Vår hemliga gäst är Ana Gomes, portugisisk diplomat och politiker, medlem av det portugisiska socialistpartiet. Hon skriver om faran med populism och framväxten av högerextrema partier, och behovet av att bekämpa denna utveckling och stå upp för våra värden.

Vår hemliga gäst är Ana Gomes, portugisisk diplomat och politiker, medlem av det portugisiska socialistpartiet. Hon skriver om faran med populism och framväxten av högerextrema partier, och behovet av att bekämpa denna utveckling och stå upp för våra värden.

Som yrkesdiplomat sedan 1980 har hon innehaft flera befattningar, bland annat vid FN i Genève och New York. År 1999 var hon chef för Portugals intressesektion i Jakarta och därefter, fram till 2003, ambassadör i samma stad, där hon spelade en roll i processen för Östtimors självständighet och i återupprättandet av diplomatiska förbindelser mellan Portugal och Indonesien. 

Under perioden 2004–2019 var hon som ledamot av Europaparlamentet särskilt aktiv på områdena yttre förbindelser, mänskliga rättigheter, säkerhet och försvar, internationell utveckling, jämställdhet och kampen mot skatteundandragande, penningtvätt och finansiering av terrorism.

År 2021 ställde hon upp som socialistpartiets kandidat i presidentvalet, mot den avgående presidenten Marcelo Rebelo de Sousa. Hon lyckades komma på andra plats, före extremhögerpartiet Chegas kandidat.

I dag fortsätter hon sin politiska aktivism genom att kämpa för mänskliga rättigheter, integritet och öppenhet i det offentliga livet, och mot korruption och organiserad brottslighet. Hon leder varje vecka ett program på den portugisiska tv-kanalen SIC Notícias i vilket hon kommenterar aktuella frågor.

Vår gästskribent är EESK-ledamoten Pietro Vittorio Barbieri, som delar med sig av sina åsikter om vikten av civil dialog och av att se till att den får en lämplig plats på EU:s dagordning.

Vår gästskribent är EESK-ledamoten Pietro Vittorio Barbieri, som delar med sig av sina åsikter om vikten av civil dialog och av att se till att den får en lämplig plats på EU:s dagordning.

Vi har bett den ukrainska journalisten Tetiana Ogarkova – som är bosatt i Kiev – att sända oss en ögonblicksbild som fångar situationen i Ukraina, två år efter Rysslands invasion den 24 februari 2022. Fotot hon skickade till oss har hon tagit under en resa genom landet till stöd för de ukrainska trupperna. Detta är fotot som Tetiana Ogarkova vill visa våra läsare, och detta är berättelsen bakom det.

Vi har bett den ukrainska journalisten Tetiana Ogarkova – som är bosatt i Kiev – att sända oss en ögonblicksbild som fångar situationen i Ukraina, två år efter Rysslands invasion den 24 februari 2022. Fotot hon skickade till oss har hon tagit under en resa genom landet till stöd för de ukrainska trupperna. Detta är fotot som Tetiana Ogarkova vill visa våra läsare, och detta är berättelsen bakom det.

Tetiana Ogarkova har avlagt doktorsexamen i litteratur vid universitetet Paris XII Val-de-Marne. Hon är lektor vid Kiev-Mohyla-akademin, arbetar som journalist och är chef för utåtriktad internationell verksamhet vid Ukraine Crisis Media Center. Hon är bosatt i Kiev.

© Tetyana Ogarkova

Ett hus i ruiner i byn Vremivka, nära Nova Novosilka, epicentret för den ukrainska motoffensiven sommaren 2023.

Ett hus i ruiner i byn Vremivka, nära Nova Novosilka, epicentret för den ukrainska motoffensiven sommaren 2023.

Dessa byar på den ukrainska stäppen, i skärningspunkten mellan tre regioner (Donetsk, Dnipro och Zaporizjzja) och långt från storstäderna, har befolkats av greker som fördrivits från Krimhalvön sedan 1900-talet. De motsatte sig den ryska offensiven 2022 på bekostnad av att de totalförstördes av fiendeartilleriet. Här, på denna strategiska plats som kan vara nyckeln till att befria stränderna vid Azovska sjön, håller Ukraina i dag stånd, två år efter Rysslands invasion.

