EESK har på begäran av det belgiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd lagt fram viktiga rekommendationer som syftar till att stärka den sociala sammanhållningen, hantera skuldsättning och prioritera investeringar i hälso- och sjukvård samt sysselsättning i hela EU. EESK har uttryckt oro över att begränsade budgetar kan fördröja framstegen i bekämpningen av fattigdom och klimatförändringar.

EESK lade fram sina rekommendationer i yttrandet Främjande av långsiktig tillväxt för alla med hjälp av reformer och investeringar, som antogs och diskuterades vid plenarsessionen i mars med Nicolas Schmit, kommissionsledamot med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter, och Karine Lalieux, Belgiens minister för pensioner och social integration.

I yttrandet betonas behovet av att anpassa befintliga ramar till varandra, till exempel den europeiska planeringsterminen och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Talarna i högnivådebatten uppmanade till att främja ett socialt EU och ta itu med brådskande frågor såsom pensionsklyftan mellan kvinnor och män och digital delaktighet. Högnivåkonferensen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som kommer att äga rum inom kort i Belgien, är ett tecken på att det finns ett verkligt intresse för att fortsätta genomföra detta instrument.

I kommitténs förslag betonas det att ekonomiska resurser bör användas effektivt, att arbetsmarknadsparterna och det civila samhället bör delta i beslutsprocesserna och att den gröna och den digitala omställningen måste bli rättvis. Att skapa delaktighet är ett centralt tema, liksom att maximera de sociala investeringarnas effekter och samtidigt främja ekonomisk stabilitet och social sammanhållning i EU. (tk)

Denna månad är vår hemliga gäst Danuta Hübner, ledamot av Europaparlamentet och medlem i Europeiska folkpartiets grupp. Hon anger alla skäl till att valet 2024 kommer att bli en kamp för Europa och förklarar varför de politiska partierna nu har det stora ansvaret att uppmuntra sin potentiella väljarkår att gå och rösta. I år har vi inte råd att låta andra bestämma vem som ska företräda oss i det europeiska beslutsfattandet – den här gången står alltför mycket på spel. 

Vart femte år går EU-medborgarna till valurnorna för att välja sina företrädare till Europaparlamentet, som är Europeiska unionens enda direktvalda institution. År 2024 kommer 720 nyvalda ledamöter att ta plats i Europaparlamentet när dess tionde mandatperiod inleds. Under den fem år långa mandatperioden kommer de att spela en avgörande roll för utformningen av EU, dess institutioner och politik, dess plats i vår polariserade värld och dess engagemang för våra gemensamma värderingar.

Alla val är viktiga. De är en grundläggande förutsättning för demokratin. Men, vi vet att demokrati handlar om mycket mer än att bara gå och rösta. Det finns demokratiskt valda regeringar som handlar i demokratins namn och samtidigt snedvrider rättsstatsprincipen. Val, även om de är rättvisa och fria, är inte den enda faktorn som upprätthåller demokratin, och är inte heller det enda kriteriet för huruvida demokrati föreligger. Därför bör väljarna involveras aktivt i samband med valet.

De senaste fem åren har EU ställts inför ett antal utmaningar som i det närmaste har varit av rent existentiell karaktär. Vi har varit tvungna att hantera brexit och dess konsekvenser. Efter det kom covid-19-pandemin, som följdes av Rysslands brutala och omänskliga invasion av Ukraina och de ekonomiska utmaningar den förde med sig, såsom energikrisen och höga inflationsnivåer. Vi hanterade alla dessa oväntade påfrestningar samtidigt som vi arbetade vidare med våra viktigaste strategiska mål om en dubbel omställning till en grön och digitalt konkurrenskraftig ekonomi. Förändringar på det geopolitiska planet har lett till att EU och dess demokratiska partner har infört långtgående sanktioner mot Ryssland, samt till att vi har börjat minska vårt beroende av Kina och att våra förbindelser med USA nu står på en stabilare grund än någonsin tidigare. EU har också lanserat det första europeiska försvarsindustriprogrammet någonsin, som kommer att ge resultat under de kommande åren.

