Europeiska ungdomsforumet, som är den största plattformen för ungdomsorganisationer i Europa och har förespråkat praktikprogram av hög kvalitet under de senaste tio åren, ställer sig bakom EESK:s uppmaning om att förbjuda oavlönad praktik. Vår särskilda gäst, Europeiska ungdomsforumets Cláudia Pinto, beskriver i detalj kommissionens senaste förslag om att förbättra kvaliteten på praktikprogram i EU och redogör för alla dess brister – trots att hon beskriver det som ett stort steg framåt.
Europeiska ungdomsforumet, som är den största plattformen för ungdomsorganisationer i Europa och har förespråkat praktikprogram av hög kvalitet under de senaste tio åren, ställer sig bakom EESK:s uppmaning om att förbjuda oavlönad praktik. Vår särskilda gäst, Europeiska ungdomsforumets Cláudia Pinto, beskriver i detalj kommissionens senaste förslag om att förbättra kvaliteten på praktikprogram i EU och redogör för alla dess brister – trots att hon beskriver det som ett stort steg framåt.
Ungdomars jobbsökande är i dag ofta begränsat till en oavlönad praktikplats efter en annan. Löftet? Att oavlönad praktik är en inkörsport till arbetsmarknaden som ger ungdomar tillgång till nätverk och erbjuder dem nya lärandeerfarenheter.
Det som oavlönad praktik uppenbart inte ger är ekonomiskt oberoende. Hur ska man kunna köpa mat och betala hyra och alla andra räkningar när man arbetar gratis?
Oavlönad praktik är en form av utnyttjande av ungdomar på arbetsmarknaden. Den ökar den sociala utestängningen, eftersom det bara är de som har råd att arbeta gratis som kan göra det. Ungdomar från missgynnade miljöer utestängs således från första början. Det som gör saken ännu värre är att oavlönad praktik ersätter ingångsjobb och därmed bidrar till en ännu otryggare arbetsmarknad.
Europeiska ungdomsforumet har förespråkat praktikprogram av hög kvalitet under de senaste tio åren. De senaste två åren har vi aktivt drivit kampanjen ”Har du råd att arbeta gratis?”, med krav på ett direktiv för att förbjuda oavlönad praktik på arbetsmarknaden i alla EU:s medlemsstater.
Och i mars kom till slut kommissionens förslag om att förbättra kvaliteten på praktikprogram i EU. Och man lade faktiskt fram ett direktiv! Detta är ett stort steg i rätt riktning, som uppnåddes tack vare ungdomars outtröttliga opinionsbildning i hela EU. Trots steget framåt utgör direktivet tyvärr ingen garanti för avlönad praktik på arbetsmarknaden.
Europeiska ungdomsforumets främsta oro när det gäller förslaget är att det endast tar itu med en sida av problemet. Det avser bara falska praktikplatser – riktiga jobb som kamoufleras till praktik i syfte att sänka arbetsvillkoren, särskilt ersättningen – i stället för att omfatta alla praktikanter på arbetsmarknaden. Vad kommissionen föreslår är ett tillämpningsdirektiv. På grund av detta sätts stor press på arbetsinspektionerna, som redan är underfinansierade och överbelastade.
Europeiska ungdomsforumet är därför mycket oroat över det praktiska genomförandet av direktivet och hur ungdomars rättigheter kan upprätthållas i praktiken. Förslaget ger i huvudsak inga rättigheter till praktikanter, utan definierar snarare vad praktikplatser inte bör vara. Det omfattar en princip om icke-diskriminering av praktikanter. Europeiska ungdomsforumet är dock oroat över hur medlemsstaterna kan komma att införliva det i sin nationella lagstiftning, och eventuellt ge arbetsgivarna utrymme att fortsätta att utnyttja ungdomar.
Tillsammans med förslaget till direktiv föreslog kommissionen också en ny rådsrekommendation för att uppdatera kvalitetskriterierna för hälften av praktikprogrammen genom att dess tillämpningsområde utvidgas till att omfatta alla typer av praktik och genom att principer om tillgång till lön och socialt skydd införs. Det känns mycket bra att se dessa principer i ett förslag, även om rådets rekommendation tyvärr inte är bindande.
