Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK
Den 24 januari skickade det europeiska civila samhället ett öppet brev till Europeiska kommissionens ordförande, Europaparlamentets talman och det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Undertecknarna av brevet uppmanade de tre viktigaste EU-institutioner som deltar i EU:s beslutsfattande att vidta konkreta åtgärder för att inleda en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhällets organisationer på alla politikområden, i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.
Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK
Den 24 januari skickade det europeiska civila samhället ett öppet brev till Europeiska kommissionens ordförande, Europaparlamentets talman och det belgiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Undertecknarna av brevet uppmanade de tre viktigaste EU-institutioner som deltar i EU:s beslutsfattande att vidta konkreta åtgärder för att inleda en öppen, tydlig och regelbunden dialog med det civila samhällets organisationerpå alla politikområden, i enlighet med artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.
Initiativet till det öppna brevet togs av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK och Civil Society Europe, och det innehåller konkreta förslag till genomförande. Brevet fick stöd av totalt 156 undertecknare från 26 medlemsstater. Bland undertecknarna finns 39 europeiska nätverk, 85 nationella organisationer och 60 medlemmar av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK.
Den civila dialogen är fortfarande ojämn och ostrukturerad inom EU-institutionerna, trots de rättsliga bestämmelserna. Därför uppmanar undertecknarna av det öppna brevet #EUCivilDialogueNow EU-institutionerna att
ta initiativ till ett interinstitutionellt avtal om civil dialog,
inom respektive institution inrätta ledande befattningar med ansvar för förbindelserna med det civila samhället,
uppmuntra och främja ett ökat samarbete mellan civila och sociala aktörer.
Dessa insatser måste bygga på rekommendationerna från konferensen om Europas framtid. Som ett första steg föreslår undertecknarna att kommissionen utarbetar ett meddelande om att stärka den civila dialogen på EU-nivå.
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs efterlysning av en blå giv för EU samlar stöd från beslutsfattare och det civila samhället. Denna dynamik drivs av en växande medvetenhet om det brådskande behovet av att ta itu med vattenbristen och en blå givs potential att tillhandahålla en övergripande lösning.
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs efterlysning av en blå giv för EU samlar stöd från beslutsfattare och det civila samhället. Denna dynamik drivs av en växande medvetenhet om det brådskande behovet av att ta itu med vattenbristen och en blå givs potential att tillhandahålla en övergripande lösning.
Vid ett evenemang som nyligen anordnades vid Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) samlades centrala berörda parter för att diskutera den blå given och dess potential att förändra vattenförvaltningsmetoderna över hela kontinenten, med fokus på avrinningsområden.
”Vi står inför en vattenkris av aldrig tidigare skådad omfattning”, konstaterade EESK:s ordförande, Oliver Röpke. Med hänvisning till det kommande valet till Europaparlamentet i juni noterade han att vatten är en fråga som berör alla medborgare. ”Hur kommer EU:s beslutsfattare att ta itu med vattenfrågan och de utmaningar som väntar? Det är dags att ställa dessa frågor.”
Europaparlamentsledamoten Pernille Weiss upprepade kraven på en övergripande lösning och förespråkade en särskild fond för vattenomställning för att stödja företag och samhällen i omställningen till hållbara vattenmetoder. FN:s särskilda rapportör Pedro Arrojo-Agudo betonade att vattenbrist och klimatförändringar inte känner några gränser, och uppmanade EU att gå i bräschen för att hitta en global lösning på vattenkrisen.
EESK:s efterlysning av en blå giv för EU har väckt gehör hos lång rad berörda parter, däribland Compagnie Nationale du Rhône (CNR), ett franskt företag av allmänt intresse som förvaltar Rhônefloden. CNR:s direktör för vattenresurser, Éric Divet, redogjorde för företagets goda resultat när det gäller hållbar vattenförvaltning, inbegripet insatser för att återställa våtmarker, förbättra flodens biologiska mångfald och anpassningar till klimatförändringarna.