Det går att ansöka om EU:s tredje ekopris från och med den 4 mars 2024.

Det går att ansöka om EU:s tredje ekopris från och med den 4 mars 2024.

EU:s ekopris belönar varje år framstående insatser inom den ekologiska värdekedjan. Årets prisutdelning kommer att äga rum på EU:s ekodag, den 23 september 2024.

Sammanlagt åtta utmärkelser kommer att delas ut i sju kategorier. De belönar aktörer längs den ekologiska värdekedjan för framstående, innovativa, hållbara och inspirerande projekt som tillför ett verkligt mervärde till produktionen och konsumtionen av ekoprodukter. EU:s första ekopris anordnades 2022. (ks)

Årlig översikt över hållbar tillväxt 2024

Document Type
AS

Bästa läsare!

Det kommande valet till Europaparlamentet är avgörande för EU och vår kamp mot EU-skeptisk och högerextrem skräckpropaganda. Valet kommer att forma EU:s politiska landskap och ge EU:s medborgare och organisationer i det civila samhället möjlighet att spela en aktiv roll.

Det kommande valet till Europaparlamentet är avgörande för EU och vår kamp mot EU-skeptisk och högerextrem skräckpropaganda. Valet kommer att forma EU:s politiska landskap och ge EU:s medborgare och organisationer i det civila samhället möjlighet att vara med och påverka.

Mot denna bakgrund anordnar EESK, det organiserade civila samhällets hemvist, den första upplagan av det civila samhällets vecka på temat ”Stå upp för demokratin!” den 4–7 mars 2024.

Detta evenemang kommer att samla människor i alla åldrar och med olika bakgrund: ungdomar, journalister från EU:s alla medlemsstater samt företrädare för det civila samhällets organisationer, olika intressentgrupper och EU:s institutioner. Evenemanget kommer att bjuda på livliga diskussioner och vara ett forum där det civila samhället kan framföra sin syn på de sociala, politiska och ekonomiska frågor som påverkar vår vardag.

Demokrati börjar med deltagande. EESK:s nya flaggskeppsevenemang kommer därför att kombinera fem viktiga initiativ:

  • Det civila samhällets dagar, där människor kommer att ge uttryck för sina förväntningar i frågor som är grundläggande för våra demokratier.
  • Det europeiska medborgarinitiativet, en årligt återkommande sammankomst för organisatörerna av framtida europeiska medborgarinitiativ där de slår fast sina kommande lagstiftningsmål.
  • Ditt Europa, din mening!, ett unikt ungdomsevenemang som för EU närmare ungdomar från unionens medlemsstater och andra länder, bland annat unga företrädare från EU:s kandidatländer och Storbritannien.
  • Priset till det civila samhället, en utmärkelse som i år går till kreativa och innovativa ideella projekt som ger stöd till personer med psykisk ohälsa.
  • Och sist men inte minst journalistseminariet, med journalister från EU:s alla medlemsstater som kommer att vara på plats för att se hur kommittén arbetar i praktiken och därefter rapportera tillbaka till sina hemländer.

Det civila samhällets vecka är en plattform som ligger rätt i tiden. Här kommer företrädare för det organiserade civila samhället och EU:s medborgare att kunna ge uttryck för sina åsikter i frågor som kommer att vara av stor vikt under EU:s nästa mandatperiod. Framför allt kommer detta evenemang att uppmuntra medborgarna att gå och rösta och samtidigt främja en positiv syn på EU.

Resultatet av alla diskussioner under det civila samhällets vecka kommer att ligga till grund för en resolution om det civila samhällets huvudbudskap för ett mer demokratiskt EU inför valet till Europaparlamentet. 

Jag vill uppmana dig att delta i denna viktiga satsning. Kom och delta i våra diskussioner. Uppmuntra människor och företrädare för organisationer i din närhet att engagera sig inför Europaparlamentsvalet. Missa inte denna möjlighet! Det är viktigt för EU att unionens medborgare gör sina röster hörda och är närvarande i politiken.

