Av Jarosław Pietras

Jarosław Pietras, f.d. biträdande chefsförhandlare för Polens anslutning till EU, reflekterar över effekterna av den utvidgning som ägde rum för 20 år sedan samt de ekonomiska och andra fördelar som den medförde inte bara för Polen och övriga länder som anslöt sig utan även för EU som helhet. Beslutet att utvidga EU 2004 var ett bevis på unionens engagemang för enighet, mångfald och solidaritet. I dag finns det fortfarande värdefulla lärdomar att dra av denna utvidgning inför framtida föranslutningsförhandlingar. 

Efter 20 år står det helt klart att anslutningen till EU av de flesta centraleuropeiska länder, tillsammans med Malta och Cypern, inte bara utgjorde en ”stor utvidgning” utan var en historisk milstolpe för hela unionen. Effekterna var djupgående, särskilt på det ekonomiska landskapet i de nya medlemsstaterna.

Utvidgningen medförde en avsevärt högre levnadsstandard i de centraleuropeiska länderna. De åtta centraleuropeiska länderna – Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern – upplevde alla en anmärkningsvärd ökning av BNP per capita uttryckt i köpkraftsparitet som överträffade vad som skulle ha kunnat uppnås om de stannat utanför EU. Statistiken avser alltid medelvärden för de påtagliga fördelar som integrationen medfört. Det är värt att notera att även om vinsterna inte fördelats jämnt mellan medlemsstaterna, och vissa upplevt större förbättringar än andra, har alla länder uppvisat betydande förbättringar. Till exempel utvecklades Litauen och Polen till föregångare som drog störst nytta av EU-medlemskapet, medan Estland och Slovenien har gjort mindre framsteg då de mött utmaningar, särskilt på grund av effekterna av finanskrisen 2008.

Anslutningen till EU ledde till en ny era av ekonomiskt välstånd för Polen och de andra centraleuropeiska länderna. Särskilt Polen utmärker sig som en framgångssaga när det gäller utveckling efter anslutningen. Landet upplevde en ekonomisk tillväxt utan motstycke med fördubblad BNP mellan 2004 och 2022. På samma sätt har även andra medlemsstater i regionen upplevt en betydande BNP-tillväxt per capita, om än i varierande takt. Till exempel Slovakien och Litauen uppvisade lovvärda framsteg, vilket ytterligare minskade utvecklingsklyftan i förhållande till Västeuropa. De statistiska uppgifterna från denna period ger en bild av resiliens och dynamik, då dessa länder utnyttjade EU-medlemskapet för att främja ekonomisk expansion och stärka sin globala konkurrenskraft. Detta anmärkningsvärda resultat understryker EU-integrationens omvälvande inverkan på ekonomierna i alla nya medlemsstater. Och detta skedde trots inverkan av finanskrisen, då de nya EU-länderna uppnådde högre tillväxttakt än väntat.

Perioden efter EU:s utvidgning 2004 var inte fri från utmaningar. Till exempel sände den globala finanskrisen 2008 chockvågor genom hela den europeiska ekonomin och satte resiliensen hos både de etablerade och de nyligen integrerade medlemsstaterna på prov. Trots krisens negativa effekter uppvisade de nya EU-medlemmarna en anmärkningsvärd resiliens och överträffade de ursprungliga tillväxtprognoserna. Deras förmåga att rida ut stormen och upprätthålla en positiv tillväxttakt underströk styrkan i deras ekonomier och EU-integrationens fördelar. Krisen innebar stora utmaningar, men gav också dessa länder möjlighet att dra full nytta av den nära kopplingen till den europeiska ekonomin. Detta var också ett test av de nyligen anslutna ländernas engagemang för europeiska värden och europeisk solidaritet i tider av motgång.

Under hela förhandlingsprocessen framstod det polska civila samhället som en stark kraft för förändring och framsteg. Civilsamhällesorganisationer, gräsrotsrörelser och intressegrupper spelade en avgörande roll för att främja EU-integrationen och upprätthålla de demokratiska värdena i Polen. Deras outtröttliga insatser för att öka medvetenheten, uppbåda stöd och ställa ledarna till svars bidrog till att forma den allmänna opinionen och driva på positiva förändringar. Genom att aktivt samarbeta med medborgarna och främja dialog och öppenhet bidrog det polska civila samhället till att förhandlingsprocessen förblev inkluderande, demokratisk och lyhörd för folkets behov. Dess bidrag underlättade inte bara Polens anslutning till EU utan stärkte också den demokratiska grunden och det civila samhället i landet.