Europeiska ungdomsforumet kommer att fortsätta att värna ungdomars rättigheter och kämpa för rättvisa arbetsvillkor. Vi uppmanar rådet och Europaparlamentet att göra texten mer slagkraftig och se till att det inte finns några kryphål som skulle kunna möjliggöra ett fortsatt utnyttjande av ungdomar. För en fullständig genomgång av detta förslag, se vår artikel ”Two Steps Forward One Step Back”.
Cláudia Pinto leder det opinionsbildande arbetet med ungdomars övergång från utbildning till arbetsmarknad vid Europeiska ungdomsforumet, med fokus på politiska åtgärder för att förbättra kvaliteten på praktikprogram i Europa. Med sakkunskap inom den europeiska social- och arbetsmarknadspolitiken har hon tidigare arbetat vid CESI (europeiska sammanslutningen av oberoende fackföreningar).
Av Christophe Préault, verkställande direktör, Touteleurope.eu
I valet till Europaparlamentet 2024 överträffade det franska ytterhögerpartiet Rassemblement national (”Nationell samling”) opinionsundersökningarna och uppnådde det bästa resultatet i sin historia. Partiet fick också mer än en tredjedel av rösterna från dem under 35 år. Vår särskilda gäst Christophe Préault, verkställande direktör för Toute l’Europe, analyserar framgången för partiet och dess ledare Jordan Bardella, som växte upp i en Parisförort, bara är 28 år gammal och är mycket aktiv på TikTok.
Av Christophe Préault, verkställande direktör, Touteleurope.eu
I valet till Europaparlamentet 2024 överträffade det franska ytterhögerpartiet Rassemblement national (”Nationell samling”) opinionsundersökningarna och uppnådde det bästa resultatet i sin historia. Partiet fick också mer än en tredjedel av rösterna från dem under 35 år. Vår särskilda gäst Christophe Préault, verkställande direktör för Toute l’Europe, analyserar framgången för partiet och dess ledare Jordan Bardella, som växte upp i en Parisförort, bara är 28 år gammal och är mycket aktiv på TikTok.
Vid valet till Europaparlamentet i juni 2024 uppnådde Nationell samling ett historiskt resultat: partiet lyckades övertyga en knapp tredjedel av väljarna (31,4 %). Detta ytterhögerparti är störst i nästan alla åldersgrupper och yrkesgrupper och rör därmed om i valurnorna. Detta gäller särskilt hos de yngre, där Jordan Bardellas lista fick 32 % av de 25–34-årigas röster och ökade med över 10 procentenheter (26 %) i åldersgruppen 18–24 år jämfört med valet till Europaparlamentet 2019.
Det finns flera faktorer som förklarar att ungdomar lockas till Nationell samling. Först och främst bör man nämna personen Jordan Bardella, toppkandidat vid valet till Europaparlamentet och partiets ordförande, som bryter av mot den traditionella politiken. Ungdomarna uppfattar det som att han talar klarspråk och är uppriktig i en situation där misstro råder mot den politiska världen. Hans personliga levnadsbana gör det också lätt att identifiera sig med honom: han är ett medelklassbarn som växte upp i en Parisförort (Seine-Saint-Denis), han har inte gått på en elitskola och han har ingen högskoleexamen utan bara en studentexamen. Det är det som gör att han kan övertyga de arbetarklassungdomar som oroar sig för sin framtid och känner sig åsidosatta eller till och med bortglömda.
Att Jordan Bardella lyckats locka så många 18–34-åringar beror också på att han själv är ung. Eftersom han är 28 år känner han mycket väl till den här generationens koder och kan begagna sig av dem. Det är för övrigt intressant att notera att år 2017 var det Emmanuel Macron som illustrerade denna triumferande ungdom, dock i ett annat samhällsskikt.
