Av Antoine Fobe

Valet till Europaparlamentet står för dörren. Vi i European Blind Union uppmanar våra medlemmar att – trots de ihållande svårigheterna – gå och rösta. När de lägger sin röst bör de beakta i vad mån kandidaterna och partierna ägnar uppmärksamhet åt frågan om inkludering– i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Medborgare med synnedsättning måste göra sina förväntningar hörda.

European Blind Union är de blinda och synsvagas röst i Europa och vi arbetar för ett tillgängligt och inkluderande samhälle med lika möjligheter där personer med synnedsättning kan delta fullt ut i livets alla aspekter. Politiskt deltagande är naturligtvis en väsentlig aspekt. Genom att gå och rösta och verka politiskt kan medborgare med synnedsättning främja politik och lagstiftning till stöd för personer med funktionsnedsättning.

Nu när valet till Europaparlamentet 2024 närmar sig är deltagandet av personer med funktionsnedsättning, både som väljare och som kandidater, en viktig och aktuell fråga.

Enligt en rapport från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) från 2019 fråntogs omkring 400 000 personer med funktionsnedsättning sin rösträtt vid det senaste valet till Europaparlamentet. Mindre än 5 % av Europaparlamentets ledamöter har en funktionsnedsättning.

Inför det kommande valet efterfrågar European Blind Union, med utgångspunkt i sitt uttalande om valet till Europaparlamentet på nytt att det ska fastställas en standard för tillgänglig röstning (röstningsförfaranden), för valinformation (valkampanjsfaciliteter och valmaterial, politiska debatter, program och webbplatser för de politiska partierna) och för förfaranden efter valet (t.ex. klagomålsmekanismer) samt lika rättigheter att ställa upp som kandidat.

Vi fokuserar på valet till Europaparlamentet eftersom EU endast har behörighet när det gäller valet till Europaparlamentet som en del av EU-medborgarskapet. Att säkerställa lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning ligger inom ramen för EU:s ansvarsområde. Eftersom det dock fortfarande är medlemsstaternas ansvar att organisera valet skulle bästa praxis på EU-nivå automatiskt få spridningseffekter på alla andra val.

Tyvärr är det för sent att göra valet till Europaparlamentet till en förebild denna gång. Inte på grund av bristande intresse från parlamentets sida, tvärtom. I maj 2022 föreslog parlamentet en reform av EU:s vallag som framför allt fokuserade på att garantera personer med funktionsnedsättning rätt att rösta oberoende och hemligt, rätt att välja assistans samt tillgång till poströstning och politiska kampanjer. Tyvärr har rådet hittills inte yttrat sig om detta förslag. 

Inför EU:s kommande femåriga lagstiftningsperiod uppmanar European Blind Union det nya Europaparlamentet att fortsätta att trycka på för att rådet ska att anta den föreslagna reformen så att konkreta framsteg görs till valet 2029. Vi kan räkna med EESK:s stöd. Redan 2020 efterlyste EESK ett formellt lagstiftningsinitiativ från parlamentet för att garantera verkliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning att rösta i valet till Europaparlamentet. Vi kan också räkna med stöd från Europeiska kommissionen, som i december förra året offentliggjorde en guide för god valpraxis och nu arbetar med ett kompendium om e-röstningsmetoder och användningen av IKT i val, som båda behandlar tillgänglighetsaspekter.

Av Alena Mastantuono

Varje år drar över 10 miljoner patienter i EU nytta av nuklearmedicin till följd av diagnos och behandling av sjukdomar som cancer, men också hjärt–kärlsjukdomar och neurovaskulära sjukdomar.

Strålnings- och kärnteknik där radioisotoper används är avgörande i kampen mot cancer i alla delar av vårdkedjan, såväl för tidig upptäckt, diagnos och behandling som för palliativ vård.

Antalet patienter som drar nytta av nuklearmedicin ökar, främst på grund av vetenskapliga genombrott. Europeiska forskare och företag har utvecklat några av de senaste innovativa radioligandbehandlingarna mot cancer, till exempel läkemedel mot endokrina cancertumörer, prostatacancertumörer och metastaser. Prostatacancer orsakar 90 000 dödsfall i Europa varje år och lutetium-177 är en mycket lovande radioisotop för behandling av denna cancerform. Jämfört med traditionella behandlingar har modern radionuklidterapi god effekt på cancerceller och är ofta mindre skadlig för kroppen. Tiotusentals cancerpatienter behöver riktad radionuklidterapi, som det ofta inte finns något alternativ till.

