästa generation”.
Den femte ESDR-rapporten om hållbar utveckling i Europa visar att EU i nuvarande takt inte kommer att uppnå en tredjedel av målen för hållbar utveckling senast 2030. Rapporten, som utarbetats i samarbete med det civila samhället, visar en stagnation och tillbakagång när det gäller miljömål och sociala mål i många europeiska länder, en situation som förvärrats av kriserna sedan 2020. Målen för hållbar utveckling omfattar områden såsom fattigdomsminskning, ingen hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, klimatåtgärder och rent vatten.
Den femte ESDR-rapporten om hållbar utveckling i Europa visar att EU i nuvarande takt inte kommer att uppnå en tredjedel av målen för hållbar utveckling senast 2030. Rapporten, som utarbetats i samarbete med det civila samhället, visar en stagnation och tillbakagång när det gäller miljömål och sociala mål i många europeiska länder, en situation som förvärrats av kriserna sedan 2020. Målen för hållbar utveckling omfattar områden såsom fattigdomsminskning, ingen hunger, hälsa, utbildning, jämställdhet, klimatåtgärder och rent vatten.
För att ta itu med detta har tio beslutsamma politiska åtgärder föreslagits för att avvärja oåterkalleliga miljömässiga och sociala brytpunkter. Hur brådskande detta är betonades vid ett evenemang som anordnades gemensamt av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT) och FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling (SDSN). Rapporten syftar till att vägleda EU när det gäller att stärka dess ledarskap i fråga om målen för hållbar utveckling inför valet till Europaparlamentet i juni 2024 och toppmötet om framtiden i september 2024, som sammankallats av FN:s generalsekreterare.
Talarna vid evenemanget betonade behovet av omedelbara åtgärder före 2030 för att avvärja oåterkalleliga brytpunkter. Camilla Brückner från FN/UNDP, Zakia Khattabi, Belgiens minister för klimatåtgärder, och Petra Petan från EU-kommissionen framhöll vikten av att hålla fast vid Agenda 2030 och Parisavtalet om klimatförändringar.
Guillaume Lafortune, vice ordförande för FN:s SDSN, presenterade rapporten och de tio prioriterade åtgärderna riktade till de politiska partierna, nästa Europaparlament, nästa EU-kommission, Europeiska rådet och medlemsstaterna. I uppmaningen till handling, som undertecknats gemensamt av EESK och SDSN, uppmanas de europeiska ledarna att samarbeta för en grön, social och internationell europeisk giv för framtiden. Peter Schmidt, ordförande för EESK:s NAT-sektion, underströk att de kommande sex åren är avgörande för att främja Agenda 2030, och betonade EESK:s åtagande att driva på EU-institutionerna i arbetet med målen för hållbar utveckling och ett meningsfullt deltagande från det civila samhällets sida. Uppmaningen till handling syftar till att vägleda de europeiska ledarna mot en övergripande europeisk giv som är anpassad till de gröna och sociala mål som EESK förespråkar. (ks)
Inför valet till Europaparlamentet i juni 2024, som lägger grunden för Europas framtid, anordnar EESK, i egenskap av det civila samhällets institutionella partner, sin första vecka för det civila samhället under rubriken ”Stå upp för demokratin!”
Inför valet till Europaparlamentet i juni 2024, som lägger grunden för Europas framtid, anordnar EESK, i egenskap av det civila samhällets institutionella partner, sin första vecka för det civila samhället under rubriken ”Stå upp för demokratin!”
Kommer du att du delta?
Vi kommer att samla människor i olika åldrar och med olika bakgrund, däribland ungdomar, journalister och företrädare för EU-institutionerna, som kommer att delta i en livlig debatt om frågor som påverkar vår vardag och Europas framtid. Vi kommer att ta upp de olika hot och utmaningar som de demokratiska värdena står inför, samt vad det civila samhället förväntar sig av Europas framtida ledare. Våra förslag kommer sedan att ligga till grund för EESK:s resolution inför valet och specifika politiska förslag.
#CivSocWeek kommer att sammanföra fem viktiga EESK-initiativ:
Det civila samhällets dagar – ett årligt flaggskeppsevenemang som lyfter fram de många olika bidragen från det organiserade civila samhället till skapandet av ett EU som ligger mer i linje med medborgarnas förväntningar i frågor som är viktiga för våra demokratiska samhällen. Detta syftar i sin tur till att uppmuntra ett större deltagande från det civila samhällets sida i det europeiska projektet på alla nivåer.
