Nuklearmedicin och försörjningen av radioisotoper måste vara en topprioritering för Europeiska unionen om vi vill garantera lika tillgång till cancerbehandling för alla patienter i Europa. 

EU och medlemsstaterna bör se till att finansiering finns tillgänglig för medicinsk strålnings- och kärnteknik. Samtidigt bör de också intensifiera sitt samarbete för att undanröja rättsliga hinder för försörjningen av radioisotoper och minska sitt beroende av tredjeländer när det gäller råvaror. 

Med detta slutmål för ögonen vill EESK, genom sitt yttrande Europas plan mot cancer: drivkrafter för att trygga försörjningen av medicinska radioisotoper som antogs vid plenarsessionen i maj, betona att vi måste göra allt som står i vår makt i kampen mot cancer. 

Föredragandena Alena Mastantuono och Philippe Charry var båda fullt övertygade om att det enda sättet att bättre trygga försörjningen av radioisotoper i Europa och tillgodose patienternas ökande efterfrågan är om vi fattar djärva politiska beslut och om vi har en sund reglering. 

Varje år drar upp till 10 miljoner europeiska patienter nytta av nuklearmedicinsk avbildning i samband med diagnostiseringen av olika sjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar. Strålnings- och kärnteknik där radioisotoper används är avgörande i kampen mot cancer i alla delar av vårdkedjan, såväl för tidig upptäckt, diagnos och behandling som för palliativ vård. (mp)

Av Stefano Mallia, ordförande för EESK:s arbetsgivargrupp 

I efterdyningarna av EU-valet är det nu helt klart turbulenta tider som råder runt omkring oss. Den konservativa segern satte stopp för en högerextrem jordskredsseger. Men trots att mitten-högern höll ställningarna kan vi inte bortse från att ytterhögern får större makt i det nya Europaparlamentet, vilket kommer att göra det svårare att rösta i viktiga frågor. Vi kunde göra oss en uppfattning om detta redan förra året, när EPP – på ett hår när – inte lyckades samla en blockerande högermajoritet för att sätta stopp för förordningen om naturrestaurering. 

Nödvändiga framsteg inom industripolitiken och i fråga om ekonomisk säkerhet toppar näringslivets lista över viktiga frågor, särskilt när det gäller teknik, kritiska råvaror, halvledare, elfordon, ekonomisk resiliens och konkurrenskraften rent generellt. Det är mycket viktigt att stärka den inre marknaden och uppmuntra privata investeringar genom en fungerande kapitalmarknadsunion. Kommer det nya Europaparlamentet att kunna leva upp till förväntningarna? 

Vi har inget annat val än att konkurrera med globala stormakter som Kina och USA. 

År 2008 var bruttonationalprodukten i löpande priser i euroområdet och i USA ungefär lika stor och uppgick till 14,2 biljoner respektive 14,8 biljoner US-dollar (13,1 biljoner respektive 13,6 biljoner euro). Femton år senare uppgår euroområdets BNP till strax över 15 biljoner US-dollar, medan USA:s BNP har stigit till 26,9 biljoner US-dollar. Om produktivitetstillväxten i de fem största europeiska ekonomierna – Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien – hade motsvarat den i USA mellan 1997 och 2022 skulle dessa länders BNP per capita i genomsnitt ha ökat med 13 000 US-dollar (12 000 euro) när hänsyn tas till köpkraftspariteten. Dessa siffror är inte utan betydelse. 

På grund av EU:s positiva handelsbalans under en lång tid har många bortsett från att vår konkurrenskraft är hotad. I tron på globala lika villkor och en regelbaserad världsordning har vi litat på att andra aktörer skulle spela enligt samma regler. Men nu när världen förändras i sådan hög takt måste EU höja insatserna och snabbt reagera på alla signaler som hittills ignorerats. Vi hoppas att det nya parlamentet kommer att kunna leva upp till förväntningarna och inte begränsa sig till partipolitik.

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer

Hälso- och sjukvårdspersonal och företrädare för det civila samhället uppmanar beslutsfattarna att införa en ”hälsokontroll” för all framtida politik. De kräver att ”rätten till hälsa” fortsatt ska stå högt upp på EU:s och medlemsstaternas dagordning under den nya valperioden, vilket är vad européerna efterlyste vid konferensen om Europas framtid. 

De nationella och europeiska hälsoåtgärderna måste samordnas bättre och anpassas bättre till varandra så att man kan skapa en mer hållbar hälso- och sjukvårdssektor som kan stå emot framtida chocker och garanterar lika tillgång till hälso- och sjukvård av god kvalitet för alla. 

Enligt konferensen The State of Health in the EU som hölls i Liège den 4 juni förväntas Investeringar, förebyggande åtgärder, tekniska innovationer och hälsoutbildning från en tidig ålder spela en viktig roll i detta. Evenemanget anordnades av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK, tillsammans med CHU Liège och Hôpital de la Citadelle, inom ramen för det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. 