Valet 2024 kommer att vara en kamp om Europa. Valkampanjen måste leva upp till medborgarnas förväntningar och respektera deras roll i beslutsfattandet inom EU. Det råder inget tvivel om att frågor som migration, klimatförändringarna och stödet till Ukraina, som försvarar sig mot Rysslands angrepp, är viktiga för var och en av oss som bryr oss om frihet, demokrati och fred. De folkvalda politikerna kommer att behöva göra allt som står i deras makt för att se till att utvidgningspolitiken verkligen tar ny fart. Vid debatterna med kandidaterna om deras uppdrag de kommande fem åren måste man se till att de förstår att de, om de röstas in i Europaparlamentet, måste ta hänsyn till att EU befinner sig i en värld i gungning, där demokratier och auktoritära regimer står på var sin sida. 2024 är ett år då val hålls över hela världen, i en rad länder där det sammanlagt bor 4 miljarder människor.

Här i Europa kommer vi att ägna stor uppmärksamhet åt hur det går i presidentvalet i USA. De transatlantiska förbindelserna kommer att vara en viktig fråga under debatterna inför EU-valet. Det är de europeiska politikernas, och de politiska partiernas, skyldighet att göra allt de kan för att föra en dialog med medborgarna och uppmuntra dem att göra sina röster hörda. Det ovissa geopolitiska läget innebär att detta är viktigare än någonsin. Politiska partier som lanserar kandidater till valet har ofta skilda meningar i frågor som är av avgörande betydelse för våra liv. Det enda sättet för oss medborgare att framföra våra synpunkter och påverka Europas framtid, som även är vår egen framtid, är att delta i debatter med kandidaterna och att faktiskt gå och rösta. Ibland blir vi frustrerade och arga. Men, det är just därför det är viktigt att vi deltar aktivt i den politiska debatten inför valet.

År 2019 översteg valdeltagandet i valet till Europaparlamentet för första gången 50 %. Det var de unga européernas röster som fick valdeltagandet att skjuta i höjden. Å ena sidan är det en god nyhet att hälften av de röstberättigade utnyttjade sin rösträtt. Å andra sidan betyder det att hälften av oss EU-medborgare med rösträtt avstod från att rösta. I 2024 års val kan vi inte kosta på oss att låta andra bestämma vem som ska företräda oss när det fattas beslut eller stiftas lagar på EU-nivå. Ett lågt valdeltagande ger de valda personerna mindre legitimitet och undergräver deras ställning i Europaparlamentet. De politiska partierna har ett stort ansvar för att uppmuntra sina potentiella väljare att gå till valurnorna.

I årtionden har européerna sett sina regeringar som sina företrädare inom EU. Valet 2024 utgör ett lämpligt tillfälle att visa att Europaparlamentet verkligen har makten att föra medborgarnas talan. Det kommer att finnas förstagångsväljare. I fem medlemsstater kommer 16-åringar att kunna rösta. Ungdomars förväntningar på politikerna kommer att se annorlunda ut. Detta har vi sett under konferensen om Europas framtid, och detta kan vi höra under de uppföljande paneldebatter som nu anordnas av Europeiska kommissionen. Politikerna bör i samband med det kommande valet till Europaparlamentet ta tillfället i akt att bana väg för en ny generation väljare och politiker, och se detta som ett tillfälle att främja öppen politisk utbildning och uppmuntra identitets- och förtroendeskapande.

Europaparlamentets kommunikationsstrategi inför årets EU-val är inriktad på att få soffliggare och förstagångsväljare att gå och rösta, samt på att bistå andra inblandade aktörer, t.ex. medier, icke-statliga organisationer, företag och enskilda personer, och stödja ett opartiskt samhällsengagemang hos medborgare och organisationer runt om i EU som deltar i insatser för att få människor att inse vikten av att gå och rösta.