Europeiska medborgarinitiativets dag – en årlig högnivåkonferens som erbjuder ett forum och en plattform där registrerade och framtida organisatörer av medborgarinitiativ och intressenter kan utbyta information och erfarenheter och presentera sina aktiviteter i anknytning till medborgarinitiativen för allmänheten.
Ditt Europa, din mening – ett ungdomsevenemang som kopplar samman ungdomar – från medlemsstaterna, kandidatländerna och Förenade kungariket – med EU för att inspirera dem att utöva sin demokratiska rösträtt. Under dynamiska samrådssessioner kommer ungdomarna att hålla debatter, främja samarbete och nå samförstånd.
Priset till det civila samhället – ett årligt pris som belönar effektiva, innovativa och kreativa projekt som drivs av det civila samhället och enskilda personer. I år kommer det att gå till initiativ till stöd för psykiskt välbefinnande i Europa på individuell eller kollektiv basis.
Journalistseminariet – där journalister från medlemsstaterna samlas för att delta i diskussioner om tillståndet för demokratin i unionen och det kommande valet till Europaparlamentet och med egna ögon se hur kommittén arbetar.
Delta och bli inspirerad av våra sakkunnigledda workshoppar och politiska högnivådebatter. Gör din röst hörd i viktiga frågor inför den nya mandatperioden, och knyt kontakter med civilsamhällesorganisationer och aktörer som bidrar till förändring runt om i Europa!
Kolla in webbplatsen #CivSocWeek och sprid ordet vidare!
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) håller på att utforma en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 för att säkerställa det europeiska jordbrukets resiliens och hållbarhet. På uppdrag av det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har EESK utarbetat ett yttrande, som antogs i januari, där man betonar behovet av en stabil och långsiktig politisk ram som stöder hållbar livsmedelsproduktion, öppet strategiskt oberoende och landsbygdsutveckling.
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) håller på att utforma en vision för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027 för att säkerställa det europeiska jordbrukets resiliens och hållbarhet. På uppdrag av det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har EESK utarbetat ett yttrande, som antogs i januari, där man betonar behovet av en stabil och långsiktig politisk ram som stöder hållbar livsmedelsproduktion, öppet strategiskt oberoende och landsbygdsutveckling.
94,8 % av jordbruksföretagen i EU är familjeägda, och sektorn står inför utmaningar såsom lägre inkomster, allt färre jordbruksföretag, svårigheter med generationsskiftet och ett betydande utflöde av arbetskraft. Trots att budgetanslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken minskar (mindre än 25 % år 2021) efterlyser EESK medel till den gemensamma jordbrukspolitiken som står i proportion till dess hållbarhetsmål. En övergång från grundläggande inkomststöd till ekonomiska incitament för miljötjänster och sociala tjänster rekommenderas, samtidigt som små familjejordbruk medges flexibilitet under en övergångsperiod.
Oron beträffande en skälig levnadsstandard för EU:s jordbrukare, som förvärras av inflationen, volatiliteten på energimarknaden och klimatförändringarna, belyser behovet av reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken. EESK skulle vilja att dessa utmaningar åtgärdas i den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2027, som bör inriktas på att trygga anständiga arbetsvillkor, främja hälsosammare kostvanor, minska matsvinnet och reglera livsmedelsmarknaderna. Kontracykliska komponenter och stöd till produktion av förnybar energi föreslås för att mildra effekterna av energiprishöjningar och försörjningsavbrott. Offentlig-privata försäkringssystem och investeringar i innovation och digital teknik föreslås för att bekämpa extrema klimatförhållanden och stärka jordbrukarna.