Leveranskedjan för nuklearmedicin är dock mycket komplex innan den når patienten. Den omfattar anskaffning av råvaror samt lagring, bestrålning, bearbetning, logistik och tillämpning. När radioisotoperna har producerats måste de bearbetas, avsändas och användas inom en relativt kort tidsperiod, vissa under samma dag, andra inom ett par dagar, beroende på halveringstiden. De är i allra högsta grad kortlivade.

Överraskande nog är detta dock inget som gränsöverskridande transport och tullförfaranden tar hänsyn till. När det gäller till exempel gränsöverskridande transporter finns det flera hinder som leder till situationer där räkor kan prioriteras framför radioisotoper som är på väg att rädda en patients liv.

I sitt yttrande om tillgången på medicinska radioisotoper efterlyser EESK därför ett bättre samarbete mellan medlemsstaterna för att undanröja de rättsliga hindren. I yttrandet går vi igenom varje steg i leveranskedjan för radioisotoper i Europa och identifierar hindren för gränsöverskridande leveranser samt beroendet av tredjeländer. I yttrandet föreslås också lösningar på bristen på infrastruktur i Europa och betonas behovet av samordnad forskning och utveckling.

Rekommendationerna som läggs fram i vårt yttrande ligger i linje med de slutsatser som nåddes på toppmötet i april mellan EU:s stats- och regeringschefer, där man betonade behovet av att minska EU:s strategiska beroende inom känsliga sektorer såsom hälso- och sjukvård och kritisk teknik. I slutsatserna betonades även behovet av att fokusera på gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster och gränsöverskridande rörlighet för varor, inbegripet väsentliga varor såsom läkemedel, vilket är i linje med Enrico Lettas rapport

EU måste tillhandahålla produktionsincitament för att sörja för större strategiskt oberoende i försörjningen av radioisotoper. Trots att EU är en världsledande leverantör av medicinska radioisotoper finns det ett kritiskt beroende av USA och Ryssland för försörjning av metalliskt högkoncentrerat låganrikat uran (Haleu) och för försörjning av vissa anrikade isotoper som används som mål vid produktionen av radioisotoper.

EU är fortfarande starkt beroende av Ryssland när det gäller försörjning av mål för stabila isotoper som gör det möjligt att producera vissa radioisotoper för moderna molekylära strålbehandlingar eller sådana som är under utveckling, såsom ytterbium-176, som används för att producera lutetium-177.

Detta utgör en verklig utmaning för leveranskedjan för denna specifika radioisotop, för vilken den globala efterfrågan väntas tredubblas under de kommande åren.

Leveranskedjan är även avhängig av systemen för produktion i reaktor eller med accelerator och av bearbetning och leverans till sjukhus. För att säkerställa lika tillgång till vård bör medlemsstaterna, särskilt forskningsinstitut och sjukhus, samarbeta närmare. Tillgången till strålbehandling är nämligen inte densamma i alla medlemsstater, framför allt i utvecklings- och pilotfaserna. Målet är att få snabbare tillgång till forskningsläkemedel eller till läkemedel av humanitära skäl samt att förbättra tillgången för små sjukhus som kan sakna sakkunskap och infrastruktur. Denna tillgång kan vara livsviktig för vissa patienter.

EU:s finansiering av forskning, utveckling och innovation inom nuklearmedicin, särskilt inom Horisont- och Euratomprogrammen, är avgörande för att tillgodose patienternas behov. EU bör ha strategiska projekt av gemensamt intresse på detta område som finansieras inom ramen för EU:s framtida fleråriga budgetram. Europeiska kommissionens Samira-strategi och Ervi (European Radioisotopes Valley Initiative) är värdefulla projekt för Europas plan mot cancer. Kommissionen bör gå längre och ge nuklearmedicin en mer framträdande plats i Europas plan mot cancer och i forskningsuppdraget om cancer i Horisont Europa.

