EU:s åtagande om att bekämpa sällsynta sjukdomar

Document Type
AC

Riktlinjer för sysselsättningspolitiken

Document Type
AC

AI för offentliga tjänster, arbetsorganisation samt mer jämlika och inkluderande samhällen

Document Type
AC

EESK inledde sitt arbete med den blå given i januari 2023, och det officiella lanseringsevenemanget, ”Dags för en blå giv för EU”, hölls i februari 2023. I september 2023 fick initiativet politisk fart i och med en gemensam uppmaning från EESK och Europaparlamentet i form av en skrivelse till EU:s stats- och regeringschefer, där medlemsstaterna uppmanades att stödja och anta en ambitiös blå giv för EU.

Åtgärder för att bekämpa varumärkesförfalskning

Document Type
AC

Ytterligare överväganden avseende den årliga översikten över hållbar tillväxt 2024

Document Type
AC

Ytterligare överväganden avseende den ekonomiska politiken i euroområdet 2024

Document Type
AC

Offentlig upphandling/företag inom den sociala ekonomin

Document Type
AC

Den 17–18 oktober anordnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sitt främsta årliga kommunikationsevenemang, Connecting EU, som sammanför kommunikatörer från organisationer i det civila samhället. Under rubriken A bastion of democracy: helping journalism survive and thrive” fokuserade seminariet i år på medias nuvarande situation och plats i samhället. 
Det framhölls att journalister utsätts för ökande påtryckningar från regeringar och privata intressen som begränsar mediefriheten. Förutom de välkända hindren står de nu inför framväxten av generativ AI, som trots sina fördelar hotar journalistikens ekonomiska grundvalar.

Den 17–18 oktober anordnade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) sitt främsta årliga kommunikationsevenemang, Connecting EU, som sammanför kommunikatörer från organisationer i det civila samhället. Under rubriken A bastion of democracy: helping journalism survive and thrive” fokuserade seminariet i år på medias nuvarande situation och plats i samhället. Det framhölls att journalister utsätts för ökande påtryckningar från regeringar och privata intressen som begränsar mediefriheten. Förutom de välkända hindren står de nu inför framväxten av generativ AI, som trots sina fördelar hotar journalistikens ekonomiska grundvalar.

”Vad är sanning? AI har gjort att denna urgamla fråga åter blivit aktuell i samband med falska nyheter, konspirationsteorier och auktoritära regeringar, som alla systematiskt undergräver en välinformerad debatt, korrekthet och en respektfull diskussion. Det hög tid att vi samlas för att söka efter frågor och svar som förenar oss i EU”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke.

”Få kunde för 20 år sedan ha förutsett att de flesta av oss 2024 inte längre skulle läsa morgontidningen till morgonkaffet, utan surfa på våra telefoner för att läsa nyheter på nyhetswebbplatser och i allt högre grad på sociala medier”, sade Aurel Laurenţiu Plosceanu, EESK:s vice ordförande med ansvar för kommunikation. ”Men utöver de nya utmaningarna kvarstår de gamla. Journalister kämpar fortfarande mot sina gamla fiender: censur, icke-transparenta ägarförhållanden inom medierna, otillräcklig finansiering och mediefientliga lagar, för att bara nämna några.”

Ricardo Gutiérrez, generalsekreterare för Europeiska journalistfederationen, betonade att journalisters arbete bör ses som en ”offentlig tjänst” eller ”kollektiv nyttighet” som hotas av ekonomiska utmaningar, trakasserande rättegångar (munkavleprocesser) och direkt våld (14 journalister har dödats i EU sedan 2015).

”Att bedriva journalistik håller på att blir farligare än någonsin”, hävdade Jerzy Pomianowski, verkställande direktör för det europeiska initiativet för demokrati, och hänvisade till förföljelsen av journalister i Belarus. Andrej Gnjot, en belarusisk filmskapare, aktivist och journalist som sitter i husarrest i Belgrad och riskerar att utlämnas, framhöll i sitt videomeddelande att det största hotet mot journalistiken är att ”man genom brutalt våld strävar efter att förstöra sanning och anständighet”. Den belarusiska journalisten Hanna Ljubakova, som dömts till 10 års fängelse i sin utevaro, konstaterade att 33 journalister sitter i fängelse i Belarus och att det kan räcka med att abonnera på hennes kanal i sociala medier för att hamna i fängelse.