Nationell samling drar således fördel av sin ledares personlighet och en image som till stor del växt fram genom sociala medier. Jordan Bardella är mycket aktiv på TikTok, som spelar en viktig roll i hans valstrategi, i en tid då unga människor inte längre informerar sig via traditionella medienätverk. Hans popularitet där ökar (1,6 miljoner följare). Han talar inte om reform av EU-fördragen, Ukraina eller den gröna given. Han visar framför allt upp sitt vardagsliv, gratulerar på mors dag, filmar sig själv på sitt kontor och under sina olika resor ... Han surfar på trender genom att tala om aktuella frågor. Han ger till och med utmaningar till gamers, dvs. unga (och mindre unga) entusiastiska dataspelare.
Det växande avståndet mellan de yngre generationerna och den traditionella politiska världen stärker hans image, hans positionering och den populistiska retoriken, samtidigt som de frågor som väljarna betraktar som viktigast har förändrats starkt sedan valet till Europaparlamentet 2019. Ungdomarnas kamp i miljöfrågor under 2019 har övergått till andra ämnen som är lika relevanta, men förankrade i vardagen. I dag är det otrygghet (kopplad till invandring) och köpkraft som oroar. Detta ytterhögerparti växer genom att livnära sig på denna ilska och spela på känslorna hos en generation som känner sig förfördelad. Det politiska etablissemanget som helhet har inte tillräckligt beaktat konsekvenserna av covid-19-krisen 2020. Covid-19-pandemin blottlade och förvärrade brutalt de ojämlikheter som redan rådde för franska och europeiska ungdomar på arbetsmarknaden, men också när det gäller tillgång till utbildning, med större svårigheter att fortsätta att studera eller helt enkelt följa en utbildning vid en tidpunkt då fullständig digitalisering blev lösningen.
I stället för att stirra sig blind på Nationell samling bör man först och främst intressera sig för dess väljare och särskilt medelklassungdomarna. Man måste ge dem tydliga och konkreta svar på deras farhågor: det ökande våldet i samhället, de försämrade offentliga tjänsterna på landsbygden, svårigheterna att hitta jobb eller gå rätt utbildning samt känslan av att invandringen är okontrollerad. För de traditionella politiska partierna handlar det om att ta ett steg tillbaka och ta hand om dem som ofta inte uppmärksammas, som inte är intressanta, eftersom de inte är särskilt intresserade av politik eller engagerade. I denna kamp måste vi erkänna att EU inte är särskilt synligt, trots många program för ungdomar, utbildning, sysselsättningsstöd och kamp mot otrygghet. Antagligen utgör Erasmus, som främjar rörlighet och erfarenheter för en mer diversifierad befolkning (lärlingar, arbetslösa osv.) en utgångspunkt, men räcker uppenbart inte till i dagsläget. För att finna en lösning måste man också ställa sig den rätta frågan om migrationshantering, en central och polariserande fråga i våra europeiska samhällen, och en fråga som fortfarande diskuteras, trots att man nyligen antog den europeiska migrations- och asylpakten.
Christophe Préault är journalist och verkställande direktör för Touteleurope.eu, en webbplats med pedagogisk information om EU:s funktionssätt och politik. Han har lång erfarenhet av att behandla aktuella frågor, särskilt EU-frågor och ekonomiska frågor. Han har examen från Institut d’études politiques de Bordeaux och cykeln för högre europeiska studier vid École nationale d’administration (ENA). Han är för närvarande ansvarig för redaktionen för Touteleurope.eu och leder regelbundet debatter och konferenser om EU-frågor.
Det nyvalda Europaparlamentet kommer att hålla sitt första plenarsammanträde i juli. Även om parlamentet behåller sin prodemokratiska majoritet är det en oroande trend att de högerextrema och EU-skeptiska krafterna vuxit sig starkare efter valet i juni. Vi såg också att allt fler i den yngre generationen valde att rösta på högerextrema partier och att denna åldersgrupp helt klart är mottaglig för en sådan trend. Det är nu dags för de demokratiska krafterna att ta ansvar, arbeta tillsammans och visa ett tydligt engagemang för ett starkt EU där ungdomars röst gör skillnad.
