EESK höll en konferens om koldioxidsnål vätgas i Pärnu, Estland, den 12 november. Syftet med evenemanget var att diskutera och identifiera strategiska åtgärder för utveckling av hållbar infrastruktur för vätgas och vätgasderivat, med fokus på finansiering och användning.

EESK höll en konferens om koldioxidsnål vätgas i Pärnu, Estland, den 12 november. Syftet med evenemanget var att diskutera och identifiera strategiska åtgärder för utveckling av hållbar infrastruktur för vätgas och vätgasderivat, med fokus på finansiering och användning.

På konferensen, med namnet Offshore Power for E-Fuels: Boosting the New Hydrogen Economy deltog Nederländernas ambassad i Estland, Pärnu County Development Centre, Metrosert Applied Research Centre, Invest Estonia och Power2X, som är en entreprenör på området e-metanolanläggningar.

Grön och koldioxidsnål vätgas är avgörande komponenter i vår energiomställning, och nya initiativ, såsom EU:s vätgasbank, har visat att det finns ett momentum i utvecklingen av hållbara vätgasmarknader. Därför måste EU:s och medlemsstaternas beslutsfattare tillhandahålla de medel som krävs för att omsätta dessa ambitioner i praktiken och underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna, så att effektiva strategier kan antas.

Ordföranden för EESK:s sektion för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, Baiba Miltoviča, gav följande kommentar på detta brådskande behov: ”En snabb utbyggnad av förnybar vätgas är avgörande – inte bara för omställningen av vårt energisystem utan också för Europeiska unionens sociala och ekonomiska välstånd. Det är dock mycket viktigt att vi avsätter resurser på ett klokt sätt. För att maximera effekten måste vi prioritera sektorer där det är svårt att minska utsläppen och fastställa effektiva ekologiska och sociala standarder som säkerställer rättvisa och säkra arbetsvillkor.” (mp)

EESK stöder satsningarna på ett mer människocentrerat och framtidssäkrat industriellt ekosystem. Samtidigt efterlyser kommittén en djupgående debatt om Industri 5.0 och dess sociala och ekonomiska konsekvenser.

EESK stöder satsningarna på ett mer människocentrerat och framtidssäkrat industriellt ekosystem. Samtidigt efterlyser kommittén en djupgående debatt om Industri 5.0 och dess sociala och ekonomiska konsekvenser.

Industri 5.0 syftar till att sätta sociala och miljömässiga frågor i centrum för affärsprocesserna och går längre än det fokus på digitalisering och automatisering som kännetecknar Industri 4.0. EESK antog nyligen sitt yttrande ”Industri 5.0 – Hur kan det bli verklighet?”, i vilket kommittén förespråkar en människocentrerad industrimodell där människors färdigheter och kreativitet värdesätts.

I Industri 4.0 togs i stort sett ingen hänsyn till automatiseringens effekter för människan. Inte heller miljöprioriteringar såsom avfallsminskning, cirkularitet och grön energi beaktades i någon större utsträckning. EESK betonar att dessa brister bör rättas till i Industri 5.0 genom att demokratiska värden, social rättvisa och hållbar konkurrenskraft prioriteras. Giuseppe Guerini, föredragande för yttrandet om Industri 5.0, hävdar att den digitala omställningen bör bidra till en ”ny industriell ren giv”, för vilken den mänskliga faktorn och kreativiteten spelar en central roll.

Industri 5.0 innebär att människan åter sätts i centrum för produktionen och att människans kunskaper och färdigheter ses som avgörande för möjligheten att skaffa sig konkurrensfördelar. Strategin innebär en balans mellan automatisering och mänsklig kreativitet genom att samarbetsrobotar används för repetitiva uppgifter, så att arbetstagarna kan fokusera på design, planering och kundservice. Med detta skifte ökar också fokus på arbetstagarnas hälsa och säkerhet och stödet till dem som förlorat jobbet på grund av automatisering.

