EESK har antagit en resolution där man uppmanar EU:s medborgare att rösta i valet till Europaparlamentet. De tre föredragandena för resolutionen, EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis, som företräder arbetsgivargruppen, arbetstagargruppen och gruppen för civilsamhällesorganisationer inom kommittén, var enade i sin uppmaning till EU:s medborgare att ta tillvara sin demokratiska rösträtt och välja företrädare som står upp för ett enat, demokratiskt, hållbart och socialt Europa. I vår kolumn ”En fråga till ...” frågade vi dem var och en vad som står på spel i detta val och varför det är viktigt att alla går och röstar i juni.
EESK har antagit en resolution där man uppmanar EU:s medborgare att rösta i valet till Europaparlamentet. De tre föredragandena för resolutionen, EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis, som företräder arbetsgivargruppen, arbetstagargruppen och gruppen för civilsamhällesorganisationer inom kommittén, var enade i sin uppmaning till EU:s medborgare att ta tillvara sin demokratiska rösträtt och välja företrädare som står upp för ett enat, demokratiskt, hållbart och socialt Europa. I vår kolumn ”En fråga till ...” frågade vi dem var och en vad som står på spel i detta val och varför det är viktigt att alla går och röstar i juni.
Christa Schweng, tidigare ordförande för EESK och medlem av EESK:s arbetsgivargrupp
Valet till Europaparlamentet utgör ett tillfälle för EU:s medborgare att bestämma vem som ska leda vår union under de kommande fem åren. Den här gången kommer valet att äga rum i ett geopolitiskt sammanhang som förändras snabbt och som präglas av det omotiverade kriget mot Ukraina i vår omedelbara närhet. Länder som tidigare har varit fiender bildar nya allianser och intar en fientlig inställning till vårt sätt att leva. Tillståndet för demokratin är minst sagt oroande, eftersom en tillbakagång för demokratierna kan ses runt om i världen. Rättsstatsprincipen och pressfriheten är på tillbakagång, för att bara nämna två av de allra tydligaste tecknen. På olika håll i Europa kan vi se allt fler attacker mot liberala demokratier. I flera medlemsstater har de grundläggande europeiska värdena undergrävts, medborgerliga utrymmen har inskränkts och mediefriheten begränsats.
Desinformation och falska nyheter orsakar splittring i vårt samhälle och leder till misstro och hat.
EU bygger på gemensamma värden – demokrati, skydd av de mänskliga rättigheterna, yttrandefrihet, rättsstatsprincipen, tolerans, rättvisa, icke-diskriminering, jämlikhet, solidaritet och demokratiskt deltagande. Dessa värden får aldrig tas för givna, utan måste kontinuerligt stärkas, försvaras och skyddas.
EU-valet är ett tillfälle att visa att vi bryr oss om demokratin och våra grundläggande värden – och därför är det viktigt att vi européer låter våra röster höras.
Cinzia Del Rio, medlem av EESK:s arbetstagargrupp
Vi uppmanar medborgarna att rösta för Europa, för det europeiska projektet och för ett mer integrerat och solidariskt Europa. Europeiska unionen bygger på värden, principer, rättsstatsprincipen, rättigheter och deltagande, och inget av dessa inslag kan ifrågasättas eftersom de utgör grunden för vår demokrati och de viktigaste byggstenarna i vår modell för hållbar tillväxt för alla. Och vi måste slå vakt om våra demokratiska grundvalar.
Unionen har nu nya utmaningar att ta itu med:
Den måste hantera ett fragmenterat geopolitiskt sammanhang präglat av konflikter, med nya globala ekonomiska och politiska aktörer som konkurrerar om makten.
Den måste stödja den gröna, digitala och demografiska omställningen samt tekniska förändringar, innovation och utveckling av AI med en människocentrerad strategi, samtidigt som ungdomar involveras i dessa processer.
Den måste bygga upp en förnyad gemensam europeisk näringslivspolitik tillsammans med nya gemensamma finansiella instrument.
Den måste säkerställa sociala investeringar för att fullt ut genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, förbättra den sociala sammanhållningen, skapa arbetstillfällen av god kvalitet och ta itu med fattigdom, ojämlikhet och social utestängning.