”Under nästa valperiod, 2024–2029, måste hälsa förbli en central strategisk prioritering för den nya kommissionen, det nya Europaparlamentet och rådet”, sade Séamus Boland, ordförande för Gruppen för civilsamhällesorganisationer. EU-institutionerna bör anamma en One Health-modell som främjar kopplingarna mellan hälso- och sjukvårdspolitik och demografisk utveckling, den digitala och den gröna omställningen, ekonomisk säkerhet och industripolitik. 

Séamus Boland betonade att hälso- och sjukvårdspolitiken endast kan fungera effektivt i kombination med tillgängliga, adekvata och högkvalitativa sociala tjänster och socialpolitiska åtgärder och med en tillräcklig mängd välutbildad hälso- och sjukvårdspersonal. Han upprepade att civilsamhällesorganisationer, t.ex. patientorganisationer, måste involveras direkt i hälso- och sjukvården och ta på sig ansvar. Han sade: ”För att europeiska initiativ och program på hälsoområdet ska få acceptans och lyckas krävs det en öppen, regelbunden och strukturerad dialog med det civila samhällets organisationer. Deras förmåga att utföra detta arbete är i sin tur beroende av att de får hållbar och förutsägbar finansiering.” 

Vid konferensen diskuterades flera grundläggande aspekter i fråga om en stärkt europeisk hälsounion: 

• Åtagandet i fråga om One Health. 
• Digitala innovationer och deras inverkan på hälsan. 
• Hållbarhet och framtidssäkring av hälso- och sjukvårdssystemen genom sociala investeringar.
• Den globala kampen mot ojämlikhet i hälsa mot bakgrund av europeisk solidaritet: exemplet sällsynta sjukdomar. 

Slutsatserna och rekommendationerna från konferensen kommer att offentliggöras på evenemangets webbplats. 

Läs mer om konferensen i vårt pressmeddelande.

Vid sin plenarsession i maj diskuterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) lärdomarna från EU:s utvidgning 2004. På grund av den nuvarande geopolitiska situationen och säkerhetssituationen har frågan om ytterligare utvidgningar blivit brådskande för EU. 

I samband med sin plenardebatt om den stora utvidgningen 2004 välkomnade EESK talare som spelade en viktig roll i den förhandlingsprocessen, däribland Jarosław Pietras, f.d. polsk statssekreterare med ansvar för EU-anslutningen, László Andor från Ungern, generalsekreterare för stiftelsen för europeiska progressiva studier, samt Štefan Füle från Tjeckien, f.d. kommissionsledamot med ansvar för utvidgning. 

Under diskussionen betonade deltagarna att EU – som först på senare tid fått ett återuppväckt intresse för fler utvidgningar – måste tillhandahålla en tydlig färdplan för kandidatländernas anslutning. Låt dem inte stå och knacka på dörren alltför länge, för då tappar utvidgningsprocessen sin trovärdighet. 

”20-årsjubileet visar inte bara att en avsevärd milstolpe har passerats utan också att EU:s utvidgningsprocess fortsätter att vara en framgångssaga, då fler länder vill gå med”, noterade EESK:s ordförande Oliver Röpke. 

”Utvidgningen är en omvandlingsprocess hos båda parter, som medför fördelar inte bara för kandidatländerna utan även för EU:s medlemsstater”, konstaterade Jarosław Pietras. 

Štefan Füle, som nu är ordförande för EPC:s (European Policy Centre) arbetsgrupp för EU:s utvidgning, betonade att ”vi måste förbereda både kandidatländerna och EU:s medlemsstater inför den nya utvidgningsvågen”. 

Tinatin Akhvlediani, forskare vid CEPS (Centre for European Policy Studies) enhet för EU:s utrikespolitik, talade om drivkraften bakom 2004 års utvidgning. Hon framhöll de ekonomiska aspekterna av utvidgningen, med tanke på att kandidatländerna vid den tidpunkten befann sig en besvärlig ekonomisk situation. Den viktigaste drivkraften för den framtida utvidgningen i detta läge är dock säkerheten. 

Enligt László Andor var rättsstatsprincipen en av de frågor där man brast vid utvidgningen 2004, eftersom EU inte lyckades skapa de rätta verktygen för att hantera frågan. Detta ledde till att man nyligen införde en villkorlighetsmekanism för rättsstatsprincipen. 

I september kommer EESK att hålla ett toppmöte om utvidgningen med det civila samhället och bjuda in alla kandidatlandsledamöter att delta i kommitténs plenarsession för första gången någonsin.

I och med att antalet cancerfall och cancerrelaterade dödsfall ökar i alarmerande takt i hela EU efterlyser Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) nödvändiga åtgärder för att förebygga cancer, eftersom omkring 40 % av cancerfallen anses kunna förebyggas. 