Det nyvalda Europaparlamentet kommer att hålla sitt första plenarsammanträde i juli. Även om parlamentet behåller sin prodemokratiska majoritet är det en oroande trend att de högerextrema och EU-skeptiska krafterna vuxit sig starkare efter valet i juni. Vi såg också att allt fler i den yngre generationen valde att rösta på högerextrema partier och att denna åldersgrupp helt klart är mottaglig för en sådan trend. Det är nu dags för de demokratiska krafterna att ta ansvar, arbeta tillsammans och visa ett tydligt engagemang för ett starkt EU där ungdomars röst gör skillnad.
Det är absolut nödvändigt att involvera ungdomar i EU:s beslutsfattande om vi ska kunna skapa ett resilient, hållbart och framåtblickande EU. Vi måste fördubbla våra ansträngningar att till fullo ta fasta på ungdomars åsikter i de åtaganden som görs på EU-nivå. Det bör inte bara vara i samband med val som ungdomars röst räknas. EESK anser att vi måste hitta metoder som innebär att ungdomar regelbundet kan ge uttryck för sina åsikter.
Att öppna EESK:s dörrar för ungdomar – även från kandidatländerna – är en av prioriteringarna för min mandatperiod. I maj 2024 blev EESK den första EU-institution som tillämpade ungdomstestet – ett verktyg för att se till att nya förslag gynnar ungdomar – på sina politiska rekommendationer. Genom att tillämpa ungdomstestet på våra yttranden ser vi till att ungdomars perspektiv får genomslag i politiken, att vi tar hänsyn till hur ungdomar påverkas och att vi mildrar de eventuella negativa konsekvenser som politiken kan få för dem.
Före införandet av ungdomstestet genomförde vi ett pilotprojekt för att se hur ett sådant test skulle fungera i praktiken. Ungdomar från såväl EU:s medlemsstater som andra länder deltog i våra sammanträden och hjälpte till med utarbetandet av våra yttranden. Det var inspirerande att se deras engagemang, entusiasm, lysande idéer och goda kunskaper. Det har nu gått att ansöka till EESK:s officiella ungdomstest och ansökningstiden gick ut den 30 juni. Jag vill tacka alla ungdomsföreträdare som deltog i pilotprojektet och medlemmarna i EESK:s ungdomsgrupp för deras engagemang för att ungdomstestet skulle se dagens ljus.
EU behöver unga människor. Därför måste EU:s institutioner följa vårt exempel, så att ungdomar kan driva på utvecklingen inom EU. Europaparlamentet kommer att ta form under nästa månad, kommissionen kommer att förbereda sig inför nästa mandatperiod som inleds i höst och vi inom EESK kommer att fortsätta vår satsning på ungdomar. Det är nu hög tid att gå ett steg längre!
Så här i början av sommaren vill jag ta tillfället i akt och framföra ett varmt tack till alla kollegor som har gjort det möjligt att uppnå ytterligare en milstolpe för vår kommitté.
Praktikprogram ger ungdomar möjlighet att bekanta sig med arbetslivet i väglednings- och utbildningssyfte. De har utvecklats avsevärt i hela EU, bland annat tack vare den europeiska ungdomsgarantin. Rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram från 2014 gav medlemsstaterna värdefulla riktlinjer för genomförandet av instrumentet.
Praktikprogram ger ungdomar möjlighet att bekanta sig med arbetslivet i väglednings- och utbildningssyfte. De har utvecklats avsevärt i hela EU, bland annat tack vare den europeiska ungdomsgarantin. Rådets rekommendation om kvalitetskriterier för praktikprogram från 2014 gav medlemsstaterna värdefulla riktlinjer för genomförandet av instrumentet.
Tyvärr har det med tiden uppstått missbruk av och snedvridningar i genomförandet av praktikprogram, med ett ökat utnyttjande av unga praktikanter som används för att ersätta arbetstagare som billig arbetskraft utan tillgång till lämpliga skyddsåtgärder och socialt skydd.
EESK stöder därför kommissionens mål att förbättra kvalitetskriterierna för praktikprogram i EU, särskilt när det gäller att stärka lärande- och utbildningsinnehållet och bekämpa missbruk och felaktig användning av praktikprogram.
