När vintern nu motvilligt ger plats åt våren välkomnar EESK mars månad med en rad viktiga evenemang där ungdomars och det civila samhällets röster kommer att höras.

Först ut är den 16:e upplagan av evenemanget ”Ditt Europa, din mening”. Den 13–14 mars 2025 kommer detta evenemang att samla nästan 100 unga deltagare från olika ungdomsorganisationer, nationella ungdomsråd och gymnasieskolor samt 37 lärare från EU:s medlemsstater, kandidatländerna och Storbritannien. De kommer alla att ta del av denna unika upplevelse och gemensamt diskutera hur de kan forma det Europa som de vill leva i.

Deras rekommendationer kommer att uppmärksammas under EESK:s andra upplaga av det civila samhällets vecka, som äger rum bara några dagar senare, och ligga till grund för de diskussioner om ungdomsfrågor som då kommer att äga rum. Företrädare på hög nivå från EU:s institutioner kommer också att få ta del av rekommendationerna.

Efter en lovande start 2024 äger årets upplaga av det civila samhället vecka rum den 17–21 mars 2025 och det centrala temat kommer att vara ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Social instabilitet, lågkonjunktur och ett utbrett missnöje, särskilt bland dem som upplever att de inte får komma till tals utan lämnas utanför, har ytterligare förvärrat klyftorna i samhället.

För att komma till rätta med dessa akuta problem kommer det civila samhällets vecka 2025 att samla en rad olika företrädare för det civila samhället från såväl EU som övriga världen och fungera som en unik plattform där deltagarna kan debattera dessa viktiga frågor, dela med sig av bästa praxis och samarbeta för att hitta lösningar som främjar den sociala sammanhållningen och stärker engagemanget för demokrati.

I år kommer tre viktiga initiativ att stå på dagordningen: Organisationer och nätverk i det europeiska civila samhället (EESK:s kontaktgruppspaneler) kommer att diskutera hur en europeisk strategi för det civila samhället kan bidra till ökad sammanhållning. Europeiska medborgarinitiativets dag kommer att handla om hur vi kan komma till rätta med polariseringen i samhället. EESK:s pris till det civila samhället kommer också att delas ut. Temat för det 15:e priset till det civila samhället, som belönar framstående initiativ inom det civila samhället, är hur skadlig polarisering av det europeiska samhället kan bekämpas. Vinnarna är belgiska civilsamhällesorganisationen ”Diversity”, franska ”Reporters d’Espoirs” och den slovakiska debattföreningen ”Slovenská debatná asociácia”. Rangordningen kommer att tillkännages under ceremonin!

Det civila samhällets vecka är ett samtalsforum som ligger rätt i tiden och där företrädare för det organiserade civila samhället och medborgarna uppmanas att framföra sina åsikter i viktiga frågor, från de allt större utmaningarna i samband med klimatförändringarna, de stigande levnadskostnaderna och de ökande inkomstskillnaderna till resultaten av de val som hölls runtom i världen 2024, som alla har skapat en grogrund för utbredd polarisering.

Jag uppmanar dig att ta del i detta meningsfulla utbyte genom att delta i våra diskussioner och ta tillfället i akt att gå från ord till handling. Våra röster spelar roll och våra röster kan höras så länge vi står enade som en proaktiv grupp som är redo att bidra till ett EU som kännetecknas av ökad sammanhållning och fördjupat medborgardeltagande. Nu kan du anmäla dig! Missa inte denna möjlighet!

Laurenţiu Plosceanu

Vice ordförande med ansvar för kommunikation 

Av Arbetstagargruppen vid EESK

Arbetstagargruppen vid EESK framhåller starkt att de sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter som uppnåtts genom hårt arbete inte får svepas åt sidan i samband med EU:s ansträngningar att förbli konkurrenskraftigt i den globala ekonomin. Trots högljudda krav på ökad avreglering får EU inte backa på viktiga lagstiftningsområden såsom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

I enlighet med rekommendationerna i Draghi- och Letta-rapporterna har kommissionen lagt fram ett meddelande om konkurrenskraftskompassen. Tanken är att denna kompass, som kompletteras av övergripande initiativ från kommissionens sida, ska främja företagens verksamhet. Målet är att stärka EU:s konkurrensfördel.

Arbetstagargruppen är djupt oroad över att sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter kanske hamnar i skymundan i processen, eftersom EU tycks ha valt att till varje pris hålla jämna steg med konkurrerande ekonomier.