Beslutet att utvidga EU 2004 var ett bevis på unionens engagemang för enighet, mångfald och solidaritet. Genom att välkomna de flesta centraleuropeiska länder, tillsammans med Malta och Cypern, stärkte EU sin ekonomiska potential, sin kulturella rikedom och sitt geopolitiska inflytande. Dessa länders anslutning gav unionen nya perspektiv, talanger och möjligheter, berikade dess mångfald och stärkte dess globala närvaro. Ur geopolitisk synvinkel stärkte utvidgningen EU:s inflytande och stabilitet genom att central- och östeuropeiska länder integrerades i dess ram för samarbete och samverkan. Institutionellt sett diversifierade utvidgningen EU:s perspektiv och fördjupade dess integration, vilket lade grunden för en mer enad och resilient union.

Det finns värdefulla lärdomar att dra av erfarenheterna från EU:s utvidgning 2004, särskilt när det gäller förhandlingsprocessen och förberedelserna inför anslutningen. Om jag skulle inleda en liknande resa i dag skulle jag förespråka en starkare betoning på föranslutningsvillkor och stödmekanismer i alla framtida förhandlingar, särskilt på områdena samhällsstyrning och rättsstatsprincipen. För att värna unionens integritet och upprätthålla dess värden är det mycket viktigt att se till att kandidatländerna uppfyller de nödvändiga kriterierna och normerna innan de ansluter sig till EU. Att ge kandidatländerna tillräckligt stöd och bistånd under förhandlingsprocessen är dessutom avgörande för deras framgångsrika integration och den långsiktiga stabiliteten inom EU.

Kärnan i förhandlingsprocessen inför EU:s utvidgning 2004 var ett gemensamt åtagande att främja stabilitet, demokrati och välstånd i hela Europa. Förhandlingarna vägleddes av en vilja att stärka samarbetet och solidariteten mellan de europeiska länderna, då både kandidatländerna och de länder som redan var EU-medlemmar var medvetna om de ömsesidiga fördelar som utvidgningen skulle ge. Även om förhandlingarna var komplexa och utmanande vilade de i slutändan på en gemensam vision om ett enat och välmående Europa, där alla nationer kunde blomstra tillsammans inom EU:s ram.

När EU-kandidatländerna under 2024 navigerar vägen mot anslutning finns det flera viktiga överväganden att hålla i åtanke. Först och främst är det för en framgångsrik integration och långsiktig stabilitet inom unionen mycket viktigt att prioritera reformer som är förenliga med EU:s normer och värden. Detta inbegriper att stärka de demokratiska institutionerna, främja rättsstatsprincipen och värna de grundläggande rättigheterna och friheterna. Dessutom är det för ett smidigt inträde i unionen mycket viktigt att proaktivt samarbeta med befintliga EU-medlemmar för att skapa förtroende och stöd. Genom att visa genuint engagemang för europeiska värden och samarbete kan kandidatländerna bana väg för sin egen ljusare framtid inom EU.

Jarosław Pietras är för närvarande gästforskare vid Wilfried Martens Centre for European Studies i Bryssel och gästprofessor vid Europeiska högskolan i Brygge.

Han var med i den grupp som förhandlade om Polens anslutning till EU från och med 1998, då förhandlingarna inleddes, till och med 2004, då Polen anslöt sig till EU. Mellan 1990 och 2006 tjänstgjorde han i sitt hemland Polen som statssekreterare vid finansministeriet, statssekreterare med ansvar för Europafrågor och chef för byrån för kommittén för europeisk integration. Mellan 2008 och 2020 var han generaldirektör vid Europeiska unionens råd och arbetade då med många olika politikområden (klimatförändringar, miljö, transport, telekommunikation, energi, utbildning, kultur, audiovisuella frågor, ungdomsfrågor och idrott). Han har en doktorsexamen i ekonomi från Warszawas universitet och är författare till en rad publikationer om frågor som rör EU, hållbarhet och handel. Han har också mottagit Fulbright-stipendiet och varit ledamot av styrelsen för tankesmedjan Bruegel (2008–2011). 