Kommissionen väntas lägga fram sitt initiativ om vattenresiliens under de kommande månaderna. Kommittén är redo att samarbeta med EU-institutionerna och berörda parter för att se till att dess förslag till en blå giv för EU ingår i nästa kommissions prioriteringar. (gb)
Ansökningar till partnerevenemangen kan skickas in 4–17 mars, och evenemangen äger rum 29 maj–1 september.
Varje år åtföljs EU:s gröna vecka i och utanför Europa av hundratals partnerevenemang som anordnas av olika institutioner, icke-statliga organisationer, näringslivsföreträdare, den akademiska världen, skolor samt lokala, regionala och nationella förvaltningar, m.fl.
Temat för 2024 års partnerevenemang kommer att vara vattenresiliens. Målet är att uppmuntra till en EU-omfattande diskussion om vattenfrågan i EU i dag och i framtiden, med tonvikt på att främja medvetenhet och positiva, samarbetsinriktade lösningar.
Alla typer av evenemang är välkomna, från workshoppar och offentliga diskussioner till utställningar och medvetandehöjande evenemang för familjer. Aktiviteterna kan äga rum på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå. Mer information och en tidsplan hittar du här.
Eftersom en blå giv för EU är ett av EESK:s flaggskeppsinitiativ är valet av detta tema för partnerevenemangen ett bra tillfälle att informera om de förslag som lades fram i EU:s förklaring om den blå given från oktober 2023, där man efterlyser en ny och ambitiös vattenstrategi för Europa, i likhet med EU:s gröna giv. (gb)
EU:s konkurrenskraft halkar efter och EU måste snabbt åtgärda den inre marknadens svagheter på ett sätt som gynnar både näringslivet och allmänheten.
Under EESK:s plenarsession i januari hölls en debatt om EU:s konkurrenskraft och den inre marknadens framtid. Det yttrande som debatterades har utarbetats på begäran av det belgiska ordförandeskapet, som lovat att använda sina sex månader till att driva frågor om konkurrenskraft och den inre marknaden. Yttrandet kommer även att bidra till arbetet med Enrico Lettas högnivårapport om den inre marknadens framtid, som ska läggas fram för Europeiska rådet i mars.
I sitt yttrande betonar EESK att den inre marknaden nu måste leva upp till nya utmaningar i en helt annan värld än den för vilken den skapades på 1990-talet. EU står nu inför flera olika svårigheter: att upprätthålla lika konkurrensvillkor och samtidigt bidra till den gröna omställningen genom särskilt stöd till industrin, att behålla arbetstillfällen inom EU och samtidigt se till att företagen inom EU förblir konkurrenskraftiga, att säkra tillgången till råvaror och samtidigt upprätthålla arbets- och miljönormer.
Så här sade föredraganden Sandra Parthie: ”Den inre marknaden har bidragit till att göra EU till ett av de främsta handelsblocken i världen, men EU:s maktposition håller på att försvagas. I vårt yttrande föreslår vi att vi utvecklar en europeisk industripolitik som inte är summan av tjugosju nationella industripolitiker, utan snarare en europeisk helhetssyn på vår industriella potential”.
Under debatten sade även Markus Beyrer, generaldirektör för Business Europe: ”Det är något fel med konkurrenskraften i EU. Vi halkar efter våra globala konkurrenter. Men med hjälp av den inre marknaden kan vi komma till rätta med problemet. Målet är att skapa den marginal vi behöver för att finansiera den europeiska modellen såsom vi känner den, även i socialt hänseende”.
Ludovic Voet, förbundssekreterare för Europeiska fackliga samorganisationen, betonade att EU:s sociala kontrakt utgör grunden för den inre marknaden och att detta sociala kontrakt måste stärkas: ”I vårt konkurrenspräglade system måste företagen betala rimliga löner och erbjuda goda arbetsvillkor utan att skada miljön. EU måste fortsätta driva den rättvisa gröna omställningen framåt”.