Medlemsstaterna bör också finansiera folkhälsopolitik med fokus på medicinsk strålnings- och kärnteknik. Detta kommer att ge en god signal till industrin och göra det möjligt att utveckla och växa inom forskning och innovation samt inom industriell infrastruktur i Europa. Det kommer också att locka fler till sektorn.

Sammanfattningsvis kommer vi endast att kunna trygga försörjningen av radioisotoper i Europa och tillgodose patienternas ökade efterfrågan om vi fattar djärva politiska beslut. 

Trots att EU är världsledande inom försörjning av medicinska radioisotoper är unionen starkt beroende av tredjeländer för viktiga råvaror och specifika bearbetningsprocesser. Detta kan medföra störningar i leveranskedjorna och hota tillgången till livräddande diagnos och behandling för många européer. För att vända denna trend och tillgodose patienternas ökande efterfrågan behöver vi offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling och i ny produktionsinfrastruktur, sund reglering och djärva politiska beslut. Det skriver föredraganden för EESK:s yttrande om försörjningen av medicinska radioisotoper, Alena Mastantuono. 

I den sista artikeln i vår kolumn ”Jag tänker rösta. Tänker du?” uttalar sig Antoine Fobe, chef för opinionsbildning och kampanjverksamhet vid European Blind Union. Hans organisation kräver att valet görs mer tillgängligt. Trots handikapporganisationernas , EESK:s och Europaparlamentets insatser är det ännu en gång för sent för att EU-valet ska kunna föregå med gott exempel.

av Biljana Spasovska

BCSDN (nätverket för det civila samhällets utveckling på Balkan)

Nordmakedonien står vid ett avgörande vägskäl i sin strävan efter EU-anslutning, då landets resa har präglats av bakslag och fördröjningar som underblåsts av olösta bilaterala tvister och minskande offentligt stöd. Trots dessa hinder utgör löftet om ekonomiskt välstånd och regional stabilitet fortsatt en drivkraft för nationens önskan om EU-medlemskap.

Opinionsundersökningar visar på en oroande utveckling, med kraftigt minskande stöd för EU-medlemskap under de senaste åren. Denna nedgång återspeglar en bredare frustration över de långsamma framstegen och den upplevda bristen på engagemang från EU-medlemsstaternas sida.

Landets väg mot EU-anslutning har kantats av komplexa frågor som sträcker sig bortom Nordmakedoniens gränser. En demokratikris och politisk instabilitet inom regionen och bland EU:s medlemsstater, i kombination med den ökande högernationalismen, medför stora utmaningar för integrationsprocessen. Trots dessa utmaningar finns det dock utrymme för optimism och förnyelse, eftersom många människor ser EU-integrationen som en väg mot framtida välstånd och högre levnadsstandard. Det är också lovande att landet redan är relativt väl anpassat till EU:s lagstiftning.

I det fortsatta arbetet måste Nordmakedonien prioritera framsteg med reformer och förhandlingskapitel på avgörande områden såsom rättsstatsprincipen, rättsväsende, demokrati och bättre offentlig förvaltning. Synliga framsteg på dessa områden som drivs på av processen för anslutning till EU skulle också stärka allmänhetens stöd för EU. Engagemanget för demokratiska värden, regionalt samarbete och strävan efter ett gemensamt europeiskt öde kommer att vara avgörande när landet navigerar den vindlande vägen mot anslutning.

Samtidigt som landet måste visa politisk mognad och genomföra de reformer som krävs måste EU visa Nordmakedoniens befolkning att anslutningsprocessen är rättvis, meritbaserad och går framåt. Politisk vilja att föra anslutningen framåt måste visas, såsom gentemot Ukraina. Framsteg måste belönas och åtgärder måste vidtas för att garantera tillräcklig kapacitet på båda sidor för att driva på processen.

Slutligen bör det stå klart att det inte finns något bättre alternativ, till förmån för alla, till Nordmakedoniens och hela regionens anslutning till EU. Nordmakedonien må vara litet, men dess rika kulturarv, strategiska läge och engagemang för demokratiska värden skulle skapa regional stabilitet och möjligheter till ekonomisk tillväxt samt stärka EU:s mångfald och sammanhållning.