Inför valet till Europaparlamentet 2024 betonar EESK att den gemensamma jordbrukspolitiken måste utformas för att möta de föränderliga samhälleliga och jordbruksrelaterade behoven. Kommittén betonar vikten av berörda parters deltagande, flexibilitet för medlemsstaterna och rationaliserade administrativa förfaranden vid utformningen och anpassningen av de strategiska planerna. I slutändan eftersträvar EESK en gemensam jordbrukspolitik som skapar balans mellan att trygga livsmedelsförsörjningen, skydda miljön och främja de europeiska jordbrukarnas välbefinnande mot bakgrund av de globala utmaningarna. (ks)
Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK
Den 24 januari skickade det europeiska civila samhället ett öppet brev till Europeiska kommissionens ordförande, Europaparlamentets talman och det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Undertecknarna av brevet uppmanade de tre viktigaste EU-institutioner som deltar i EU:s beslutsfattande att vidta konkreta åtgärder för att inleda en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhällets organisationer på alla politikområden, i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.
Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK
Den 24 januari skickade det europeiska civila samhället ett öppet brev till Europeiska kommissionens ordförande, Europaparlamentets talman och det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Undertecknarna av brevet uppmanade de tre viktigaste EU-institutioner som deltar i EU:s beslutsfattande att vidta konkreta åtgärder för att inleda en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhällets organisationerpå alla politikområden, i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.
Initiativet till det öppna brevet togs av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK och Civil Society Europe, och det innehåller konkreta förslag till genomförande. Brevet fick stöd av totalt 156 undertecknare från 26 medlemsstater. Bland undertecknarna finns 39 europeiska nätverk, 85 nationella organisationer och 60 medlemmar av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK.
Den civila dialogen är fortfarande ojämn och ostrukturerad inom EU-institutionerna, trots de rättsliga bestämmelserna. Därför uppmanar undertecknarna av det öppna brevet #EUCivilDialogueNow EU-institutionerna att
ta initiativ till ett interinstitutionellt avtal om civil dialog,
inom respektive institution inrätta ledande befattningar med ansvar för förbindelserna med det civila samhället,
uppmuntra och främja ett ökat samarbete mellan civila och sociala aktörer.
Dessa insatser måste bygga på rekommendationerna från konferensen om Europas framtid. Som ett första steg föreslår undertecknarna att kommissionen utarbetar ett meddelande om att stärka den civila dialogen på EU-nivå.
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs efterlysning av en blå giv för EU samlar stöd från beslutsfattare och det civila samhället. Denna dynamik drivs av en växande medvetenhet om det brådskande behovet av att ta itu med vattenbristen och en blå givs potential att tillhandahålla en övergripande lösning.
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs efterlysning av en blå giv för EU samlar stöd från beslutsfattare och det civila samhället. Denna dynamik drivs av en växande medvetenhet om det brådskande behovet av att ta itu med vattenbristen och en blå givs potential att tillhandahålla en övergripande lösning.
Vid ett evenemang som nyligen anordnades vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) samlades centrala berörda parter för att diskutera den blå given och dess potential att förändra vattenförvaltningsmetoderna över hela kontinenten, med fokus på avrinningsområden.
”Vi står inför en vattenkris av aldrig tidigare skådad omfattning”, konstaterade EESK:s ordförande, Oliver Röpke. Med hänvisning till det kommande valet till Europaparlamentet i juni noterade han att vatten är en fråga som berör alla medborgare. ”Hur kommer EU:s beslutsfattare att ta itu med vattenfrågan och de utmaningar som väntar? Det är dags att ställa dessa frågor.”
Europaparlamentsledamoten Pernille Weiss upprepade kraven på en övergripande lösning och förespråkade en särskild fond för vattenomställning för att stödja företag och samhällen i omställningen till hållbara vattenmetoder. FN:s särskilda rapportör Pedro Arrojo-Agudo betonade att vattenbrist och klimatförändringar inte känner några gränser, och uppmanade EU att gå i bräschen för att hitta en global lösning på vattenkrisen.
EESK:s efterlysning av en blå giv för EU har väckt gehör hos lång rad berörda parter, däribland Compagnie Nationale du Rhône (CNR), ett franskt företag av allmänt intresse som förvaltar Rhônefloden. CNR:s direktör för vattenresurser, Éric Divet, redogjorde för företagets goda resultat när det gäller hållbar vattenförvaltning, inbegripet insatser för att återställa våtmarker, förbättra flodens biologiska mångfald och anpassningar till klimatförändringarna.
Kommissionen väntas lägga fram sitt initiativ om vattenresiliens under de kommande månaderna. Kommittén är redo att samarbeta med EU-institutionerna och berörda parter för att se till att dess förslag till en blå giv för EU ingår i nästa kommissions prioriteringar. (gb)