Vid sin plenarsession i maj antog EESK ett yttrande i vilket man välkomnar kommissionens förslag till rådets rekommendation om cancer som kan förebyggas genom vaccination, som ett uppföljningsinitiativ till EU:s plan mot cancer. 

Yttrandet är inriktat på vaccination mot humant papillomvirus (HPV) och hepatit B (HBV), eftersom vaccination kan förhindra flera typer av cancer som orsakas av dessa virus. 

EESK betonar behovet av lämplig information, utbildning och kommunikation för att uppmuntra målgrupperna att vaccinera sig. Man betonar även den viktiga roll som allmän-, familje- och skolläkare samt civilsamhällesorganisationer spelar i denna strävan. 

Milena Angelova, föredragande för yttrandet om cancer som kan förebyggas genom vaccination, noterar: ”Vi måste bekämpa stigmatiseringen och felaktiga föreställningar kring vacciner. Exempelvis finns det en felaktig uppfattning om endast unga flickor behöver vaccinera sig. Det stämmer inte. För att utrota dessa virus (HPV, HBV) måste vi också inbegripa pojkar och deras föräldrar.” Alla måste ha tillgång till vaccin. 

Det är oerhört viktigt att vända den skeptiska trenden, tillägger medföredraganden, Sára Felszeghi. Att bekämpa felaktig information och desinformation är en viktig del i arbetet med att uppmuntra människor att gå och vaccinera sig. 

EESK efterlyser ett helhetsgrepp för att bekämpa cancer, med ett välfungerande och integrerat system för förebyggande i alla dess former, inbegripet primärprevention (vaccination, hälsosam livsstil), sekundärprevention (screening) och tertiärprevention (vård och rehabilitering). 

Milena Angelova bekräftar att medlemsstaterna måste utöka sin samordning och utbyta bästa praxis för att bli mycket effektivare i kampen mot cancer och öka vaccinationstäckningen i hela EU. Det är av yttersta vikt att förebyggande av cancer betraktas som en politisk prioritering. (sg)

Mot bakgrund av att hatpropagandan och hatbrotten ökar i skrämmande takt går det civila samhället, medborgare och institutioner samman och trappar upp insatserna mot alla former av hat, för att sända budskapet att det inte finns något rum för hat i EU. 

EESK ansluter sig till EU:s insatser för att få bukt med det hat som har ökat i en alarmerande omfattning inom EU och innebär att grupper och enskilda individer i allt högre grad attackeras på grund av sin tro, sin ras, sitt etniska ursprung, sitt kön, sin sexuella läggning eller sina politiska åsikter. 

Under en högnivådebatt vid EESK:s plenarsession i maj, där yttrandet Inget rum för hat: ett Europa enat mot hat antogs, framförde kommittén sitt budskap att den är fast besluten att, tillsammans med medborgare och institutioner, göra mer för att bekämpa hatet både på och utanför nätet. I samband med detta fördömde EESK alla former av hat, och välkomnade Europeiska kommissionens meddelande på samma tema. 

”Vi har alla ett ansvar för att bekämpa hatet”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke, som inledde debatten vid EESK:s plenarsession. ”För att ta itu med det på ett effektivt sätt måste vi alla arbeta tillsammans – politikerna, det civila samhället och medborgarna. Endast tillsammans, och i dialog, kan vi bekämpa och komma till rätta med den ökande fientligheten i vårt samhälle, som är ett verkligt hot mot vår demokrati.”

Debatten samlade ledande tjänstemän från Europeiska kommissionen och den belgiska regeringen samt företrädare för medborgare och organisationer i det civila samhället (bland annat ILGA-Europe och Europeiska antirasistiska nätverket) till en diskussion med fokus på det ökande hatet och våldet. 

Den senaste tidens attacker mot politiker har blottlagt djupa motsättningar i det europeiska samhället. Statistiken visar att antalet antimuslimska och antisemitiska budskap fördubblades under 2023. Till dem som ofta drabbas hör hbtqi+-personer, personer av afrikansk härkomst och migranter. Kvinnohat är också ett mycket vanligt fenomen. En nyligen genomförd analys av onlinemeddelanden inom EU visar att antalet meddelanden som sprider hat har ökat med 30 % sedan början av 2023. 

Kommissionens meddelande Inget rum för hat: ett Europa enat mot hat är en uppmaning att agera, stå upp mot hatet och höja våra röster till stöd för tolerans och respekt. 

”De värden som fastställs i EU-fördraget innebär ett tydligt förbud mot hatbrott och hatpropaganda. Tyvärr har vi observerat en ökning av båda dessa fenomen på senare tid”, sade Dubravka Šuica, kommissionens vice ordförande med ansvar för demokrati och demografi.

I sitt yttrande uppmanade EESK EU att anta en övergripande strategi och bekämpa hat baserat på alla mänskliga egenskaper som omfattas av ett särskilt skydd, och att använda samma strategi för att ”bekämpa alla typer av hat”. (ll)