Av EESK:s arbetstagargrupp

Europaparlamentets kampanj ”Använd din röst, annars bestämmer andra åt dig” är mycket relevant. Parlamentets valvideo slår an rätt ton genom att gå tillbaka till EU-projektets rötter – att bygga upp en fredlig framtid ur askan efter krig och folkmord. Särskilt i denna tid då extremism och apati griper omkring sig liknar politiken ofta mer en dokusåpa än ett verkligt debattforum.

Vill du verkligen låta andra bestämma åt dig? De gör det redan och återigen väljer de åtstramningar.

Vår ordförande Lucie Studničná har sagt det högt och tydligt: vi klarar inte av ytterligare en åtstramningskris. De åtgärder som vidtogs under den senaste finanskrisen gjorde att vissa länder fastnade i en situation med ekonomisk nedgång och kompetensflykt. I Spanien, Italien och Grekland är arbetslösheten fortfarande hög, och BNP per capita ligger fortsatt långt från 2008 års nivåer. Till följd av denna icke-lösning har EU-skepticismen och populismen ökat kraftigt, vilket möjliggjorts av en omsvängning till den yttersta högern.

De nya finanspolitiska reglerna gör de flesta medlemsstater maktlösa inför de utmaningar på klimatområdet och det sociala området som vi står inför. Löftena från La Hulpe kommer att klinga falskt. Medborgarna kommer att drabbas, och om det tillkommer ytterligare ekonomiska svårigheter, som regeringarna säkert kommer att beskriva som ”påtvingade från Bryssel”, kan det för många vara droppen som får bägaren att rinna över.

Demokrati handlar inte bara om att rösta: det civila samhället och fackföreningarna är grundläggande för att den ska fungera väl. Att rösta är samtidigt inte bara ett sätt att ge legitimitet, och är långt ifrån meningslöst. Det är en rättighet som miljoner människor i många generationer har kämpat för, inte sällan med livet som insats. Och vi kan förlora den.

Besluten om åtstramningar är inte huggna i sten. Inför EU-valet i juni och inför alla kommande nationella val upprepar vi uppmaningen: använd din röst. Låt den inte tas ifrån dig. Rösta för sociala framsteg. Tillsammans kan vi fortsätta att förbättra våra länder och EU, och ändra på det som inte fungerar. 

Vid EESK:s plenarsession i april betonade kommissionens biträdande generaldirektör med ansvar för inre marknaden Maive Rute och EESK:s ordförande Oliver Röpke att det är mycket viktigt att stärka EU:s konkurrenskraft för att öka tillväxten och välbefinnandet i vår ekonomi och vårt samhälle.

Enligt Maive Rute finns det ingen tid att förlora. EU måste agera snabbt om vi vill komma ikapp våra konkurrenter och överleva på en global marknad där världens ekonomiska jättar har alldeles för stor makt.

Hon gjorde en bedömning av läget för EU:s konkurrenskraft och sade: ”Vad vi behöver är radikala förändringar. Vi kan inte låta fullbordandet av den inre marknaden ske med hjälp av god vilja – vi måste se till att regelverket verkligen efterlevs. Vi måste exportera våra varor och vår teknik, men vi får inte exportera våra jobb. Vårt näringsliv måste vara konkurrenskraftigt och investeringarna måste göras här”.

Oliver Röpke betonade att konkurrenskraften är en viktig del av EU:s ekonomiska framgång och en motor för tillväxt, innovation och välstånd som samtidigt stärker EU:s globala inflytande och motståndskraft och tillade: ”När vi diskuterar EU:s konkurrenskraft måste människan stå i centrum för debatten och det är viktigt att se till att ingen lämnas utanför. Konkurrenskraftens inverkan och betydelse beror till syvende och sist på hur den påverkar individens och samhällets välbefinnande, möjligheter och välstånd. Därför måste människors behov, rättigheter och ambitioner prioriteras i alla diskussioner om EU:s konkurrenskraft”.

Vid plenarsessionen antogs också yttrandet ”En strategi för konkurrenskraft på lång sikt”, som utarbetats av föredraganden Emilie Prouzet och medföredraganden Stefano Palmieri. (mp)

Var tionde kvinna lever i svår fattigdom. Var tredje kvinna utsätts för våld. Vi bevittnar ett allt större bakslag för kvinnors rättigheter runt om i världen, även inom EU. I och med att valet till Europaparlamentet och utnämningen av en ny kommission snabbt närmar sig kommer ett fortsatt stöd från institutionerna och det civila samhället att vara avgörande för att stärka kvinnors och flickors egenmakt.