Vi ser redan att det förekommer utländsk inblandning i EU-valet, och hybridattacker i form av desinformation, vilket undergräver förtroendet för institutioner och politiker och får splittrande budskap att spridas. Detta är något som sker redan under valkampanjen, men som kommer att ta ännu större fart när valet väl äger rum – och som fortfarande kommer att vara ett problem efter valet. Lagar mot desinformation måste tillämpas. Åtgärder på nationell nivå och EU-nivå kommer inte att räcka, det behövs meningsfull finansiering till stöd för en strategi som omfattar hela samhället för att avslöja desinformationen och de som ligger bakom den, eftersom detta påverkar människors dagliga liv och deras strategiska val.

Detta är ett val där demokratins, frihetens och säkerhetens framtid står på spel. Och varje röst är viktig.

Danuta Hübner, ledamot av Europaparlamentet (EPP-gruppen)

Allt fler européer oroar sig över att inte kunna hitta en lämplig bostad som de har råd med. Detta innebär en risk för olämpliga bostäder, en ansträngd ekonomi, otrygga boendeförhållanden och rent av hemlöshet. Ett alltför dyrt boende kan påverka människors hälsa och välbefinnande, leda till ojämlikhet i fråga om levnadsvillkor och möjligheter, samt medföra kostnader för hälso- och sjukvården, minska produktiviteten och orsaka miljöförstöring.

Vid en konferens som nyligen anordnades av EESK i Bryssel framfördes en tydlig varning: bostadskrisen i Europa blir allt värre, och detta får ett antal sidoeffekter.

Enligt en färsk studie från Eurofound påverkar bostadskrisen framför allt unga människor, och hindrar dem från att flytta hemifrån. Åldern då minst 50 % av befolkningen i EU har flyttat hemifrån ökade mellan 2007 och 2019 från 26 till 28 år. Mellan 2010 och 2019 ökade andelen personer i åldern 25–34 år som bor hos sina föräldrar allra mest i Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Belgien, Grekland och Irland.

EESK har genom åren strävat efter att uppmärksamma bostadsrelaterade frågor på EU-nivå. År 2020 antog kommittén yttrandet ”Allmän tillgång till bostäder som är anständiga, hållbara och prismässigt överkomliga på lång sikt”, utarbetat av EESK-ledamöterna Raymond Hencks och András Edelényi, i vilket en europeisk handlingsplan för bostäder efterlystes.

Genom rekommendationerna från denna konferens hoppas EESK kunna ge politisk stimulans åt debatten och se till att bostadskrisen i EU förs upp på det nya Europaparlamentets och den nya kommissionens agenda för åren 2024–2029. EU måste se till att alla resurser utnyttjas för att bekämpa bristen på lämpliga bostäder till överkomligt pris. (mp)

En strategisk omprövning av EU:s inre marknad har nu blivit ofrånkomlig. Vi lever inte i samma värld som för 30 år sedan – den inre marknaden måste anpassas till det nya internationella läget, sade den tidigare italienska regeringschefen Enrico Letta under en debatt vid EESK:s plenarsession den 20 mars 2024.

Enrico Letta, nuvarande ordförande för Jacques Delors-institutet, presenterade huvudtanken bakom sin högnivårapport om den inre marknadens framtid och betonade att den framtida inre marknaden, som måste ha en tydlig geopolitisk prägel, bör fokusera på Europas strategiska oberoende och pelare såsom försvar, telekommunikation, energi och ekonomi.

”Det geopolitiska läget är i dag helt annorlunda än vad det var för 30 år sedan. Dagens uppdrag är att överväga vilka konsekvenser den nya världsbilden har i dag och kommer att få i framtiden för den inre marknaden. Vi behöver en ny strategi som inbegriper försvars- och utvidgningsfrågor”, sade han.

EESK:s ordförande Oliver Röpke menar att den inre marknadens framgångar inte bara kan mätas i ekonomiska termer, utan även måste spegla EU-medborgarnas förhoppningar och välbefinnande: ”Vi på EESK anser att den inre marknaden i grunden handlar om människor – och att rätten till fri rörlighet också innebär rätten att stanna kvar.”