Välkommen till Grassroots View, Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) podcast. I detta avsnitt gör vi en djupdykning i den ekonomiska styrningens komplexitet och det europeiska ekonomiska landskapets utmaningar. Du kommer att få insikt i graden av samsyn mellan EU-länderna om den ekonomiska styrningen och de svåra val som EU måste göra för att anpassa ekonomin till 2000-talets omständigheter.

Deltagarna består av Luca Jahier, tidigare EESK-ordförande och nuvarande ordförande för EESK:s grupp för den europeiska planeringsterminen, Margarida Marques, ledamot av Europaparlamentet i Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater, Maria Demertzis, forskare vid Bruegel, och Maria Tadeo, Brysselbaserad korrespondent. (tk)

Vid kommitténs traditionella öppet hus-dag lördagen den 4 maj 2024 välkomnades allmänheten, som gavs engagerande information om kommitténs roll bland EU-institutionerna och om det kommande valet till Europaparlamentet.

Under dagen anordnades ett antal aktiviteter i EESK:s huvudbyggnad i Bryssel, Jacques Delors-byggnaden. Deltagarna hade möjligheten att besöka lokalerna och upptäcka vad EESK gör för allmänheten, lära sig mer om kommitténs roll i EU-institutionernas beslutsprocess och dela med sig av sina intressen och åsikter till EESK:s ledamöter.

Besökarna kunde även ta reda på vad EESK-ledamöterna gör i sina hemländer och delta i aktiviteter som interaktiva spel, en EU-frågesport och ansiktsmålning för barn.

På förmiddagen tog kommittén emot en grupp ledamöter och anställda vid EESK som cyklat hundratals kilometer igenom Frankrike och Belgien för att öka medvetenheten om EU-valets betydelse.

Gruppen, som leddes av EESK-ledamoten Bruno Choix från Arbetsgivargruppen, cyklade sammanlagt cirka 500 km från Caen (Frankrike) till Bryssel på 4 dagar. Övriga ledamöter och anställda anslöt sig till cyklistgruppen under den sista sträckan från Waterloo till EESK:s lokaler i Bryssel. (mp)

EESK:s sektion för yttre förbindelser (REX) anordnade sin andra kampanj och konferens om kampen mot desinformation som ett led i sitt överordnade projekt om desinformation, som ska genomföras med hjälp av det civila samhället.

Efter en framgångsrik kampanj i Bulgarien hölls evenemanget denna gång i Moldavien, den 18 april. Landet har nyligen stärkt sin kapacitet på området strategisk kommunikation och dialog genom att inrätta två särskilda organ: centrumet för strategisk kommunikation och bekämpning av desinformation samt centrumet för civila initiativ för nationella minoriteter.

Konferensen hölls i samarbete med Moldaviens statliga universitet i Chisinau.

I sitt anförande vid konferensen betonade EESK:s ordförande Oliver Röpke vikten av att främja dialog och involvera alla medborgare, från olika bakgrunder och folkgrupper, i kampen mot utländsk påverkan och desinformation.

Desinformation sprids vanligtvis i befolkningen och ofta horisontellt. I stället för en uppifrån-och-ned-strategi är det bästa sättet att ta itu med problemet därför att få medborgarna att reflektera och bli direkta engagerade. Det är här det organiserade civila samhället kan spela en avgörande roll, eftersom desinformation skadar sammanhållningen i våra samhällen.

Ana Revenco, direktör för centrumet för strategisk kommunikation och bekämpning av desinformation och en av huvudtalarna vid konferensen, underströk att medborgarna inte kan bekämpa desinformation på egen hand och att centrumet skulle kunna förbättra deras kompetens när det gäller att bekämpa toxisk desinformation på lång sikt.

”Att helt bli av med desinformation är ett orealistiskt mål. Våra gemensamma insatser kommer att inriktas på att avslöja och förebygga falska nyheter och mildra deras skadliga inverkan på våra samhällen”, tillade hon.

Mihai Peicov, ledare för centrumet för civila initiativ för nationella minoriteter, sade att regeringens inrättande av detta centrum var ett viktigt steg för att integrera alla i samhället. Han tillade att det behövs nya utbildningspolitiska åtgärder för minoriteter.

Vid konferensen belystes utbildningens roll och fokuset på ungdomar, eftersom många av insikterna kom från de yngsta konferensdeltagarna – studerande och journalister.