Laurenţiu Plosceanu

Vice ordförande med ansvar för kommunikation

av Andrej Matišák

Välkommen till Slovakien! Välkommen till landet som sticker ut i EU.

Då syftar jag inte på det exceptionella antalet slott, exklusiva spainrättningar eller vackra berg, utan jag tänker på Slovakiens politiska resultat. Och på det området får vi tyvärr bottenbetyg.

Slovakerna röstade år 2004 för första gången i valet till Europaparlamentet. Sedan dess har mitt land ständigt haft det lägsta valdeltagandet. Konstant.

av Andrej Matišák

Välkommen till Slovakien! Välkommen till landet som sticker ut i EU.

Då syftar jag inte på det exceptionella antalet slott, exklusiva spainrättningar eller vackra berg, utan jag tänker på Slovakiens politiska resultat. Och på det området får vi tyvärr bottenbetyg.

Slovakerna röstade år 2004 för första gången i valet till Europaparlamentet. Sedan dess har mitt land ständigt haft det lägsta valdeltagandet. Konstant.

År 2014 var valdeltagandet endast 13,05 %. Då var jag så övertygad om att valdeltagandet skulle ligga under 15 % att jag övervägde att ta ett banklån och bilda ett parti. Även nu när jag blickar tillbaka tror jag att faktiskt kunde ha blivit bli ledamot av Europaparlamentet.

Men, allvarligt talat, vad har slovakerna egentligen för syn på EU nuförtiden? Är EU en spargris som de kan tömma? Kanske det, men problemet är att Slovakien inte ens förmår nyttja EU-medel effektivt. Vi är bland de sämsta även på detta område.

Uppfattningen om att Bryssel dikterar allt är utbredd. Den förekommer helt klart överallt. De slovakiska politikerna har dock fattat galoppen. När det händer något bra tar de åt sig äran. När det händer något dåligt är det än en gång Bryssel som har fallerat. Väldigt få politiker står emot att falla in i detta mönster.

Medierna kan dock också anses vara en del av problemet. De rapporterar oftast väldigt ytligt om EU-frågor. Journalister undviker att rapportera om EU-frågor med argumentet att det är tråkigt, vilket leder till att de när de sedan väl gör det främst fokuserar på problemområden, såväl verkliga som fabricerade sådana.

Låt mig säga några ord om näringslivet. Entreprenörer talar sällan högt om fördelarna med EU. Även de föredrar att klaga på beslut och bestämmelser från Bryssel.

Summan av allt detta är enligt undersökningar att slovakerna i allt högre grad blir EU-skeptiska. Om vi lägger till all desinformation, inbegripet från Ryssland, som de nuvarande politikerna vid makten tycker om att använda till sin egen fördel, får vi en explosiv blandning av ointresse och ilska.

Nej, ingen ”slovaxit” är än i sikte. Men när Slovakien så småningom blir ett land som inte längre har rätt till EU-medel kan frågan bli aktuell.

För att undvika ett dystert scenario måste de politiska ledarna i Slovakien en gång för alla ta till sig att EU är avgörande för att landet ska fungera, och agera därefter. Tyvärr står det redan klart att en betydande del av Slovakiens nuvarande politiska representation hellre vill käbbla med EU för att skydda sina intressen till varje pris.

Av dessa skäl måste alla väljare som bryr sig om EU prata om hur viktigt EU är med anhöriga, vänner och även främlingar. Detta kanske är väl mycket begärt. Det är även oklart vad det kan leda till. Men de andra alternativen är värre.

I vår nya kolumn ”Jag tänker rösta. Tänker du?” förklarar våra gästskribenter fram till juni 2024 hur och varför man bör rösta i valet till Europaparlamentet. Den här gången är vår gäst Andrej Matišák, biträdande chef för utrikesredaktionen vid Slovakiens största dagstidning Pravda.

I vår nya kolumn ”Jag tänker rösta. Tänker du?” förklarar våra gästskribenter fram till juni 2024 hur och varför man bör rösta i valet till Europaparlamentet. Den här gången är vår gäst Andrej Matišák, biträdande chef för utrikesredaktionen vid Slovakiens största dagstidning Pravda.