Inget europeiskt land klarar av att göra allt på egen hand. Vi uppmanar medborgarna att använda sin röst för att säkerställa en starkare integration av Europeiska unionen med målet att bygga upp och värna om varaktig fred och upprätthålla vår ekonomiska och sociala modell.
Ioannis Vardakastanis, medlem av EESK:s grupp för civilsamhällesorganisationer
Det kommande valet till Europaparlamentet är oerhört viktigt med tanke på framtiden för vår union och för vår kontinent som helhet. Det som står på spel är EU:s kärna, nämligen vår enighet, demokrati, konkurrenskraft, hållbarhet och sociala rättvisa. Det är mycket viktigt att unionens medborgare utövar sin rösträtt eftersom Europaparlamentet direkt formar morgondagens EU.
EU symboliserar samarbete och möjligheter, och säkerställer fred, demokrati, delaktighet och välstånd. De utmaningar som medborgarna står inför, såsom stigande levnads- och energikostnader, klimatförändringar och konflikter, har dock lett till ökad osäkerhet bland européerna och kräver enhetliga alleuropeiska lösningar.
Nationalism kan inte erbjuda några svar. Vi behöver samarbete, solidaritet och en effektiv civil dialog för att ta itu med dessa frågor och upprätthålla våra demokratiska värden. EU måste också bli världsledande när det gäller att främja fred, multilateralism och miljöskydd. En övergång till en digital och grön ekonomi är absolut nödvändig. Inkludering är ytterst viktigt. Alla medborgare måste ges möjligheter att delta i utformningen av vår framtid. Som ledamöter av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är vi anhängare av dessa principer. Din röst är avgörande för att forma vår unions framtid. Låt oss samlas kring ett demokratiskt, konkurrenskraftigt, hållbart och socialt EU. Din röst räknas – använd den för en ljusare europeisk framtid.
Resolutionstexten finns på EESK:s webbplats som särskilt ägnas åt valet till Europaparlamentet.
I detta nummer ger vi ordet till Carlos Trindade, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet ”Att skydda demokratin mot desinformation”. Inför valet till Europaparlamentet skriver han om de skadliga konsekvenser som desinformation kan få för demokratin och hur vi måste bekämpa den om vi vill fortsätta att leva i en demokrati.
I detta nummer ger vi ordet till Carlos Trindade, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet ”Att skydda demokratin mot desinformation”. Inför valet till Europaparlamentet skriver han om de skadliga konsekvenser som desinformation kan få för demokratin och hur vi måste bekämpa den om vi vill fortsätta att leva i en demokrati.
Nu är det möjligt att fram till den 12 maj 2024 för tredje gången ansöka om EU:s ekopris.
EU:s ekopris är ett erkännande av den ekologiska värdekedjans olika aktörer som har skapat innovativa, hållbara och inspirerande projekt med ett verkligt mervärde för produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel.
Prisutdelningen är planerad till den 23 september 2024, då EU:s ekodag infaller.
Ansök online fram till den 12 maj 2024 kl. 23:59:59 centraleuropeisk sommartid.
Frihet är bara ett annat ord för ”inget kvar att förlora” – detta är budskapet i en populär countrylåt skriven 1969 av Kris Kristofferson, som många artister, bl.a. Janis Joplin och Kenny Rogers, har gjort egna versioner av. Men till skillnad från i sången ”Me och Bobby McGee” har vi i dagens Europa mycket att förlora, och vi måste stå upp för vår frihet. Särskilt i Ungern.
Frihet är bara ett annat ord för ”inget kvar att förlora” – detta är budskapet i en populär countrylåt skriven 1969 av Kris Kristofferson, som många artister, bl.a. Janis Joplin och Kenny Rogers, har gjort egna versioner av. Men till skillnad från i sången ”Me och Bobby McGee” har vi i dagens Europa mycket att förlora, och vi måste stå upp för vår frihet. Särskilt i Ungern.
