Vi har talat med den georgisk-franska journalisten Régis Genté om några av de främsta anledningarna till oro i samband med valet till Europaparlamentet: framväxten av extremhögern, oengagerade unga väljare och desinformation. Régis Genté är politisk expert med inriktning på det postsovjetiska området och reporter för de traditionella medierna Radio France Internationale, France 24 TV och Le Figaro.
Vi har talat med den georgisk-franska journalisten Régis Genté om några av de främsta anledningarna till oro i samband med valet till Europaparlamentet: framväxten av extremhögern, oengagerade unga väljare och desinformation. Régis Genté är politisk expert med inriktning på det postsovjetiska området och reporter för de traditionella medierna Radio France Internationale, France 24 TV och Le Figaro.
EESK Info: Tror du att framväxten av högerextrema partier i EU kommer att påverka Europavalets resultat?
Jag är verkligen inte någon expert på extremhögern i EU, men med tanke på hur opinionsmätningarna ser ut i mitt hemland (Frankrike) just nu måste jag medge att extremhögern leder. Valet till Europaparlamentet kan användas av EU:s medborgare som ett politiskt verktyg för att förmedla ett budskap till sina nationella politiker om situationen på hemmaplan. Medborgarna tänker först och främst på det politiska läget på hemmaplan och i andra hand på situationen i Europa. Så svaret är ja, de högerextrema partierna kommer förmodligen att synas i valet, särskilt med tanke på att frågor om suveränitet kontra europeisk integration tar en allt större plats.
Tror du att unga människor har något intresse av att rösta i valet till Europaparlamentet?
På denna fråga tänker jag svara som en vanlig medborgare som bott i ett postsovjetiskt land i 22 år och ofta samtalar med ungdomar i Europa. Enligt vad jag har sett är de inte särskilt intresserade av att gå och rösta. Jag konstaterar samma sak i Georgien, där jag bor. Ungdomarna där är politiserade men stöder varken regeringsvänliga eller oppositionella partier. De vill gärna engagera sig politiskt på hemmaplan, men vägrar att rösta eftersom de inte upplever något av partierna eller deras ledare som representativa för dem själva. Det är en intressant ståndpunkt som jag respekterar, eftersom den kan öppna dörren för en annorlunda politik, en politik som äger rum bortom den representativa demokratin, bortom partierna. Men dessförinnan överlåts det politiska fältet åt politiker och olika politiska krafter... utan ungdomarnas inflytande.
Hur djupt kan desinformation påverka väljarna i det kommande valet till Europaparlamentet?
Desinformation kan bara lyckas om målgruppen är svag – det är vi européer som är måltavla i det här fallet. Rysk desinformation skapar inga nya problem, den använder sig av redan förekommande problem. Vi förstår dessutom alla att våra samhällen just nu genomgår en djup politisk och moralisk kris. Det innebär tyvärr att vi lever under förhållanden som gör det lättare för desinformation att fungera. Men jag tror att vi alla, i egenskap av européer och världsmedborgare, är tillräckligt välutbildade och erfarna för att hantera nyheter på sociala medier. Vi har lärt oss mycket under de senaste tio åren. Vi har blivit lite bättre på att filtrera nyheter på sociala medier, eftersom vi är medvetna om att de används som plattformar för manipulation och falska nyheter. Vi ska helst inte vara alltför pessimistiska, eftersom det är just det som tidigare gjort oss till offer för desinformation. Våra samhällen är inte längre lika naiva, och folk är medvetna om att vissa länder eller politiska aktörer kan använda sociala nätverk för att manipulera den allmänna opinionen. Angående sociala medier tror jag att endast en mindre del av befolkningen egentligen är aktiva. Den största delen av genomsnittsbefolkningen, däribland utbildade människor, är oftast tyst. Och detta stora antal människor tror inte nödvändigtvis på alla galenskaper som skrivs på sociala medier.
Den 20 mars antog EESK en resolution i vilken EU:s medborgare uppmanas att utnyttja sin demokratiska rätt att rösta i det snart förestående valet till Europaparlamentet.
Den 20 mars antog EESK en resolution i vilken EU:s medborgare uppmanas att utnyttja sin demokratiska rätt att rösta i det snart förestående valet till Europaparlamentet.
”Vi har genomlevt svåra tider, men ingen kan förneka att EU även har säkerställt fred, demokrati, ekonomiskt välstånd och sociala framsteg för sina medlemsstater och medborgare. Tack vare EU har vi friheten att arbeta, studera och göra affärer i alla EU-länder”, framhåller EESK i sin resolution.