Arbetstagargruppen har därför föreslagit en rad yttranden på eget initiativ för att diskutera konkurrenskraftsfrågan med avseende på humankapitalets mervärde.  Ett är det aviserade förslaget till yttrande om fackföreningarnas roll när det gäller att förbättra produktiviteten. Syftet med yttrandet är att visa att drivkraften bakom EU:s produktivitet (som påverkar dess konkurrenskraft) främst är investeringar i humankapital (arbetstagare), teknik och innovation.

Fackföreningarnas nyckelroll betonas i detta sammanhang, eftersom de samlar enskilda arbetstagare genom kollektivförhandlingar och kollektiva åtgärder och formar dynamiken på arbetsmarknaden för att bidra till att uppfylla löftet om en konkurrenskraftig ekonomi.

På liknande sätt avser Arbetstagargruppen att i en kommande studie utvärdera och bedöma läget när det gäller EU:s lagstiftning i anknytning till den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Studien kommer att vara ett viktigt verktyg för att övervaka socialpolitiken, eftersom EU i sin konkurrenskraftsträvan främst väntas fokusera på sin ekonomi.   

Slutligen kommer Arbetstagargruppen vid sitt sammanträde i april i kategorin ”Arbetstagarnas röst för ett mer demokratiskt deltagande” att undersöka de föreslagna åtgärderna för att minska regelbördan för företag – som ses som en faktor som bromsar EU:s konkurrenskraft – och deras inverkan på EU:s lagstiftning om skydd av arbetstagare och miljön, särskilt i samband med tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet och företagens hållbarhetsrapportering.

Den andra upplagan av EESK:s vecka för det civila samhället 2025, den 17–20 mars, kommer att inriktas på temat ”Att stärka sammanhållningen och deltagandet i polariserade samhällen”. Säkra din plats här!

Det går fortfarande att anmäla sig till den andra upplagan av EESK:s vecka för det civila samhället, där Europas civila samhälle, EU-beslutsfattare, experter, journalister och många andra kommer att träffas för att diskutera en av dagens mest angelägna frågor – hur man kan motverka polariseringen av våra samhällen.

Som en följd av överlappande kriser, från pandemin och klimatförändringarna till de stigande levnadskostnaderna och de ökande inkomstskillnaderna, har polariseringen spridit sig i och utanför EU, vilket fördjupar de sociala klyftorna, urholkar förtroendet för de demokratiska institutionerna och sätter sammanhållningen i samhället på prov.

I detta sammanhang är det civila samhällets vecka 2025 en djärv uppmaning till handling för att främja social sammanhållning och stärka det demokratiska deltagandet. Genom livliga debatter och samarbetsworkshoppar kommer detta fyra dagar långa forum att utgöra en unik plattform där alla deltagare kan föra kritiska diskussioner, utbyta bästa praxis och samarbeta för att ta fram praktiska lösningar. 

Vad kan du förvänta dig?

Det civila samhällets vecka 2025 kommer att omfatta paneldiskussioner under ledning av EESK:s kontaktgrupp, samt Europeiska medborgarinitiativets dag och utdelningen av EESK:s pris till det civila samhället.

Den kommer att inledas med ett tankeväckande huvudanförande av forskaren, författaren och den politiska kommentatorn Albena Azmanova, som kommer sätta tonen för de debatter som kommer att följa.

I den efterföljande högnivåpanelen kommer vi att diskutera frågan ”Är vi fortfarande förenade i mångfalden?. Till paneldeltagarna hör Europaparlamentets vice talman Younous Omarjee, civilsamhällesminister Adriana Porowska på det polska ordförandeskapets vägnar, EESK:s ordförande Oliver Röpke, EESK:s kontaktgrupps medordförande Brikena Xhomaqi, Petros Fassoulas, generalsekreterare för EMI (internationella Europarörelsen), och Mădălina-Mihaela Antoci från Moldaviens nationella ungdomsråd.

Under det civila samhällets vecka kommer vi att undersöka hur medborgarutbildning kan bidra till att överbrygga klyftor, hur EU kan ta täten inom innovation utan att göra avkall på sina värden samt hur man kan göra bostäder mer ekonomiskt överkomliga och hållbara och samtidigt motverka energifattigdom och stödja flergenerationsboende. Vi kommer också att titta på olika sätt att stärka det civila samhället genom offentligt och filantropiskt stöd, hur vi kan se till att EU:s politik återspeglar lokala behov i den gröna och den blå omställningen och hur man kan erkänna, skydda och samarbeta med det civila samhället i hela Europa på ett mer effektivt sätt.

En särskild session, som anordnas tillsammans med Europaparlamentet, kommer specifikt att ägnas åt den fleråriga budgetramen och dess konsekvenser för det civila samhället.