Man vänjer sig mycket snabbt vid goda ting. Få ägnar eftertanke åt fri- och rättigheterna i EU, såsom friheten att resa, pressfriheten, anställningsfriheten eller utbildningsfriheten. Men min generation (jag hör till babyboomgenerationen och föddes i slutet av 50-talet när Ungern fortfarande var med i Warszawapakten) minns den långa vägen mot dagens frihet – från det att Berlinmuren föll till dess att Ungern år 2004 gick med i EU, denna vår familj av fria nationer. Det tog fjorton år från kommunismens fall tills vårt land tillsammans med Tjeckien, Slovakien och Polen kunde gå med i EU . Som jag ser det lägger vi nu ytterligare en period på 14 år bakom oss, då utvecklingen sakta har vänt och Ungern har hamnat på efterkälken – från det tidiga nittiotalets progressiva medborgerliga fri- och rättigheter samt pressfrihet till dagens populism, autokrati och motsägelsefulla ”konstitutionella diktatur”.
Regeringen i Budapest har nästan förklarat öppet krig mot de gemensamma europeiska värdena: ”Bryssel” beskrivs som en fiende och EU utmålas som djävulen själv. Att detta nu har pågått i nästan 14 år visar hur svårt det är att stödja proeuropeiska strömningar, såväl för oppositionen (eller det lilla som finns kvar av den) som det civila samhället och icke-statliga organisationer (eller, även i detta fall, det lilla som finns kvar av dem). Men vi vägrar att ge upp – vi tänker inte låta de europeiska värdena gå förlorade bara för att några ungerska politiker har bestämt sig för att dansa efter någon annans pipa, kanske Kremls.
Enligt nyligen genomförda opinionsundersökningar i Ungern stöder ungefär 68–70 % av invånarna i rösträttsålder fortfarande EU och de gemensamma europeiska värdena, och drar nytta av dess fördelar. Den stora frågan är om de är redo att gå och rösta på bred front på valdagen den 9 juni 2024. I Ungern hålls EU-valet på samma dag som de kommunala valen, och med tanke på det växande missnöjet i landet ser det inte alltför illa ut. En proteströst mot regeringens politik kommer nämligen också att innebära en röst för EU.
Mihály Hardy är ungersk journalist och chefredaktör för Klubrádió
EESK har på begäran av det belgiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd lagt fram viktiga rekommendationer som syftar till att stärka den sociala sammanhållningen, hantera skuldsättning och prioritera investeringar i hälso- och sjukvård samt sysselsättning i hela EU. EESK har uttryckt oro över att begränsade budgetar kan fördröja framstegen i bekämpningen av fattigdom och klimatförändringar.
EESK har på begäran av det belgiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd lagt fram viktiga rekommendationer som syftar till att stärka den sociala sammanhållningen, hantera skuldsättning och prioritera investeringar i hälso- och sjukvård samt sysselsättning i hela EU. EESK har uttryckt oro över att begränsade budgetar kan fördröja framstegen i bekämpningen av fattigdom och klimatförändringar.
EESK lade fram sina rekommendationer i yttrandet Främjande av långsiktig tillväxt för alla med hjälp av reformer och investeringar, som antogs och diskuterades vid plenarsessionen i mars med Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, och Karine Lalieux, Belgiens minister för pensioner och social integration.
I yttrandet betonas behovet av att anpassa befintliga ramar till varandra, till exempel den europeiska planeringsterminen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Talarna i högnivådebatten uppmanade till att främja ett socialt EU och ta itu med brådskande frågor såsom pensionsklyftan mellan kvinnor och män och digital delaktighet. Högnivåkonferensen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som kommer att äga rum inom kort i Belgien, är ett tecken på att det finns ett verkligt intresse för att fortsätta genomföra detta instrument.
I kommitténs förslag betonas det att ekonomiska resurser bör användas effektivt, att arbetsmarknadsparterna och det civila samhället bör delta i beslutsprocesserna och att den gröna och den digitala omställningen måste bli rättvis. Att skapa delaktighet är ett centralt tema, liksom att maximera de sociala investeringarnas effekter och samtidigt främja ekonomisk stabilitet och social sammanhållning i EU. (tk)
Denna månad är vår hemliga gäst Danuta Hübner, ledamot av Europaparlamentet och medlem i Europeiska folkpartiets grupp. Hon anger alla skäl till att valet 2024 kommer att bli en kamp för Europa och förklarar varför de politiska partierna nu har det stora ansvaret att uppmuntra sin potentiella väljarkår att gå och rösta. I år har vi inte råd att låta andra bestämma vem som ska företräda oss i det europeiska beslutsfattandet – den här gången står alltför mycket på spel.