”Nationalism, populism och nationella lösningar utifrån det egna landets intressen är inte rätt svar. Det är däremot samverkan, samarbete och konvergens”, anser EESK som också betonar att inget EU-land på egen hand kan hantera utmaningar såsom stigande inflation, krig, migration eller klimatkrisen.
Resolutionen antogs vid EESK:s plenarsession i mars efter en debatt på temat ”Valet till Europaparlamentet 2024 ur civilsamhällets perspektiv”, i vilken företrädare för det civila samhället och de nationella ekonomiska och sociala råden i Frankrike och Bulgarien deltog.
Kommittén sade sig vilja mobilisera sitt nätverk bestående av minst 90 miljoner människor i hela EU och se till att EU:s medborgare går till valurnorna för att bestämma vem som ska företräda dem i Europaparlamentet under de kommande fem åren.
EESK:s ordförande Oliver Röpke förklarade inför plenarförsamlingen att de organisationer som EESK:s ledamöter företräder har djupa rötter i det nationella civila samhället: ”Vi kan nå ut till alla, vi kan få människor att rösta, och detta är något vi måste göra. Det är vår moraliska plikt”.
EESK har också inlett ett samarbete med Europaparlamentet för att bidra till ett högre valdeltagande, eftersom valdeltagandet i EU-valet vanligtvis är mycket lägre än vid nationella val, särskilt i vissa medlemsstater.
EESK:s ordförande betonade att demokratin är på tillbakagång runt om i världen och att extra mycket verkar stå på spel i vissa medlemsstater i valet 2024.
”Detta val är inte någon patentlösning på våra problem. Det kommer inte att få våra bekymmer och farhågor att försvinna eller lindra medborgarnas oro, men det är ett legitimt sätt att ge uttryck för våra önskemål, kräva en bättre framtid och ställa makthavarna till svars”, sade Oliver Röpke.
De tre föredragandena för resolutionen, EESK-ledamöterna Christa Schweng, Cinzia Del Rio och Ioannis Vardakastanis, som företräder arbetsgivargruppen, arbetstagargruppen och gruppen för civilsamhällesorganisationer inom kommittén, talade under plenarsessionen och var enade i sin uppmaning till EU:s medborgare att utnyttja sin rösträtt och välja företrädare som står upp för ett enat, demokratiskt, hållbart och socialt Europa.
EESK kommer att anta ytterligare en resolution i juli, i vilken fokus kommer att ligga på det civila samhällets krav på det nyvalda Europaparlamentet och den tillträdande kommissionen. (II)
I ett gemensamt svar på kommissionens beslut att skjuta upp initiativet för vattenresiliens skickade företrädare för EESK, Europaparlamentets vattengrupp och Europeiska regionkommittén ett öppet brev till kommissionens verkställande vice ordförande Maroš Šefčovič med uppmaningen att kommissionen ska anta en övergripande vattenstrategi samtidigt som behovet av en blå giv för EU lyftes fram på nytt.
I ett gemensamt svar på kommissionens beslut att skjuta upp initiativet för vattenresiliens skickade företrädare för EESK, Europaparlamentets vattengrupp och Europeiska regionkommittén ett öppet brev till kommissionens verkställande vice ordförande Maroš Šefčovič med uppmaningen att kommissionen ska anta en övergripande vattenstrategi samtidigt som behovet av en blå giv för EU lyftes fram på nytt.
I brevet återspeglas dessa institutioners gemensamma farhågor med anledning av beslutet att skjuta upp initiativet för vattenresiliens, ett beslut som de anser vara en oroande signal när det handlar om EU:s åtagande att ta itu med de utmaningar på vattenområdet som blir allt vanligare i unionen. De tre institutionerna företräder det civila samhället, medborgarna och det politiska styret på lokal nivå inom EU.
De föreslår en övergripande strategi som bygger på samarbete och som syftar till att beakta vattenproblematiken i all politik för att säkerställa en rättvis tillgång till vatten i samhället för såväl jordbrukare, industri och infrastruktur, samtidigt som hänsyn tas till vattenproblematikens sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter.
Denna förändring syftar till att lägga dagens fragmenterade strategier bakom oss till förmån för en mer övergripande och effektiv fristående vattenstrategi. De tre institutionerna uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med initiativet för vattenresiliens och göra vattenfrågan till en av de främsta prioriteringarna för EU under den kommande mandatperioden (2024–2029).