Europeiska medborgarinitiativets dag 2025

På Europeiska medborgarinitiativets dag den 18 mars kommer fokus att ligga på det kraftfulla verktyg för deltagandedemokrati som det europeiska medborgarinitiativet utgör. Initiativet infördes genom Lissabonfördraget och gör det möjligt för medborgarna att uppmana kommissionen att föreslå ny EU-lagstiftning i en viss fråga. För att kommissionen ska beakta initiativet måste organisatörerna samla in en miljon underskrifter till stöd för sin sak.

Genom diskussioner på hög nivå och interaktiva workshoppar kommer deltagarna att undersöka viktiga frågor såsom medborgarinitiativets roll när det gäller att motverka polariseringen och olika sätt att skapa ett starkare stöd i alla medlemsstater. Särskilt fokus kommer att ligga på hur det civila samhällets organisationer aktivt kan delta i medborgarinitiativsprocessen för att göra medborgarnas röster hörda i EU:s beslutsfattande.

Deltagarna kommer också att ha en unik möjlighet att tala direkt med organisatörer av medborgarinitiativ – tidigare, aktuella och framtida – för att utbyta bästa praxis och lärdomar beträffande deras egna kampanjer.

Dessutom kommer evenemanget att belysa vikten av genomslagsstrategier för att göra medborgarinitiativ och medborgarpaneler mer ändamålsenliga, med fokus på att öka chansen att EU-institutionerna följer upp med lagstiftning.

EESK:s pris till det civila samhället 2025

Under den sista dagen av det civila samhällets vecka 2025 kommer bland annat EESK:s 15:e pris till det civila samhället att delas ut.

Priset till det civila samhället syftar till att öka medvetenheten om det civila samhällets enastående bidrag till att skapa en europeisk identitet och medborgaranda och till att främja de gemensamma värden som stärker den europeiska integrationen. Det delas ut varje år till enskilda personer och organisationer i det civila samhället för deras innovativa och kreativa ideella projekt inom olika teman som är relevanta för EU.

I år kommer priset att delas ut till tre projekt som motverkar den skadliga polariseringen av samhället i EU.

Veckan avslutas med en dynamisk avslutningssession med talare såsom kommissionens verkställande vice ordförande (bekräftas senare). Europaparlamentets vice talman Katarina Barley, EESK:s ordförande Oliver Röpke och Nataša Vučković, generalsekreterare för FCD (stiftelsen centrum för demokrati) i Serbien.

Delta i samtalet!

Med sina fyra dagar med insiktsfulla diskussioner, inspirerande framstående talare och stora möjligheter till nätverkande ger det civila samhällets vecka 2025 löfte om att vara ett evenemang som du inte vill missa. Säkra din plats i dag och anslut dig till oss för att omsätta samtal i förändring. Din röst är viktig för att bygga ett mer sammanhållet och deltagandebaserat Europa!

Det fullständiga programmet finns här!

Anmäl dig här före den 12 mars. (ma)

Den 11 februari tillkännagav EESK att anmälningsperioden för EU:s ekopris inleds. Pristävlingen anordnas för fjärde gången, och anmälan kan lämnas in fram till den 27 april 2025.

Genom ekopriserna uppmärksammas framstående insatser inom den ekologiska värdekedjan och de utgör ett erkännande av enastående bidrag i kategorier som bästa ekologiska jordbrukare, stad, region, SMF-företag som bearbetar livsmedel, återförsäljare och restaurang/bespisningsverksamhet. EESK tittar särskilt på tre kategorier:

• Bästa ekologiska SMF-företag som bearbetar livsmedel
• Bästa återförsäljare av ekolivsmedel
• Bästa ekorestaurang/bespisningsverksamhet

Vinnarna kommer att tillkännages den 23 september 2025 (EU:s ekodag). Ekologiska aktörer – inklusive jordbrukare, bearbetningsföretag, återförsäljare och offentliga myndigheter – uppmuntras att lämna in anmälningar.

Mer information om kriterier och anmälan finns på Europeiska kommissionens webbplats. Frågor som rör de kategorier som bedöms av EESK kan skickas till EUorganicawardsEESC@eesc.europa.eu.

Initiativet stöder EU:s handlingsplan för ekologiska produkter och främjar ekologisk produktion och konsumentmedvetenhet. (ks) 

Av Gruppen för civilsamhällesorganisationer vid EESK

Bostadspriserna i EU steg med 47 % mellan 2010 och 2022. Under samma period ökade hyrorna med 18 %. Enligt Eurostat spenderade år 2023 mer än 10 % av hushållen i städer och 7 % av hushållen på landsbygden mer än 40 % av sin disponibla inkomst på boende. För att belysa hur vi kan göra bostäder mer ekonomiskt överkomliga och hållbara för alla européer beställde EESK en studie som undersöker politiska lösningar för att uppnå detta. I denna intervju diskuterar studiens medförfattare, Agnieszka Maj, ekonom, och Karolina Zubel, direktör för miljö, energi och klimatförändringar, från Center for Social and Economic Research (CASE), de viktigaste resultaten.