EESK uppmanar EU:s institutioner att stödja ett framtidssäkrat, människocentrerat industriellt ekosystem som bygger på social rättvisa och inkluderande konkurrenskraft. EESK stöder Industri 5.0, men anser att dess ekonomiska, sociala och tekniska konsekvenser måste utredas vidare. De politiska åtgärder som EU vidtar i dag, till exempel den gröna given, AI-akten och kompetensagendan, utgör en grund för denna vision, men bör ses över, så att de anpassas till principerna i Industri 5.0.

För att Industri 5.0 ska lyckas måste arbetsmarknadens parter och arbetstagarna involveras på alla nivåer. Denna inkluderande strategi kommer att främja en arbetsmiljö som bygger på samarbete och där människans och maskinens styrkor kombineras, vilket kommer att göra arbetsplatserna mer innovativa, attraktiva och hållbara. (gb)

Baiba Miltoviča, ordförande för EESK:s sektion för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället (TEN), och Andres Jaadla, föredragande för ett yttrande från Regionkommittén (ReK) om bostäder, uppmanar i ett gemensamt uttalande som undertecknades den 14 november EU-institutionerna att vidta brådskande åtgärder för att ta EU ur den rådande bostadskrisen. Båda ser även positivt på utnämningen av en kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder, som kommer att få i uppdrag att lägga fram den första EU-planen för överkomliga bostäder någonsin.

Baiba Miltoviča, ordförande för EESK:s sektion för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället (TEN), och Andres Jaadla, föredragande för ett yttrande från Regionkommittén (ReK) om bostäder, uppmanar i ett gemensamt uttalande som undertecknades den 14 november EU-institutionerna att vidta brådskande åtgärder för att ta EU ur den rådande bostadskrisen. Båda ser även positivt på utnämningen av en kommissionsledamot med ansvar för energi och bostäder, som kommer att få i uppdrag att lägga fram den första EU-planen för överkomliga bostäder någonsin.

Förklaringen om bostäder

  • Vi uppmanar kommissionen att anordna ett årligt EU-toppmöte om subventionerade och prismässigt överkomliga bostäder i samarbete med Europaparlamentet, EESK och ReK. Detta årliga EU-toppmöte bör sammanföra alla intressenter som deltar i genomförandet av medlemsstaternas åtgärder för subventionerade och prismässigt överkomliga bostäder, på grundval av en flernivåstrategi och utbyte av bästa praxis i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
  • Vi ser positivt på att den nominerade kommissionsledamoten med ansvar för bostäder planerar att inrätta en europeisk plattform för investeringar i hållbara bostäder till överkomlig kostnad, med avsikt att snarast möjligt stödja nationella, regionala och lokala partnerskap för att få ett slut på utestängningen från bostadsmarknaden, i samarbete med EESK och ReK.
  • Vi påpekar att innovativa sätt att främja offentliga investeringar och mobilisera befintliga EU-medel måste undersökas om vi ska kunna hitta en långsiktig lösning på bostadskrisen.
  • Vi uppmanar EU-institutionerna att stödja en djupgående renovering av bostadshus med hjälp av diversifierat, långsiktigt och innovativt ekonomiskt stöd och konsekventa rättsliga ramar, med inriktning på utsatta befolkningsgrupper och nyckelaktörer på fältet, särskilt energigemenskaper och lokala myndigheter.
  • Vi efterlyser ett närmare samarbete mellan aktörer på olika förvaltningsnivåer: medlemsstater, EU-institutioner, det civila samhällets organisationer, regionala regeringar och lokala myndigheter.

Vi åtar oss att bidra till genomförandet av åtgärderna i Liègeförklaringen genom att sprida synpunkter från det civila samhällets organisationer och lokala och regionala myndigheter i hela EU som en del av en gemensam insats från alla EU-institutioner för att lösa bostadskrisen och stärka den europeiska sammanhållningen från alla håll.