I kommissionens båda förslag – som omfattar en uppdaterad rådsrekommendation och ett direktiv – tas dock bara några av problemen upp, och de har vissa problematiska aspekter:
De avser utan åtskillnad alla former av praktik och tar inte tillräcklig hänsyn till de rådande skillnaderna mellan de olika typerna av praktik och deras syften eller deras olika användningsområden i medlemsstaterna.
Nödvändiga åtgärder för att förhindra missbruk av praktikprogram i tidigare led planeras inte, och det saknas bindande regler för att höja kvalitetsnormerna.
När det gäller förslaget till direktiv begränsar det restriktiva tillämpningsområdet, som enbart omfattar praktikanter som betraktas som arbetstagare eller som befinner sig i ett anställningsförhållande, vilket är fallet i mindre än hälften av medlemsstaterna, antalet personer som kan dra nya av det och gör att de förväntade resultaten riskerar att inte kunna uppnås.
För att förbättra praktikprogrammens kvalitet bör man enligt min mening först och främst fastställa minimikvalitetskriterier för varje typ av praktik, och begränsa användningen av dem i tidigare led. Dessa kriterier bör tillhandahålla grundläggande garantier och ett starkt fokus på utbildning samt åtaganden om att motverka alla fall av missbruk med lämpliga åtgärder, bland annat genom ett stärkt inspektionssystem.
För att ge alla möjlighet att göra praktik skulle det dessutom – även om vi inte generellt kan tala om löner, eftersom praktikanter i de flesta fall inte betraktas som arbetstagare och praktik oftast inte betraktas som ett anställningsförhållande – vara viktigt att sätta stopp för oavlönade praktikplatser genom en obligatorisk ersättning som inte bara bygger på de arbetsuppgifter och det ansvar som praktiktjänstgöringen medför, utan även tar hänsyn till eventuella utgifter som praktikanterna måste ådra sig för att kunna göra praktik.
Slutligen bör större hänsyn tas till den roll som arbetsmarknadens parter kan spela i genomförandet av bestämmelserna på nationell nivå samt i övervakningen och kontrollen av användningen av instrumentet.
av Rieke Smit, redaktör för Social News Daily/ #UseTheNews
Vår särskilda gäst är Rieke Smit, en ung journalist från #UseTheNews. #UseTheNews, ett initiativ från den tyska nyhetsbyrån DPA, fokuserar på hur generation Z konsumerar nyheter. Initiativet syftar till att förbättra denna generations mediekompetens. Enligt vissa siffror intresserar sig en knapp tredjedel av 18–24-åringarna för nyheter och 23 % av dem uppger att de får sina nyheter uteslutande från TikTok. Rieke skriver därför om hur man kan nå fram till generation Z genom TikTok och andra sociala medier, och förklarar hur man inom denna generation kan öka intresset för viktiga nyheter med direkt inverkan på livet.
av Rieke Smit, redaktör för Social News Daily/ #UseTheNews
Vår särskilda gäst är Rieke Smit, en ung journalist från #UseTheNews. #UseTheNews, ett initiativ från den tyska nyhetsbyrån DPA, fokuserar på hur generation Z konsumerar nyheter. Initiativet syftar till att förbättra denna generations mediekompetens. Enligt vissa siffror intresserar sig en knapp tredjedel av 18–24-åringarna för nyheter och 23 % av dem uppger att de får sina nyheter uteslutande från TikTok. Rieke skriver därför om hur man kan nå fram till generation Z genom TikTok och andra sociala medier, och förklarar hur man inom denna generation kan öka intresset för viktiga nyheter med direkt inverkan på livet.
Vi håller på att förlora en generation – eller åtminstone kan det verka så. Vi lyckas inte längre förmedla några nyheter till generation Z. En knapp tredjedel av 18–24-åringarna intresserar sig för nyheter. Under 18 år är procentandelen ännu lägre.
Rent generellt är detta fenomen inte nytt. Vid det här laget har alla hört talas om nyhetströtthet och nyhetsundvikande beteenden. Till detta tillkommer den ökande betydelsen av influerare och plattformar som erbjuder korta videor, särskilt för ungdomar, vilket bekräftas i den senaste Digital News Report från Reuters Institute for the Study of Journalism.