Vad handlar denna EESK-studie om och varför är den relevant?

I denna studie om hållbara bostäder till överkomlig kostnad i EU undersöks behovet av hållbara bostäder till överkomlig kostnad i EU, med betoning på digitaliseringens roll (AI, digitala bygglov, relevanta databaser) och strukturer inom den sociala ekonomin. Genom fallstudier lyfter man fram innovativa insatser som förbättrar bostädernas ekonomiska överkomlighet, tillgänglighet och hållbarhet. Studien innehåller genomförbara rekommendationer för 2030 och 2050 som är anpassade till EU:s mål om klimatresiliens, social rättvisa och ekonomisk tillväxt. Den ger strategiska insikter för att anpassa bostadspolitiken till föränderliga utmaningar och samtidigt främja välbefinnandet i samhället.

Vilka är studiens viktigaste resultat?

Digitaliseringen innebär en betydande möjlighet att förbättra effektiviteten i planeringen, byggandet och förvaltningen av bostäder, vilket kan minska kostnaderna och öka hållbarheten. Dess nuvarande inverkan på kostnadsbesparingarna är dock begränsad. De största hindren för digitala framsteg är de berörda parternas traditionella åsikter, upplevd låg avkastning på investeringar, höga genomförandekostnader samt brist på incitament, utbildning och lagstiftning. För att frigöra digitaliseringens fulla potential är det mycket viktigt med ytterligare investeringar i digital infrastruktur, till exempel genom att digitala plattformar görs interoperabla.

Deltagandet av enheter inom den sociala ekonomin (bostadsföreningar med begränsat vinstsyfte, allmännyttiga organisationer, kooperativ) utgör en lovande politisk innovation för att ta itu med de nuvarande bostadsutmaningarna. Dessa enheter erbjuder kostnadseffektiva och väl utformade bostadslösningar som främjar sammanhållning i närsamhället och långsiktig bostadsstabilitet. I Wien spelar till exempel bostäder utan vinstsyfte samt bostäder med begränsat vinstsyfte, som står för 30 % av stadens totala bostadsproduktion, en avgörande roll för att stabilisera bostadsmarknaden genom att de har en prisdämpande effekt. Detta bidrar till att hålla hyrorna ekonomiskt överkomliga och förhindrar snedvridning av marknaden.

På grundval av resultaten, vilka är era viktigaste rekommendationer för åtgärder och ytterligare forskning?

På medellång sikt bör EU:s bostadspolitik prioritera införandet av en ny europeisk giv för hållbara subventionerade bostäder till överkomlig kostnad och ett bostadsdirektiv med sikte på en enhetlig strategi i alla medlemsstater. Länderna bör främja innovativa modeller såsom kooperativ och bostäder med begränsat vinstsyfte, tillhandahålla flexibelt ekonomiskt stöd till bostadsprojekt och använda digitala verktyg för att förbättra bostadslösningarna.

På lång sikt bör bostadspolitiken anta ett strategiskt och hållbart synsätt med tonvikt på lokala lösningar och kontinuerlig övervakning. Digitaliseringen måste standardiseras genom lagstiftning, med cirkulärekonomiska metoder såsom banklån kopplade till byggnaders cirkularitet, hyresincitament baserade på energieffektivitet och gräsrotsfinansieringsinitiativ. Dessutom bör begreppet ”subventionerat boende” utvidgas till att omfatta medelinkomsthushåll, i likhet med Wiens modell med ”samhällsboende”, som främjar social blandning och förhindrar gentrifiering. Det är också viktigt att fokusera både på nybyggnation och renoveringar och på att omvandla outnyttjade byggnader för att effektivt tillgodose bostadsbehoven.

Framtida forskning bör inriktas på inkluderande strategier för stadsplanering, byggande och bostadsutbud för att förbättra tillgängligheten för alla medborgare. Man bör också undersöka hur ny teknik, såsom AI och automatisering, påverkar kostnadsbesparingarna och effektiviteten i utvecklingen och förvaltningen av bostäder. Dessutom bör forskningen undersöka innovativa bostadsmodeller i EU:s medlemsstater för att identifiera strategier som kan öka både den ekonomiska överkomligheten och hållbarheten.