Oktober och november präglades av misslyckandet vid två globala miljötoppmöten: COP16 – FN:s konvention om biologisk mångfald och COP29 – FN:s klimatkonferens, som båda fokuserade på den finansiering som det finns ett akut behov av för att bevara naturen och begränsa klimatförändringarna. Vi bad EESK:s företrädare vid årets partskonferenser – Peter Schmidt, Diandra Ní Bhuachalla och Arnaud Schwartz – att dela med sig av sina tankar om vad som står på spel om världen inte agerar på klimatområdet.

Oktober och november präglades av misslyckandet vid två globala miljötoppmöten: COP16 – FN:s konvention om biologisk mångfald och COP29 – FN:s klimatkonferens, som båda fokuserade på den finansiering som det finns ett akut behov av för att bevara naturen och begränsa klimatförändringarna. Vi bad EESK:s företrädare vid årets partskonferenser – Peter Schmidt, Diandra Ní Bhuachalla och Arnaud Schwartz – att dela med sig av sina tankar om vad som står på spel om världen inte agerar på klimatområdet.

Vår hemliga gäst är Andrej Gnjot, en belarusisk filmskapare och journalist som just har släppts från husarrest i Serbien, där han tillbringade ett år i utlämningsförvar till följd av anklagelser från hemlandet om ekonomisk brottslighet. Genom sin personliga berättelse beskriver han oberoende journalisters situation i dagens Belarus, där minsta kritik mot makthavarna kan leda till att de får beteckningen ”folkets fiende” och fängslas efter uppdiktade anklagelser om ekonomisk brottslighet.

VÅR HEMLIGA GÄST

Vår hemliga gäst är Andrej Gnjot, en belarusisk filmskapare och journalist som just har släppts från husarrest i Serbien, där han tillbringade ett år i utlämningsförvar till följd av anklagelser från hemlandet om ekonomisk brottslighet. Genom sin personliga berättelse beskriver han oberoende journalisters situation i dagens Belarus, där minsta kritik mot makthavarna kan leda till att de får beteckningen ”folkets fiende” och fängslas efter uppdiktade anklagelser om ekonomisk brottslighet.

Årets vinnare av fototävlingen Connecting EU är Martina Cikojević, redaktör och journalist vid den kroatiska fackföreningen för postanställda. Med sitt foto, Brussels Grand Place in the Moonlight, vann hon en tvådagarsvistelse i Bryssel under EESK:s vecka för det civila samhället i mars 2025.

Årets vinnare av fototävlingen Connecting EU är Martina Cikojević, redaktör och journalist vid den kroatiska fackföreningen för postanställda.

Med sitt foto, Brussels Grand Place in the Moonlight, vann hon en tvådagarsvistelse i Bryssel under EESK:s vecka för det civila samhället i mars 2025.

Martina Cikojević deltog i årets Connecting EU-seminarium i Bryssel den 17–18 oktober. Seminariet samlade press- och kommunikationsansvariga från organisationer i det civila samhället i EU samt journalister. Med titeln ”En bastion för demokrati: att hjälpa journalistiken att överleva och frodas” hade seminariet fokus på de i sitt slag nya utmaningar journalister står inför i en värld med snabbt föränderlig AI och tilltagande politiska påtryckningar.

Deltagarna deltog också i nätverkssessionen ”Att arbeta som press- eller kommunikationsansvarig i Instagrams, TikToks och AI:s tidsålder – hur du når fram med ditt budskap”, som omfattade två workshoppar. Fototävlingen var en del av workshoppen ”Lessons on communication content”, som leddes av kommunikationsspecialisten Tom Moylan.

Martina Cikojević sade att hennes foto, som visar månen genom mörka moln och belyser natten, också symboliskt skulle kunna knyta an till seminariets ämne. ”Ingen kan stoppa månen från att sprida ljus i mörker. Ingen bör hindra journalister från att föra fram sanningen för ett bättre, säkrare och rättvisare samhälle,” sade hon.