Denna månad är vår hemliga gäst Danuta Hübner, ledamot av Europaparlamentet och medlem i Europeiska folkpartiets grupp. Hon anger alla skäl till att valet 2024 kommer att bli en kamp för Europa och förklarar varför de politiska partierna nu har det stora ansvaret att uppmuntra sin potentiella väljarkår att gå och rösta. I år har vi inte råd att låta andra bestämma vem som ska företräda oss i det europeiska beslutsfattandet – den här gången står alltför mycket på spel.
Vart femte år går EU-medborgarna till valurnorna för att välja sina företrädare till Europaparlamentet, som är Europeiska unionens enda direktvalda institution. År 2024 kommer 720 nyvalda ledamöter att ta plats i Europaparlamentet när dess tionde mandatperiod inleds. Under den fem år långa mandatperioden kommer de att spela en avgörande roll för utformningen av EU, dess institutioner och politik, dess plats i vår polariserade värld och dess engagemang för våra gemensamma värderingar.
Vart femte år går EU-medborgarna till valurnorna för att välja sina företrädare till Europaparlamentet, som är Europeiska unionens enda direktvalda institution. År 2024 kommer 720 nyvalda ledamöter att ta plats i Europaparlamentet när dess tionde mandatperiod inleds. Under den fem år långa mandatperioden kommer de att spela en avgörande roll för utformningen av EU, dess institutioner och politik, dess plats i vår polariserade värld och dess engagemang för våra gemensamma värderingar.
Alla val är viktiga. De är en grundläggande förutsättning för demokratin. Men, vi vet att demokrati handlar om mycket mer än att bara gå och rösta. Det finns demokratiskt valda regeringar som handlar i demokratins namn och samtidigt snedvrider rättsstatsprincipen. Val, även om de är rättvisa och fria, är inte den enda faktorn som upprätthåller demokratin, och är inte heller det enda kriteriet för huruvida demokrati föreligger. Därför bör väljarna involveras aktivt i samband med valet.
De senaste fem åren har EU ställts inför ett antal utmaningar som i det närmaste har varit av rent existentiell karaktär. Vi har varit tvungna att hantera brexit och dess konsekvenser. Efter det kom covid-19-pandemin, som följdes av Rysslands brutala och omänskliga invasion av Ukraina och de ekonomiska utmaningar den förde med sig, såsom energikrisen och höga inflationsnivåer. Vi hanterade alla dessa oväntade påfrestningar samtidigt som vi arbetade vidare med våra viktigaste strategiska mål om en dubbel omställning till en grön och digitalt konkurrenskraftig ekonomi. Förändringar på det geopolitiska planet har lett till att EU och dess demokratiska partner har infört långtgående sanktioner mot Ryssland, samt till att vi har börjat minska vårt beroende av Kina och att våra förbindelser med USA nu står på en stabilare grund än någonsin tidigare. EU har också lanserat det första europeiska försvarsindustriprogrammet någonsin, som kommer att ge resultat under de kommande åren.
Valet 2024 kommer att vara en kamp om Europa. Valkampanjen måste leva upp till medborgarnas förväntningar och respektera deras roll i beslutsfattandet inom EU. Det råder inget tvivel om att frågor som migration, klimatförändringarna och stödet till Ukraina, som försvarar sig mot Rysslands angrepp, är viktiga för var och en av oss som bryr oss om frihet, demokrati och fred. De folkvalda politikerna kommer att behöva göra allt som står i deras makt för att se till att utvidgningspolitiken verkligen tar ny fart. Vid debatterna med kandidaterna om deras uppdrag de kommande fem åren måste man se till att de förstår att de, om de röstas in i Europaparlamentet, måste ta hänsyn till att EU befinner sig i en värld i gungning, där demokratier och auktoritära regimer står på var sin sida. 2024 är ett år då val hålls över hela världen, i en rad länder där det sammanlagt bor 4 miljarder människor.