Enrico Letta påpekar att människor är den inre marknadens aktörer och ändamål. Ekonomisk konkurrenskraft måste gå hand i hand med socialt skydd, och fri rörlighet med rätten att stanna kvar: ”Kompetensflykt drabbar vissa länder hårt. Vi måste försvara friheten att stanna kvar och friheten att återvända. I dag går resan bara åt det ena hållet, och denna brist påverkar konkurrenskraften och skapar stora problem i Europa.” (mp)

Den 8 mars 2024 höll Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska kommissionen en konferens på temat Sällsynta sjukdomar i EU: gemensamma insatser för att forma de europeiska referensnätverkens framtid (upptaktsmöte för JARDIN) i Bryssel. Avsikten var att lansera ett gemensamt europeiskt initiativ om sällsynta sjukdomar för att integrera de europeiska referensnätverken i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och samtidigt bygga upp en gemensam front bland EU:s institutioner, europeiska länder, civilsamhällesorganisationer, patientföreningar, forskare, läkare och sjukhuschefer.

Hälso- och sjukvårdssystemen i EU har svårt att tillhandahålla högkvalitativ och kostnadseffektiv vård när det handlar om sällsynta eller lågprevalenta komplexa sjukdomar. Dessa sjukdomar påverkar vardagen för omkring 30 miljoner européer. Därför är det viktigt att utnyttja potentialen hos de europeiska referensnätverken, de virtuella nätverken av vårdgivare i hela Europa, för att underlätta diskussioner om komplexa eller sällsynta sjukdomar och tillstånd som kräver högspecialiserad behandling och samlade kunskaper och resurser.

Den gemensamma åtgärden JARDIN är ett projekt som integrerar de europeiska referensnätverken i de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och som verkar för att göra dem hållbara. Genom åtgärden utvecklas nationella patientvårdlopp kopplade till europeiska referensnätverk, och nationella referensnätverk återspeglar och kompletterar de europeiska referensnätverken samt strukturer för odiagnostiserade patienter.

Projektet omfattar EU:s 27 medlemsstater, Norge och Ukraina. Det samordnas av Österrike och har en total budget på 18,75 miljoner euro (15 miljoner euro från EU och 3,75 miljoner euro från medlemsstaterna) under en treårsperiod. JARDIN:s förväntade resultat, inklusive rekommendationer, planer och rapporter från konkreta pilotprojekt, torde leda till förbättrade nationella planer för sällsynta sjukdomar i EU:s medlemsstater. (mp)

Vår röst räknas!

Kära läsare,

Våra demokratier prövas just nu av ett antal utmaningar som har påverkat Europa sedan Rysslands aggressiva krig mot Ukraina och som har medfört svåra sociala, politiska och ekonomiska konsekvenser för alla medlemsstater och för hela unionen. Jag har dock alltid haft tilltro till att EU-medborgarna står enade i svåra tider, tillsammans, fast beslutna att bana väg för och forma det Europa de vill ha, för sin framtid och för kommande generationer, genom att gå och rösta och välja Europas nya ledare.

Eftersom det kommande valet till Europaparlamentet i hög grad kommer att påverka EU:s riktning under de kommande fem åren har EESK ingått ett samförståndsavtal med Europaparlamentet om samarbete inför valet, som äger rum den 6–9 juni 2024.

Vi vet av erfarenhet att valdeltagandet i valet till Europaparlamentet är lägre än för nationella val. EESK kommer därför att arbeta mycket aktivt för att upplysa om det kommande valet. Genom att mobilisera vårt nätverk av 90 miljoner människor – arbetsgivare, arbetstagare och andra organisationer i det civila samhället – kan vi bidra till att öka valdeltagandet.

Ett antal åtgärder har redan vidtagits. Det började med det civila samhällets vecka som hölls den 4–7 mars 2024 där över 800 företrädare från det civila samhällets organisationer och ungdomsgrupper samlades för att diskutera det kommande valet och EU:s framtid.

I en resolution som antogs vid plenarsessionen i mars uppmuntrade EESK medborgarna att gå och rösta. En särskild webbsida under sloganen #USEYOURVOTE har skapats som en samlingsplats för händelser, evenemang och initiativ av EESK:s ledamöter och personal. Ledamöternas lokala utåtriktade verksamhet kommer att spela en nyckelroll!