Som vinnare av fototävlingen kommer Martina Cikojević att delta i EESK:s andra vecka för det civila samhället, som äger rum den 17–21 mars i EESK:s lokaler i Bryssel. Årets tema är Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen.

EESK:s pressenhet gratulerar Martina och tackar alla som skickade in sina foton. (ll)

Climate Reporters, Litauens nya klimatnyhetsbyrå, syftar till att ta itu med tröttheten i klimatrapporteringen och åter föra upp klimatfrågan högt upp på de redaktionella agendorna. Som ett lysande exempel på medborgarjournalistik kombinerar Climate Reporters kommunikation och klimataktivism för att sprida upplysning om klimatförändringarna och ge Moder Jord en röst under miljökrisen. 

Climate Reporters, Litauens nya klimatnyhetsbyrå, syftar till att ta itu med tröttheten i klimatrapporteringen och åter föra upp klimatfrågan högt upp på de redaktionella agendorna. Som ett lysande exempel på medborgarjournalistik kombinerar Climate Reporters kommunikation och klimataktivism för att sprida upplysning om klimatförändringarna och ge Moder Jord en röst under miljökrisen.

av Rūta Trainytė

Klimatnyhetsbyrån Climate Reporters grundades i Litauen i år. Det är ett initiativ som drivs av icke-statliga organisationer och utgör ett exempel på medborgarjournalistik. Nyhetsbyråns syfte är att hjälpa journalister att rapportera om miljökrisens olika aspekter. Därför utarbetar nyhetsbyråns team texter som sedan sänds till redaktioner.

Nyhetsbyråns arbete utförs av en grupp eldsjälar. Texterna skrivs av journalister, pr-specialister, företrädare för icke-statliga organisationer, aktivister och forskare – kort sagt människor som bryr sig om vad som händer och vill se sociala förändringar. Tillsammans bildar de också styrelsen för Climate Reporters. Styrelsen ser till att det nya initiativet är trovärdigt.

Climate Reporters är inte nya i kommunikationsvärlden, utan har redan betydande erfarenhet av pr, redigering och skapande och underhåll av webbportaler. Vi är inte heller nybörjare i klimatfrågor. Det är så vi fick idén. Vi gör vad vi gör bäst och kombinerar det med klimataktivism. Vi ger Moder Jord en röst under den här miljökrisen.

Vi är naturligtvis i kontakt med journalister. Den dominerande trenden på redaktioner är att tro att klimatnyheter inte är av intresse för allmänheten och inte genererar klick. Man undviker att publicera artiklar med rubriker som innehåller begreppen ”klimatförändringar” eller ”klimatkris”. Vad innebär förnekelse av klimatkrisen? Är det ett sätt att skydda samhället mot dåliga nyheter och ångest?

Det kanske inte är riktigt så illa ställt. Redaktionerna översvämmas av en stor mängd nyheter varje dag, vilket är fysiskt svårt att hantera, även utan klimatrelaterade nyheter. Man måste också vara bekant med ämnet. Det är här vi kommer in i bilden. Nästa steg för Climate Reporters är att utbilda journalister. Vi inser att journalister måste förstå frågan för att undvika att sprida grönmålning.

En annan idé är att undervisa vissa grupper om klimatförändringar på ett tilltalande sätt. Framför allt vill vi nå ut till ungdomar, och vi har konstaterat att de reagerar positivt på humor. Vi är ännu inte säkra på hur detta kommer att se ut i framtiden, men vi har redan några tankar om det.

Nyhetsbyrån har varit verksam i drygt sex månader. Vi vet utifrån vår egen erfarenhet att det krävs tålamod. Vi knackar ihärdigt och målmedvetet på redaktionernas dörrar med våra nyhetsartiklar. Våra texter publiceras redan på stora litauiska nyhetsportaler, och vi bjuds in till radioprogram.