Här i Europa kommer vi att ägna stor uppmärksamhet åt hur det går i presidentvalet i USA. De transatlantiska förbindelserna kommer att vara en viktig fråga under debatterna inför EU-valet. Det är de europeiska politikernas, och de politiska partiernas, skyldighet att göra allt de kan för att föra en dialog med medborgarna och uppmuntra dem att göra sina röster hörda. Det ovissa geopolitiska läget innebär att detta är viktigare än någonsin. Politiska partier som lanserar kandidater till valet har ofta skilda meningar i frågor som är av avgörande betydelse för våra liv. Det enda sättet för oss medborgare att framföra våra synpunkter och påverka Europas framtid, som även är vår egen framtid, är att delta i debatter med kandidaterna och att faktiskt gå och rösta. Ibland blir vi frustrerade och arga. Men, det är just därför det är viktigt att vi deltar aktivt i den politiska debatten inför valet.
År 2019 översteg valdeltagandet i valet till Europaparlamentet för första gången 50 %. Det var de unga européernas röster som fick valdeltagandet att skjuta i höjden. Å ena sidan är det en god nyhet att hälften av de röstberättigade utnyttjade sin rösträtt. Å andra sidan betyder det att hälften av oss EU-medborgare med rösträtt avstod från att rösta. I 2024 års val kan vi inte kosta på oss att låta andra bestämma vem som ska företräda oss när det fattas beslut eller stiftas lagar på EU-nivå. Ett lågt valdeltagande ger de valda personerna mindre legitimitet och undergräver deras ställning i Europaparlamentet. De politiska partierna har ett stort ansvar för att uppmuntra sina potentiella väljare att gå till valurnorna.
I årtionden har européerna sett sina regeringar som sina företrädare inom EU. Valet 2024 utgör ett lämpligt tillfälle att visa att Europaparlamentet verkligen har makten att föra medborgarnas talan. Det kommer att finnas förstagångsväljare. I fem medlemsstater kommer 16-åringar att kunna rösta. Ungdomars förväntningar på politikerna kommer att se annorlunda ut. Detta har vi sett under konferensen om Europas framtid, och detta kan vi höra under de uppföljande paneldebatter som nu anordnas av Europeiska kommissionen. Politikerna bör i samband med det kommande valet till Europaparlamentet ta tillfället i akt att bana väg för en ny generation väljare och politiker, och se detta som ett tillfälle att främja öppen politisk utbildning och uppmuntra identitets- och förtroendeskapande.
Europaparlamentets kommunikationsstrategi inför årets EU-val är inriktad på att få soffliggare och förstagångsväljare att gå och rösta, samt på att bistå andra inblandade aktörer, t.ex. medier, icke-statliga organisationer, företag och enskilda personer, och stödja ett opartiskt samhällsengagemang hos medborgare och organisationer runt om i EU som deltar i insatser för att få människor att inse vikten av att gå och rösta.
Vi ser redan att det förekommer utländsk inblandning i EU-valet, och hybridattacker i form av desinformation, vilket undergräver förtroendet för institutioner och politiker och får splittrande budskap att spridas. Detta är något som sker redan under valkampanjen, men som kommer att ta ännu större fart när valet väl äger rum – och som fortfarande kommer att vara ett problem efter valet. Lagar mot desinformation måste tillämpas. Åtgärder på nationell nivå och EU-nivå kommer inte att räcka, det behövs meningsfull finansiering till stöd för en strategi som omfattar hela samhället för att avslöja desinformationen och de som ligger bakom den, eftersom detta påverkar människors dagliga liv och deras strategiska val.
Detta är ett val där demokratins, frihetens och säkerhetens framtid står på spel. Och varje röst är viktig.