Den 25 april hölls en debatt vid Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) plenarsession med deltagande av några av de främsta organisationerna inom EU som kämpar för jämställdhet och för att uppmärksamma det akuta behovet av att fortsätta arbeta för kvinnors rättigheter under EU:s nästa mandatperiod.

Debatten ägde rum en dag efter det att Europaparlamentet gav grönt ljus åt det första EU-direktivet om bekämpning av könsrelaterat våld, och dess fokus låg på slutsatserna från det 68:e mötet i FN:s kvinnokommission. Kvinnokommissionen är världens främsta internationella forum för bedömning av framstegen på jämställdhetsområdet, och i år låg dess tonvikt på fattigdom bland kvinnor.

EESK bidrog till mötet i FN:s kvinnokommission, som hölls i New York i mars, med en förklaring med titeln A gender lens on poverty som innehåller tio åtgärdspunkter för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och sociala skydd.

”Fattigdomen är inte könsneutral, och därför kan inte heller våra åtgärder mot den vara könsneutrala. Våld mot kvinnor påverkar såväl risken för att de drabbas av fattigdom som deras förmåga att delta på arbetsmarknaden på lika villkor. Jag kan därför inte annat än välkomna slutomröstningen i Europaparlamentet om det första direktivet någonsin som går ut på att skydda kvinnor mot könsrelaterat våld och våld i nära relationer på EU-nivå”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke.

Genom samordnade åtgärder på alla nivåer har man under denna kommissions mandatperiod uppnått ett antal milstolpar, såsom EU-direktivet om insyn i lönesättningen och strategin för vård och omsorg, sade Lanfranco Fanti, medarbetare vid kansliet för Helena Dalli, kommissionsledamot med ansvar för jämlikhet.

Deltagarna i debatten efterlyste en konstellation för jämställdhet inom Europeiska unionens råd, en EU-samordnare med frågan om våld mot kvinnor som ansvarsområde, och ett förnyat mandat för kommissionsledamoten med ansvar för jämlikhet.

”Vi behöver politiskt stöd från EU”, sade Florence Raes, direktör vid UN Womens Brysselkontor. Trots konkreta framsteg på jämställdhetsområdet undergrävs kvinnors rättigheter i en aldrig tidigare skådad omfattning, och det finns en ökande risk för att jämställdhet mellan könen trängs ut från listan över prioriteringar.

”Om du är kvinna och tillhör en minoritetsgrupp kommer du garanterat att få kämpa. Vi måste komma ihåg att jämställdhet inte längre är tillräckligt: jämställdheten måste vara intersektionell”, sade Ilaria Todde, ansvarig för opinionsbildning vid EuroCentralAsian Lesbian* Community.

”Våldet mot kvinnor är djupt rotat i patriarkala system över hela världen. I dag välkomnar vi antagandet av det första EU-direktivet någonsin om våld mot kvinnor och våld i nära relationer”, sade Mary Collins, direktör för Europeiskt kvinnoforum. (ll)

Vid EESK:s plenarsession i april diskuterades paketet om rörlighet för talanger. Detta initiativ omfattar en rad nya åtgärder som ska göra unionen mer attraktiv för talanger från länder utanför EU och underlätta rörligheten inom unionen.

Gästtalaren Ylva Johansson, kommissionsledamot med ansvar för inrikes frågor, efterlyste EESK:s stöd för att medlemsstaterna och det civila samhällets organisationer ska samarbeta för att förankra detta nya förslag och se till att det förs en effektiv politik för arbetskraftsmigration.

En av de grundläggande åtgärderna i paketet om rörlighet för talanger är initiativet med EU:s talangreserv, det första frivilliga matchningsverktyget på EU-nivå. Med hjälp av detta verktyg kan intresserade medlemsstater koppla samman arbetsgivare i EU med arbetssökande från tredjeländer.

EESK:s ordförande Oliver Röpke betonade att ”EU står inför en allvarlig brist på arbetskraft och kompetens till följd av omställningen till en grön och digital ekonomi och övriga demografiska utmaningar. Paketet om rörlighet för talanger kan vara ett av flera instrument för att göra dessa utmaningar mindre påfrestande.”

