Strategisk framsynsrapport 2022: EESK gör anspråk på en mer framträdande roll i att peka ut framtida tendenser och risker för EU

Med anledning av kommissionens rapport om tendenser och frågor att bevaka betonade EESK i mars att kommittén kunde ha bidragit mycket mer om den hade deltagit i framsynsarbetet redan från början.

I EESK:s yttrande ”Strategisk framsyn 2022”, som antogs vid plenarsessionen i mars, betonas att EESK kan stärka EU:s analys- och framsynsförmåga. EESK fungerar som det civila samhällets ögon och öron och är därför bra lämpat att identifiera nya tendenser. Ett bevis på detta är att EESK i ett tidigt skede frivilligt bidrog till den kommande strategiska framsynen för 2023.

Föredragande Angelo Pagliara berättade om en del av logiken bakom yttrandet: ”Många av frågorna i kommissionens rapport har EESK redan behandlat i sina yttranden under föregående år, och vi besitter en mycket stor sakkunskap och erfarenhet. Vänd er därför till oss och gör oss delaktiga, för vi kan verkligen hjälpa er.”

I den strategiska framsynsrapporten 2022 undersöks hur EU:s klimatambitioner och de digitala målsättningar som eventuellt strider mot dem bäst kan anpassas till varandra samt utpekas tio viktiga områden på vilka åtgärder behövs för att maximera synergieffekter och samstämmighet. I detta avseende efterlyser EESK en strategisk framsynsagenda som inriktas på en ny utvecklingsmodell där ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet kombineras och som sätter människan i centrum.

En av de främsta bristerna som EESK pekade på i 2022 års rapport är avsaknaden av en tydlig översikt av risker och scenarier i händelse av att EU inte når sina mål avseende tillgången på råvaror, sällsynta jordartsmetaller och vattenresurser.

Med blicken riktad mot den strategiska framsynsrapporten 2023, som kommissionen förväntas offentliggöra under andra kvartalet 2023, och med fokus på ett socialt och ekonomiskt hållbart Europa, pekar EESK särskilt på följande områden:

• Försörjningssystemen och resiliensen i Europas jordbruksbaserade livsmedelssektor.
• Främjandet av ett starkt, sammanhållet och innovativt europeiskt industrisystem som kan skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.
• Behovet av att uppnå strategiskt energioberoende och av att stödja företag och arbetstagare som en uppföljning av insatserna under pandemikrisen. (dm)