Dr Alexandra Borchardt, framstående journalist, oberoende rådgivare, medieforskare och huvudförfattare till EBU:s rapport ”Trusted Journalism in the Age of Generative AI”, gjorde vad hon kallade det ”provokativa” påståendet att ”journalistik och generativ AI står i strid mot varandra eftersom journalistik handlar om fakta medan generativ AI beräknar sannolikheter, och således inte handlar om fakta”. ”Därför måste den faktagranskas”, sade hon i sitt huvudanförande ”Trusted Information in the Age of Generative AI”.

Dr Borchardt varnade medierna för den digitala klyftan, där en del av samhället välkomnar AI-tidsåldern och resten motsätter sig den. Om medierna inte anpassar sig riskerar de att förlora kampen för att använda AI för att förnya sig och nå ut till sin publik. En av de utmaningar som generativ AI ställer medierna inför är förlusten av synlighet för journalister i en AI-baserad affärsmodell och bristen på kontroll över innehållet.

Det överflöd av information som AI kan massproducera kan leda till att publiken överbelastas. ”Kommer ungdomar att vilja bli journalister om det betyder att de måste konkurrera med AI?” frågade Alexandra Borchardt. (ll)

Connecting EU 2024 anordnades med stöd av Daphne Caruana Galizias journalistpris. Priset delas ut av Europaparlamentet i oktober varje år för att belöna modig undersökande journalistik. Läs mer om priset och 2024 års prisutdelning den 23 oktober.

Connecting EU 2024 anordnades med stöd av Daphne Caruana Galizias journalistpris. Priset delas ut av Europaparlamentet i oktober varje år för att belöna modig undersökande journalistik. Läs mer om priset och 2024 års prisutdelning den 23 oktober.

I korthet

Daphne Caruana Galizias journalistpris instiftades 2021 för att hylla denna maltesiska journalist och bloggare, som mördades 2017. Det delas årligen ut för enastående journalistik som återspeglar EU:s grundläggande principer och värden, såsom frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter.

2024 års pristagare kommer att tillkännages vid prisutdelningen i Europaparlamentet i Strasbourg kl. 18.00 den 23 oktober. Du kan följa ceremonin direkt här. En oberoende jury bestående av journalister och kommunikationsexperter från hela Europa har valt ut de 13 finalisterna.

Europaparlamentets vice talman Pina Picierno (som är ansvarig för priset) kommer att välkomna deltagarna och ge ordet till Europaparlamentets talman Roberta Metsola för hennes öppningsanförande. En jurymedlem ger sedan en översikt över priset, varefter trofén delas ut till vinnaren av en företrädare för förra årets pristagare.

En tillbakablick

Den första upplagan av priset tilldelades Pegasusprojektet, som samordnades av konsortiet Forbidden Stories, medan 2022 års vinnare var Clément Di Roma och Carol Valade, för en dokumentär om det ryska inflytandet i Centralafrikanska republiken. En gemensam utredning om förlisningen av migrantfartyget Adriana utanför Pylos – av den grekiska undersökande medieorganisationen Solomon, i samarbete med Forensis, det tyska public service-bolaget StrgF/ARD och den brittiska tidningen The Guardian – vann priset 2023.

Presseminarium

Före prisutdelningen kommer Europaparlamentets enhet för medietjänster att hålla ett presseminarium på temat ”Att skydda mediefriheten” (den 23 oktober kl. 15.00). Omkring 65 journalister förväntas närvara och ta del i insiktsfulla tal och diskussioner i närvaro av Matthew Caruana Galizia, journalist och son till Daphne Caruana Galizia.

Programmet kommer att omfatta vittnesmål från journalister som har utsatts för hot i sitt arbete. En av dem är Stefania Battistini, en italiensk journalist som nyligen lagts till på Rysslands lista över efterlysta personer efter ett reportage om kriget. Seminariet kommer att direktsändas på nätet här.