Den 4 maj kommer alla EU-institutioner att öppna sina dörrar för att fira det demokratiska engagemanget i valet genom att uppmärksamma årsdagen för Schumandeklarationen. Den 26 maj kommer vårt passionerade ”Run For Europe”-lag att delta i 20km-loppet i Bryssel för att uppmärksamma ”Använd din röst”-kampanjen. Vi får inte glömma att ju fler som röstar, desto starkare blir demokratin. Ju fler som röstar, desto mer legitima blir de beslut som fattas. Den här gången måste medborgarna, framför allt unga personer, gå och rösta. På så sätt kan de göra skillnad och ge Europa ett ”ansikte”, ett ansikte de kan vara stolta över.

Eftersom det civila samhället verkar för EU-medborgarnas allmänna intressen kan det spela en avgörande roll i denna kampanj, inte minst när det gäller att öka medvetenheten om hur viktigt det är att rösta och uppmuntra människor att göra det.

Låt oss tillsammans arbeta för att nå ut till medborgarna och det civila samhällets organisationer på alla nivåer – europeisk, nationell och regional. För en ärlig dialog med dem, lyssna på vad de har att säga och berätta för våra politiska ledare vad organisationerna av miljontals medborgare som vi företräder förväntar sig från våra nya Europaparlamentsledamöter och den nya kommissionen under de kommande 5 åren.

Vår röst räknas! #USEYOURVOTE

Med vänliga hälsningar,

Aurel Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Kategorin ”Fria yrken” vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén anordnar den 8:e upplagan av europeiska dagen för fria yrken i Bryssel den 7 maj 2024 kl. 10.30–16.00.

Delta i diskussionerna om årets tema ”de fria yrkesutövarnas stöd till EU:s blå giv”. Tillsammans med ledande beslutsfattare från kommissionen, Europaparlamentet och medlemsstaterna kommer vi att försöka hitta lösningar för att ta itu med de växande vattenproblemen.

Vatten är en livsviktig men alltmer knapp resurs. I takt med att världens befolkning växer ökar också efterfrågan på vatten. Nästan två tredjedelar av EU-medborgarna anser att vattenkvaliteten och/eller mängden vatten i deras land är ett allvarligt problem. Klimatförändringarna kommer att ytterligare påverka tillgången till, kvaliteten på och mängden vatten. Om inte åtgärder vidtas kan vattenbrist och vattenfattigdom komma att drabba allt större delar av världens civilsamhällen, med långtgående konsekvenser för livsmedelstryggheten, miljön, folkhälsan och den ekonomiska, sociala och politiska stabiliteten.

Vid denna konferens, som redan har positionerat sig som en spännande och viktig plattform för Europas ledande fria yrkesutövare, kommer vi att diskutera hur man inom de fria yrkena kan bidra till att hitta innovativa lösningar för att införa en blå giv för EU och mildra de vattenrelaterade utmaningar som Europa och världen kommer att ställas inför under de kommande åren och årtiondena.

Simultantolkning kommer att finnas tillgänglig på engelska, tyska och italienska. Konferensen är öppen för allmänheten. Du kan delta i konferensen antingen på plats eller på distans. Förhandsregistrering krävs i båda fallen.

Anmäl dig senast den 2 maj 2024 på vår särskilda anmälningssida.

Av Arbetstagargruppen vid EESK

Energikooperativ och energigemenskaper är avgörande för att den gröna omställningen ska krönas med framgång. Trots detta ger kommissionen dem inte den roll de förtjänar i EU:s handlingsplan för vindkraft, i vilken det växande motståndet mot nya vindkraftparker verkar ignoreras.

EU:s handlingsplan för vindkraft lades fram av kommissionen i oktober i syfte att säkerställa att omställningen till ren energi går hand i hand med industrins konkurrenskraft och att vindkraften förblir en framgångssaga för EU.