Studien beställdes av EESK på begäran av Gruppen för civilsamhällesorganisationer.

Reformen av elmarknaden måste vara mer ambitiös än att endast eftersträva klimatneutralitetsmålen för 2050. För att skydda utsatta grupper är det mycket viktigt att säkerställa försörjningstrygghet, stabila och överkomliga priser och rätten till energi, menar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

I yttrandet ”Framtidens utbud och prissättning av elektricitet i EU”, som lades fram i januari och hade utarbetats av Jan Dirx och Thomas Kattnig, förespråkar EESK en modell för statlig reglering där så är nödvändigt och privat företagande där så är möjligt, och rekommenderar en e-facilitet.

Detta skulle kunna ta formen av ett företag som inrättas av regeringen och som fungerar som marknadsgarant på elmarknaden och därmed göra det möjligt att uppnå målsättningarna med avseende på klimatneutralitet, försörjningstrygghet samt stabila och överkomliga energipriser.

Enligt kommittén bör de nödvändiga förändringarna på elmarknaden genomföras i tre faser:

• Fas 1 – från i dag fram till 2030

  E-faciliteten kommer att utöka sin portfölj med en blandning av (koldioxidfri) elproduktion. Under denna period kommer elhandeln att ske på basis av dagen före-handel, men e-facilitetens inflytande på marknaden kommer att växa.

• Fas 2 – från 2030 till 2040

  E-faciliteten kommer att uppnå sin ställning som marknadsgarant och kontrollera en lämplig del av marknadens utbudssida genom leveransavtal. Dagen före-handeln kommer att anpassas under denna period i enlighet med detta.

• Fas 3 – från 2040 till 2050

  E-faciliteten kommer att optimera utbudssidan när det gäller el för att, från och med 2050, sörja för en hållbar, långsiktig elförsörjning med nettonollutsläpp av växthusgaser på en stabil och förutsägbar prisnivå. (mp)

Europas framsteg mot målen för hållbar utveckling har avsevärt saktat in, vilket väcker farhågor om att målen för 2030 inte ska kunna uppnås. Rapporten om hållbar utveckling i Europa 2025 (ESDR), som har offentliggjorts av FN:s nätverk för lösningar för hållbar utveckling (SDSN), visar att framstegen när det gäller målen för hållbar utveckling mellan 2020 och 2023 var mindre än hälften så stora som under perioden innan.

Mellan 2016 och 2019 ökade framstegen med 1,9 procentenheter, men de minskade till endast 0,8 procentenheter under åren därefter. Avmattningen beror på växande miljömässiga, sociala och geopolitiska utmaningar. Mål 2 för hållbar utveckling (”ingen hunger”) är fortfarande ett stort problem, eftersom det finns ihållande svårigheter runt om i Europa när det gäller livsmedelstrygghet och hållbarhet.

I en separat studie utarbetad för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) betonas behovet av kostförändringar för att stödja ett hållbart jordbruk och en hållbar folkhälsa.

Med ett EU-ledarskap som nyligen tillträtt efterlyser experter kraftfullare strategier och investeringar för att påskynda framstegen när det gäller målen för hållbar utveckling. Samarbete och finansiering på global nivå bedöms vara avgörande, och den 4:e internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Spanien i juni 2025 planeras fokusera på att öka det ekonomiska stödet till hållbarhet.

Guillaume Lafortune, vice ordförande för SDSN och huvudförfattare till rapporten, varnar för att ökande geopolitiska spänningar komplicerar hållbarhetsinsatserna, men han är fortfarande optimistisk.

”Världen blir alltmer farlig, instabil och osäker”, sade han. ”Samtidigt vill vi alla, och särskilt ungdomarna, se en hållbar utveckling. Med tanke på den globala ekonomins omfattning och den tillgängliga tekniken har världen potential att fullt ut uppnå en hållbar utveckling.”

”Hållbara livsmedelssystem är en avgörande drivkraft för genomförandet av målen för hållbar utveckling. För att påskynda åtgärderna behöver vi mer ambitiösa mekanismer för att trygga försörjningsmöjligheterna för jordbrukare, småskaliga livsmedelsproducenter och andra berörda parter i hela livsmedelskedjan. Men vi måste också ta itu med orättvis fördelning och säkerställa en rättvis omställning”, menade Peter Schmidt, ordförande för EESK:s sektion för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö (NAT), samtidigt som han efterlyste ett större engagemang från det civila samhällets sida.

Med bara fem år kvar står EU inför ett avgörande vägval: antingen agera beslutsamt eller riskera att inte uppfylla sina åtaganden om en hållbar och rättvis framtid. (ks)