Ungdomar konsumerar allt mindre nyheter för att de har svårt att hitta tillförlitliga källor på plattformar som TikTok, men även för att de inte ser något samband mellan nyheterna och sitt eget liv. Detta påpekades av en 16-årig flicka i en av våra #UseTheNews-studier och sätter den alarmerande trenden i perspektiv. Den stora frågan är hur kan vi nå fram till TikTok-generationen.
Först och främst måste vi finnas med på de plattformar dessa unga hursomhelst använder. Där måste vi erbjuda nyheter, perspektiv och bakgrundsinformation. Därefter måste vi förklara varför det är så viktigt för ungdomar att hålla sig informerade och hur det kan förändra deras liv. Medan vi gör detta arbetar vi av bara farten även upp deras mediekompetens.
Detta är också syftet med initiativet #UseTheNews och Social News Daily-redaktionens mål. Redaktionen utnämnde 2024 till ”Nyhetsår” för att stärka samhället och demokratin genom ökad nyhetskompetens, särskilt bland tonåringar och unga vuxna.
Social News Daily bidrar till detta med nyheter om TikTok, Instagram och YouTube. Nyheter på sociala medier? Hur fungerar det? Genom att använda de metoder som innehållsskapare kommit underfund med långt innan vi gjorde det: man kan sminka sig, laga mat eller gå en promenad samtidigt som man diskuterar viktiga frågor. Det är exakt vad vi på SND gör – vi förmedlar nyheter.
Att anpassa innehållet till konsumenternas tittarvanor – det är vad vi experimenterar med. Vi bryter isär komplexa ämnen i videor på 40-sekunder som även förklarar varför ämnena i fråga är viktiga för en 16-åring i dag.
Vi använder oss därtill av klickbete – samtidigt som vi tar hänsyn till journalistisk standard. Varför? På TikTok har du bara två sekunder på dig för att fånga användarens uppmärksamhet. Om din video inte är tillräckligt fängslande under denna korta tid kommer ingen att titta på den. Så redan i början ställer vi en provokativ fråga eller anger ett ovanligt faktum för att fånga tittarens uppmärksamhet – klickbete – och ger svar senare i videon. På så vis stannar användarna kvar och konsumerar oavsiktligt journalistiskt innehåll. Är det så enkelt?
Räcker det att vara en mediekanal på sociala medier? Det korta svaret är nej. Det behövs fler beröringspunkter mellan ungdomar och journalister. Vi behöver stärka förtroendet för medier och göra journalistiken mer transparent. Till exempel genom att uppmuntra lärare att främja mediekompetens i skolan eller att skapa utbytestillfällen mellan klassrum och redaktionella kontor, som vi på #UseTheNews gör i våra ”Model projects” och ”Newscamps”.
För det krävs att vi är där ungdomarna befinner sig: i skolor, på festivaler och i sociala medier. Det krävs att vi samtalar med dem om falska nyheter, medier och deras innebörd. Då har vi en chans att förmedla nyheter till generation Z igen.
Rieke är redaktör och följer det dagliga redaktionella arbetet på Social News Daily (SND). Hon har haft olika befattningar i #UseTheNews sedan 2021 och ansvarar i dag för planering, samordning och godkännande av SND-bidrag. Efter avslutade studier på kandidat- och magisternivå med inriktning på journalistik och humanitärt bistånd gjorde hon praktik på FUNKE Zentralredaktion.
#UseTheNews (UTN), ett initiativ från den tyska nyhetsbyrån DPA, går till grunden med ungdomars mediekompetens. Med hjälp av Leibniz Institute for Media Research utvecklas innovativa nyhetsformat i ett nyhetskompetenslaboratorium och på en social nyhetssida. UTN erbjuder även workshoppar och material för lärare. Projektet får stöd av många samarbetspartners från medie-, utbildnings- och forskningssektorn. Styrelsen består av välkända personligheter från medierna och politiken.