Danuta Hübner, ledamot av Europaparlamentet (EPP-gruppen)
Allt fler européer oroar sig över att inte kunna hitta en lämplig bostad som de har råd med. Detta innebär en risk för olämpliga bostäder, en ansträngd ekonomi, otrygga boendeförhållanden och rent av hemlöshet. Ett alltför dyrt boende kan påverka människors hälsa och välbefinnande, leda till ojämlikhet i fråga om levnadsvillkor och möjligheter, samt medföra kostnader för hälso- och sjukvården, minska produktiviteten och orsaka miljöförstöring.
Allt fler européer oroar sig över att inte kunna hitta en lämplig bostad som de har råd med. Detta innebär en risk för olämpliga bostäder, en ansträngd ekonomi, otrygga boendeförhållanden och rent av hemlöshet. Ett alltför dyrt boende kan påverka människors hälsa och välbefinnande, leda till ojämlikhet i fråga om levnadsvillkor och möjligheter, samt medföra kostnader för hälso- och sjukvården, minska produktiviteten och orsaka miljöförstöring.
Vid en konferens som nyligen anordnades av EESK i Bryssel framfördes en tydlig varning: bostadskrisen i Europa blir allt värre, och detta får ett antal sidoeffekter.
Enligt en färsk studie från Eurofound påverkar bostadskrisen framför allt unga människor, och hindrar dem från att flytta hemifrån. Åldern då minst 50 % av befolkningen i EU har flyttat hemifrån ökade mellan 2007 och 2019 från 26 till 28 år. Mellan 2010 och 2019 ökade andelen personer i åldern 25–34 år som bor hos sina föräldrar allra mest i Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Belgien, Grekland och Irland.
Genom rekommendationerna från denna konferens hoppas EESK kunna ge politisk stimulans åt debatten och se till att bostadskrisen i EU förs upp på det nya Europaparlamentets och den nya kommissionens agenda för åren 2024–2029. EU måste se till att alla resurser utnyttjas för att bekämpa bristen på lämpliga bostäder till överkomligt pris. (mp)
En strategisk omprövning av EU:s inre marknad har nu blivit ofrånkomlig. Vi lever inte i samma värld som för 30 år sedan – den inre marknaden måste anpassas till det nya internationella läget, sade den tidigare italienska regeringschefen Enrico Letta under en debatt vid EESK:s plenarsession den 20 mars 2024.
En strategisk omprövning av EU:s inre marknad har nu blivit ofrånkomlig. Vi lever inte i samma värld som för 30 år sedan – den inre marknaden måste anpassas till det nya internationella läget, sade den tidigare italienska regeringschefen Enrico Letta under en debatt vid EESK:s plenarsession den 20 mars 2024.
Enrico Letta, nuvarande ordförande för Jacques Delors-institutet, presenterade huvudtanken bakom sin högnivårapport om den inre marknadens framtid och betonade att den framtida inre marknaden, som måste ha en tydlig geopolitisk prägel, bör fokusera på Europas strategiska oberoende och pelare såsom försvar, telekommunikation, energi och ekonomi.
”Det geopolitiska läget är i dag helt annorlunda än vad det var för 30 år sedan. Dagens uppdrag är att överväga vilka konsekvenser den nya världsbilden har i dag och kommer att få i framtiden för den inre marknaden. Vi behöver en ny strategi som inbegriper försvars- och utvidgningsfrågor”, sade han.
EESK:s ordförande Oliver Röpke menar att den inre marknadens framgångar inte bara kan mätas i ekonomiska termer, utan även måste spegla EU-medborgarnas förhoppningar och välbefinnande: ”Vi på EESK anser att den inre marknaden i grunden handlar om människor – och att rätten till fri rörlighet också innebär rätten att stanna kvar.”
Enrico Letta påpekar att människor är den inre marknadens aktörer och ändamål. Ekonomisk konkurrenskraft måste gå hand i hand med socialt skydd, och fri rörlighet med rätten att stanna kvar: ”Kompetensflykt drabbar vissa länder hårt. Vi måste försvara friheten att stanna kvar och friheten att återvända. I dag går resan bara åt det ena hållet, och denna brist påverkar konkurrenskraften och skapar stora problem i Europa.” (mp)
Cinzia Del Rio, medlem av EESK:s arbetstagargrupp