EESK:s yttrande innehåller ett förslag om att utse en kommissionsledamot med ansvar för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i nästa kommission, kopplat till en femårsplan för att utveckla säkra, högkvalitativa och hållbara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessa tjänster, som står för 25 % av EU:s BNP och 20 % av EU:s totala sysselsättning, omfattar nyckelsektorer som transport, energi, kommunikationer samt tillgången till vatten och sanitet och är även mycket viktiga för hälso- och sjukvården och den sociala tjänstesektorn. (dm)
Medborgarnas och arbetstagarnas välbefinnande och intressen bör alltid stå i centrum för det politiska beslutsfattandet. Den mänskliga dimensionen är viktig och måste tas hänsyn till om vi vill skapa anständiga levnadsvillkor för EU:s befolkning. Genom att föra en politik som skapar anständiga villkor för alla ökar vi förtroendet för nuvarande och framtida politiska åtgärder, ser till att de får ett positivt mottagande och motarbetar den folkliga desillusion som högerpopulism och extremism livnär sig på.
Denna föresats ligger till grund för Arbetstagargruppens prioriteringar för 2023–2025, där vi tydligt uppmanar framtida EU-ledare att satsa på en progressiv politik med en mer social och mänsklig dimension. EU:s medborgare och arbetstagare har fått betala hela priset för upprepade kriser i flera årtionden. Nu hoppas vi att EU-debatten skiftar tillbaka till politikens främsta ändamål: sociala framsteg.
Våra prioriteringar formar arbetstagargruppens vision om en union som inte bara är social och hållbar utan också upprätthåller rättsstatsprincipen och värnar de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, solidaritet och mångfald. Vi behöver en union som prioriterar kampen mot orättvisor, fattigdom och klimatförändringarna, genomför en rättvis grön och en rättvis digital omställning och erbjuder anständiga arbetsvillkor för alla. På så sätt kan vi stärka demokratin, samhället och varje enskild individ i EU. Vi hoppas att denna vision snart kan bli verklighet.
Vid sin plenarsession i januari diskuterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) klimatförändringarnas och miljöförstöringens inverkan på fred, säkerhet och försvar. Kommittén framhåller det akuta behovet av att investera i att bygga upp motståndskraftig beredskap inför dessa globala utmaningar.
Vid sin plenarsession i januari diskuterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) klimatförändringarnas och miljöförstöringens inverkan på fred, säkerhet och försvar. Kommittén framhåller det akuta behovet av att investera i att bygga upp motståndskraftig beredskap inför dessa globala utmaningar.
Med tanke på att EU-projektets grundläggande uppdrag är att främja och bevara freden måste Europa intensifiera sina fredsbyggande insatser.
I yttrandet betonar EESK att arbetet för fred är oupplösligt förbundet med bevarandet och främjandet av grundläggande rättigheter och av demokratin. Kommittén ståndpunkt är därför att det är absolut nödvändigt att fortsätta att integrera kopplingen mellan klimat och säkerhet i EU:s utrikespolitik. Detta bör ske genom att det skapas proaktiva gränssnitt mellan de institutioner som ansvarar för yttre förbindelser, den inre sammanhållningen i unionen och medlemsstaternas säkerhets- och försvarstjänster. Begreppet ”kopplingen mellan klimat och säkerhet” avser inverkan av både klimatförändringar och miljöförstöring på fred, säkerhet och försvar.
Ozlem Yildirim, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet, sade: ”EESK föreslår också konkreta åtgärder för att man ska kunna agera på ett förutseende och effektivt sätt, i synnerhet genom att investera i motståndskraftig beredskap, förbereda beslutsprocesser inför framtida spänningar och framför allt fastställa en ordentlig strategi i denna fråga på EU-nivå. Ett snabbt och effektivt fullgörande av alla parters klimatåtaganden har också en stark förebyggande effekt!”
I kommissionens förslag redogörs för kopplingen mellan klimat och säkerhet. Dock återges enligt EESK inte det geografiska, politiska och militära sammanhanget – man går inte in på att denna koppling är stadd i förändring, och att situationen i själva verket kommer att förvärras och kan ge upphov till allvarliga spänningar mellan medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna måste föra en särskild, ständig dialog om kopplingen mellan klimat och säkerhet. (at)