Här kan du se videorapporten om konferensen.

#EUvsDisinfo (at)

Efter 20 år i EU:s väntrum har befolkningens stöd för EU-medlemskap i Nordmakedonien minskat kraftigt. Trots långsamma framsteg, bakslag och fördröjningar (Nordmakedonien beviljades status som kandidatland i december 2005 endast för att behöva vänta 15 år innan anslutningsförhandlingarna inleddes, vilket är det längsta sådana gapet i EU:s historia) utgör dock löftet om ekonomiskt välstånd och regional stabilitet fortsatt en drivkraft för nationens önskan att ansluta sig till EU. Men EU måste också visa att unionen är villig att föra anslutningsprocessen framåt och belöna framsteg. Det skriver vår hemliga gäst, Biljana Spasovska, verkställande direktör för BCSDN (nätverket för det civila samhällets utveckling på Balkan) och ”kandidatlandsledamot” för Nordmakedonien i EESK.

Biljana Spasovska är verkställande direktör för BCSDN (nätverket för det civila samhällets utveckling på Balkan), ett regionalt nätverk av civilsamhällesorganisationer som samarbetar för att stärka det civila samhället på Balkan och främja dess utveckling. Hon är också för närvarande medordförande för CSO Partnership for Development Effectiveness, medlem i partnerskapet Global Standard for CSO Accountability och ”kandidatlandsledamot” i EESK.

Biljana har mer än tio års erfarenhet av att leda policy- och opinionsbildningsinsatser som syftar till att stärka det civila samhällets roll på Balkan och dess röst i politiska processer på nationell nivå och EU-nivå. Hon har lett och bidragit till flera regionala, europeiska och globala samarbetsprojekt för att främja en mer gynnsam miljö för det civila samhället, en mer trovärdig utvidgningspolitik för EU, förbättrad ansvarsskyldighet för det civila samhället och effektivare utvecklingssamarbete.

Hon har en masterexamen i tvärvetenskapliga studier från universitetet i Bologna och är doktorand i globalisering och demokrati.

I år gjorde Europeiska plattformen för berörda aktörer inom den cirkulära ekonomin, ett initiativ som utvecklats tillsammans med och anordnas av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), gemensam sak med det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och WCEF (världsforumet för cirkulär ekonomi), som har sitt säte i Finland, för sin flaggskeppskonferens den 15–16 april.

Konferensen hölls på kongresscentrumet Square i Bryssel, med över 1 000 deltagare och 150 talare, och där lyfte man fram verkningsfulla cirkulära lösningar som vägleds av de senaste vetenskapliga rönen. EESK-delegaterna delade med sig av plattformens framgångshistoria.

Cillian Lohan, EESK-ledamot och medgrundare av plattformen, hyllade den som det ”nätverk av nätverk” som förenar politik och civilsamhälle för cirkulära framsteg. Anders Ladefoged, medlem av plattformens styrgrupp, lyfte fram dess roll när det gäller att diskutera EU:s framsteg och brister på det cirkulära området och erbjuda en plattform för samarbete och lärande. EESK:s Maria Nikolopoulou betonade plattformens växande interaktivitet och att den underlättar dialog genom initiativ såsom #EUCircularTalks.

Under konferensens avslutande plenarsession tillkännagav Jutta Urpilainen, kommissionsledamot med ansvar för internationella partnerskap, två initiativ till stöd för den globala omställningen till en cirkulär ekonomi: EU:s resurscentrum för cirkulär ekonomi, som kommissionen finansierar med 15 miljoner euro, och programmet ”SWITCH to Circular Economy in East and Southern Africa”, till vilket kommissionen kommer att bidra med 40 miljoner euro under fem år. Plattformen åtog sig att stödja båda initiativen.

Plattformen, som EESK och kommissionen tog initiativ till 2017, främjar dialog, sprider god praxis och tillhandahåller information om den cirkulära ekonomin för att omsätta vision i handling. EESK har aktivt förespråkat cirkularitet sedan kommittén gav sitt stöd till EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin 2015. Plattformen fungerar som en gemensam insats för att engagera alla berörda parter i förverkligandet av en cirkulär vision i syfte att påskynda omställningen genom dialog och samarbete.(ks)