Vindkraften står för mer än en tredjedel av den förnybara energin i Europa och mer än 17 % av den totala elproduktionen, och är avgörande för att åstadkomma en elproduktion med nettonollutsläpp i framtiden.

I kommissionens handlingsplan förefaller man dock ignorera det växande motståndet mot nya vindkraftparker från bl.a. landskapsaktivister och naturvårdare i form av ”inte på min bakgård”-liknande reaktioner (NIMBY).

Kooperativ och gemenskaper driver på lokala och medborgarledda processer som kan medföra ett ökat egenansvar för omställningen, och är avgörande för att övervinna motstånd och se till att så många som möjligt kan dra nytta av omställningen. De är också viktiga om man vill att förnybar produktion ska kunna leda till ett nytt, mer decentraliserat system för elproduktion.

I stället fokuserar kommissionen i sin handlingsplan för vindkraft endast på stora företag. Detta kommer att påverka processen negativt, minska acceptansen och kan äventyra omställningen. Kommissionen bör ompröva handlingsplanens räckvidd och inkludera medborgardeltagande i en sjunde pelare.

Kommissionen bör säkerställa att anbud inte enbart är prisbaserade och att hänsyn tas till frågor som rör miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt kollektivförhandlingar, vilket EESK nyligen rekommenderade i sitt yttrande i frågan.

I mars deltog EESK i det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission, det viktigaste internationella och mellanstatliga organet som kämpar för jämställdhet, som ägde rum i New York.

Detta var första gången som EESK deltog i FN:s största årliga möte om kvinnors egenmakt, vars fokus i år låg på hur kvinnofattigdomen ska stoppas. EESK, som ger det europeiska civila samhället en röst i kampen för jämställdhet, bidrog till temat genom en förklaring med tio åtgärdspunkter för att främja kvinnors ekonomiska egenmakt och sociala skydd.

EESK:s delegation leddes av ordförande Oliver Röpke, som har gjort jämställdhet till en central prioritering i sitt arbete och sitt ordförandeskap. Oliver Röpke sade: ”EESK har en lång tradition av att förespråka att EU:s politik och den globala politiken ska främja jämställdhet och ta itu med de ekonomiska och sociala ojämlikheter som kvinnor och flickor kämpar med i dag. Men detta är första gången vi lyfter upp detta arbete till högsta möjliga nivå i den kollektiva kampen för global jämställdhet, och ger det europeiska civila samhället en gemensam röst på detta område. Fattigdomen är inte könsneutral, och därför kan inte heller våra åtgärder mot den vara könsneutrala.”

I åtgärdspunkterna i EESK:s förklaring sammanfattas EESK:s ståndpunkter i den fråga som stod i centrum för det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission. De syftar till att främja jämställdhet, bekämpa fattigdom och stärka institutionerna utifrån ett jämställdhetsperspektiv, i linje med EU:s prioriteringar. De omfattar bland annat skydd av kvinnor mot alla former av våld, säkerställande av tillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster, en skälig kvinnlig representation på arbetsmarknaden, främjande av kvinnligt ledarskap och säkerställande av lika möjligheter genom utbildning.

”Om ett år hoppas jag kunna säga att EESK:s deltagande i mötet i FN:s kvinnokommission har bidragit till att framföra dessa krav med en starkare röst. Vi kan och bör vara kritiska. Vi behöver de kritiska rösterna inom det civila samhället och hos berörda aktörer, icke-statliga organisationer och institutioner som arbetar för detta kollektiva och gemensamma mål: ett mer jämlikt Europa, och en mer jämlik värld. Vi kan och bör visa vägen framåt”, sade Oliver Röpke. EESK ingick i en EU-delegation under ledning av EU:s ordförandeskap. Kommittén hade i likhet med Europaparlamentet en observatörsroll. Förutom ordföranden deltog följande ledamöter i EESK:s delegation: Christa Schweng, Mariya Mincheva, Cinzia Del Rio, Maria Nikolopoulou, Chiara Corazza och Sif Holst, ordförande för EESK:s jämlikhetsgrupp. (ll)