För att se till att vårt redaktionella arbete håller hög kvalitet är det mycket viktigt att vi får omfattande stöd från litauiska miljöorganisationer, att våra organisationer är medlemmar i internationella nätverk av icke-statliga organisationer, att våra medlemmar deltar i arbetsgrupper på EU-nivå och att de företräder Litauen i EESK. Detta gör att vi kan bredda våra ämnesområden och hålla oss ajour om aktuella frågor.

Vår koppling till EESK handlar om mer än att en av initiativtagarna till projektet, Kęstutis Kupšys, är ledamot av kommittén. EESK:s ledamöter kan dela med sig av relevanta erfarenheter från sina olika länder för att berika de klimatnyheter som publiceras av Climate Reporters. Apropå det talade vi nyligen med den franske EESK-ledamoten Arnaud Schwartz i anslutning till det globala COP16-toppmötet om biologisk mångfald. De insikter som han delade med sig av till oss direkt från Cali utmynnade i en artikel från Climate Reporters. Hans tankar snappades snabbt upp i litauiska medier. Denna modell, som innebär att EESK-ledamöternas sakkunskap används för att effektivt förmedla globala nyheter till en lokal publik, har visat sig vara värdefull. Vi kommer därför att använda den igen i framtiden.

Rūta Trainytė är redaktör vid klimatnyhetsbyrån Climate Reporters. Nyhetsbyrån är en del av det statligt finansierade ŽALINK-projektet. Projektet, som drivs av konsumentalliansen, plattformen för utvecklingssamarbete och den icke-statliga organisationen ”Cirkulär ekonomi”, finansieras genom klimatförändringsprogrammet vid miljöprojektledningsbyrån hos Litauens miljöministerium.

 

I oktober antog EESK ett yttrande med förslag till en grundläggande omprövning av hur finansieringen från EU fungerar. Kommittén vill se större öppenhet och medborgardeltagande i hela EU, vilket kunde stärka demokratin och allmänhetens förtroende. 

I oktober antog EESK ett yttrande med förslag till en grundläggande omprövning av hur finansieringen från EU fungerar. Kommittén vill se större öppenhet och medborgardeltagande i hela EU, vilket kunde stärka demokratin och allmänhetens förtroende. 

För att uppnå detta rekommenderar EESK att man tar fram en gemensam ram för insyn i finanspolitiken inom vilken medborgarna involveras i budgetprocesserna och digitala verktyg skapas för tydligare information om budgeten.

”Tänk om det gick att spåra varje euro i EU-finansieringen – från Bryssel via medlemsstaternas regeringarna och ända ner till ditt lokalsamhälle”, sade föredraganden för yttrandet, Elena Calistru.

EESK anser att en gemensam ram för finanspolitisk transparens kunde fastställa tydliga och fasta standarder för alla EU-finansierade program och säkerställa enhetlig rapportering och enkel tillgång till finansiella uppgifter i alla medlemsstater. Fokus skulle ligga på att främja bästa praxis snarare än att införa nya bestämmelser.

Medborgarbudgetering skulle göra det möjligt för medborgarna att direkt påverka beslut om offentliga utgifter, särskilt på lokal nivå, samtidigt som deltagandeinslag införlivas i budgetförfarandena på EU-nivå.

EESK efterlyste en enhetlig, användarvänlig digital plattform som erbjuder budgetdata i realtid, tydliga visualiseringar och inblick i hur EU-medel leder till resultat. Detta skulle öka allmänhetens förståelse och intresse för finansiell information.

EESK lyfte också fram vikten av att öka allmänhetens medvetenhet, säkerställa en mer robust tillsyn och anpassa finansiell praxis till EU:s mål såsom sammanhållning och hållbarhet, med målet att uppnå mer samarbete och ansvarsskyldighet.

”EU:s finanser handlar inte bara om siffror. De handlar om förtroende och demokrati och om att få medborgarna att ta till sig Europa”, fastslog Elena Calistru. (tk)

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut vad gäller skogsodlingsmaterial i kategorin testat, dess märkning och namnen på de myndigheter som ansvarar för godkännande och kontroll av produktionen

Document Type
PAC