Ylva Johansson efterlyste en Team Europe-strategi för ett bredare europeiskt perspektiv på arbetskraftsmigration. ”Arbetskraftsmigration är huvudsakligen en nationell befogenhet och kommer att förbli det. Men vi måste skapa en Team Europe-strategi som främjar samarbete mellan EU-institutioner, medlemsstater och det civila samhällets organisationer för att ta fram nya initiativ och underlätta genomförandet av politiken för arbetskraftens rörlighet.”

EESK-ledamoten Tatjana Babrauskienė, föredragande för yttrandet ”Paketet om rörlighet för talanger” som antogs vid denna plenarsession, underströk att ”EU:s talangreserv måste vara ett praktiskt, lättanvänt och tillförlitligt verktyg som är attraktivt för arbetstagare och arbetsgivare. Samtidigt bör verktyget främja rättvis och etisk laglig arbetskraftsmigration.” (at) 

The EESC's External Relations Section (REX) held two meetings with its Serbian and Montenegrin counterparts within the framework of the respective Joint Consultative Committees (JCCs). This joint institution enables civil society organisations from both sides to monitor the country’s accession negotiations, discuss issues of common interest, and point out concerns to be tackled on the path to joining the European Union.

Den 5 april 2024 bjöd EESK in de serbiska medlemmarna av den gemensamma rådgivande kommittén till Bryssel för att diskutera det aktuella läget i förbindelserna mellan EU och Serbien samt anslutningsförhandlingarna med EU. Andra frågor som diskuterades var de möjligheter som den nya tillväxtplanen och faciliteten för reformer och tillväxt för västra Balkan för med sig för Serbien. Även situationen i landet efter valet samt det övergripande tillståndet för demokratin och rättsstatsprincipen i landet diskuterades.

The event saw the participation of the newly appointed Head of Mission of the Republic of Serbia to the EU, Danijel Apostolović, who underlined the common position between the EU and Serbia for closer cooperation regarding all relevant issues for Serbia’s accession negotiation talks.

EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation, Laurentiu Plosceanu, betonade att dessa sammanträden är viktiga eftersom de garanterar närvaron av företrädare för det civila samhället, i syfte att stärka budskapet om EU-anslutningen i Serbien. 

The meeting ended with the adoption of a joint declaration, which will be forwarded to the EU institutions and to local authorities and government in Serbia.

Här kan du se en videorapport från sammanträdet

On May 13, member of the EU-Serbia JCC Nataša Vučković was elected the new president of the European Association for Local Democracy (ALDA). The EESC was represented at the ALDA General Assembly in Barcelona by Mr Plosceanu, who congratulated Ms Vučković on her appointment. 

******

The 18th meeting of the EU-Montenegro Joint Consultative Committee (JCC) took place in Podgorica on 16 April and sent a clear message to the EU institutions that Montenegro is firmly committed to becoming the 28th EU Member State by 2028.

The JCC members encouraged their organisations, the national authorities and the EU institutions to spare no effort in accomplishing the rule of law interim benchmarks. Obtaining the Interim Benchmark Assessment Report (IBAR) for the rule of law by June will be a turning point in the EU accession process, enabling the provisional closing of other chapters.

Co-chair and EESC member Decebal-Ștefăniță Padure said: ‘The Montenegrin authorities should fulfil their ambitious goals, and organised civil society should be involved in every step of the accession negotiations.’ Medordföranden från Montenegros sida, Gordana Đurović, uppmanade alla berörda parter att stödja ansträngningarna för att uppnå en positiv rapport från kommissionen i juni.

The chief negotiator, Dr Predrag Zenović, pointed out the important role and concrete help of civil society in the negotiation process, with public support for Montenegro's EU membership reaching 80%.

EU Ambassador to Montenegro Oana Cristina Popa noted that Montenegro seemed to have finally found the necessary stability to focus on EU accession as its main strategic priority, adding: ‘We will all endeavour to ensure that this opportunity is not missed.’

I slutet av sammanträdet antogs en gemensam förklaring som kommer att läggas fram för stabiliserings- och associeringskommittén, den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska kommissionen och Montenegros regering. (at)