Av Pietro Vittorio Barbieri

Antagandet av ett yttrande om den civila dialogen kan inte vara slutet på processen. Det är säkerligen ett viktigt steg framåt, eftersom det utarbetades på begäran av det belgiska ordförandeskapet och därför kan komma att föras upp på EU:s dagordning.

I stället för att beskriva yttrandet är det lämpligare att förstå processen. Den civila dialogen är först och främst ett forum för människor att diskutera sina agendor och mål, där institutionella och icke-institutionella aktörer möts på lika villkor.

Den representativa demokratin måste dock skyddas mot illiberala försök att undergräva den. Olika former av populism är en källa till djup oro eftersom de urholkar utrymmet för medborgardeltagande. Därför är det både nödvändigt och brådskande att genomföra artikel 11 i EU-fördraget. När denna artikel först skrevs stod det klart att den liberala demokratin förutsätter deltagande av representativa organ, såsom arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället. Dessa organ förmedlar människors åsikter – företagare som driver stora eller små företag, arbetstagare, fria yrkesutövare, konsumenter, minoriteter såsom migranter, personer med funktionsnedsättning och romer samt alla som är aktiva i europeiska och internationella människorättsorganisationer. ”Frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen hör till de grundläggande värden som Europeiska unionen bygger på. De är inskrivna i EU-fördragen och utgör kärnan i EU:s identitet. Trots detta har dessa värden utsatts för stora påfrestningar under de senaste åren. Europa har drabbats av aldrig tidigare skådade kriser, som har förvärrat den sociala och ekonomiska ojämlikheten och undergrävt EU-medborgarnas förtroende för demokratiska institutioner.” Det sade Oliver Röpke i sitt installationsanförande. Den civila dialogen är avgörande för att möta dessa utmaningar, och som den nye ordföranden påpekade när han talade om EESK som EU-institution måste EU-institutionernas dörrar alltid stå öppna för att höra vad människor vill säga.

Debatten i den studiegrupp som utarbetade detta yttrande var ett gott exempel på civil dialog, där deltagarna lyssnar på varandra och förhandlar om formuleringar, innehåll och mål.

Vi enades om vissa krav som skulle läggas fram för EU-institutionerna i syfte att stärka den civila dialogen. Målet var att nå ett interinstitutionellt avtal, en grund för en strategi och en handlingsplan.

Detta är ett framsteg, ett steg framåt precis som de många andra som EESK har åstadkommit sedan 1999 genom interna diskussioner mellan de organisationer som kommittén företräder. Emellertid måste detta steg nu genomföras och stödjas och röra sig framåt på vägen mot antagande av EU.