EESK vill rikta ny uppmärksamhet mot det civila samhällets insatser för att begränsa den tysta epidemin av psykisk ohälsa i EU och har därför publicerat en broschyr med information om ett antal organisationer som ansökt om priset till det civila samhället på temat psykisk hälsa. Här kan du läsa broschyren.
EESK vill rikta ny uppmärksamhet mot det civila samhällets insatser för att begränsa den tysta epidemin av psykisk ohälsa i EU och har därför publicerat en broschyr med information om ett antal organisationer som ansökt om priset till det civila samhället på temat psykisk hälsa. Här kan du läsa broschyren.
Den 4–7 mars stod EESK värd för evenemanget ”Det civila samhällets vecka” för första gången någonsin. I evenemanget deltog över 800 företrädare för ungdomsgrupper och det civila samhällets organisationer för att diskutera det kommande parlamentsvalet och EU:s framtid. Slutsatserna kommer att tas med i en EESK-resolution i juli. Denna resolution kommer att redogöra för vad det civila samhället förväntar sig av Europaparlamentets och kommissionens tillträdande ledarskap.
Den 4–7 mars stod EESK värd för evenemanget ”Det civila samhällets vecka” för första gången någonsin. I evenemanget deltog över 800 företrädare för ungdomsgrupper och det civila samhällets organisationer för att diskutera det kommande parlamentsvalet och EU:s framtid. Slutsatserna kommer att tas med i en EESK-resolution i juli. Denna resolution kommer att redogöra för vad det civila samhället förväntar sig av Europaparlamentets och kommissionens tillträdande ledarskap.
ge medborgarna större makt och möjlighet att samarbeta med EU och utöva sina demokratiska rättigheter,
identifiera och ta itu med hot mot demokratiska värden, såsom desinformation och väljarapati,
samla in rekommendationer från det civila samhället som kan påverka framtida EU-planer.
En första inblick i budskapen från det civila samhällets organisationer till de tillträdande EU-ledarna visar att de framför allt handlar om behovet av lyhörd styrning, inkluderande strategier och en hållbar framtid för alla européer.
Bekämpning av felaktig information
Inför valet till Europaparlamentet uttryckte ungdomsföreträdare och journalister oro över den ohämmade spridningen av felaktig information och den allt djupare polariseringen på nätet. De framhöll även behovet av tydliga rättsliga ramar. Det civila samhället efterlyser samarbete mellan regeringar, skolor och IT-företag för att främja digital kompetens för att på så sätt skapa en kunskapsrik och inkluderande onlinemiljö.
En ekonomi till gagn för människan och miljön
Det civila samhället uppmanar till en övergång från tillväxtcentrerade modeller till holistiska strategier som prioriterar välbefinnande, välstånd och miljöbegränsningar. I linje med detta förespråkade ungdomsorganisationer ett direktiv om företagens hållbarhet och föreslog särskilda skatter på miljöskadliga varor.
Deltagarna betonade också EU:s roll i den digitala omställningen och efterlyste etiskt AI-ledarskap och medborgarutbildning. Dessa åtgärder syftar till att säkerställa ansvarsfull ekonomisk tillväxt och ge medborgarna större makt och möjlighet att navigera i ett föränderligt tekniskt landskap.
Större makt åt ungdomar
Inom det civila samhället betonades det att ungdomar måste ges makt och möjlighet att forma EU:s framtid. Det förespråkades ett ”ungdomstest” på all EU-politik för att bedöma politikens inverkan på yngre generationer. I synnerhet föreslog ungdomsgrupper att det införs ungdomskvoter i valen till Europaparlamentet för att öka ungdomsrepresentationen.
Att stärka demokratin
Deltagarna efterlyste ett mer resilient och inkluderande demokratiskt utövande med strukturerad civil dialog på alla förvaltningsnivåer. Denna dialog, kopplad till kapacitetsuppbyggnad, syftar till att stärka det civila samhället i EU:s kandidatländer och främja en säker och gynnsam miljö för ett handlingskraftigt civilsamhälle i Europa.
Att hitta okonventionella lösningar
Under veckan avslöjades det europeiska medborgarinitiativets styrkor och svagheter. Framgångarna uppskattades, men det råder även frustration på grund av bristande reaktionsförmåga från EU-institutionernas sida. Medborgarinitiativet bör leda till konkreta svar, främja starkare partnerskap och ge medborgarna makt och möjlighet att delta genom utbyte av bästa praxis.
En blick framåt
Dessa rekommendationer kommer att ligga till grund för en kommande EESK-resolution om det civila samhällets förväntningar inför Europaparlamentets och kommissionens nästa mandatperiod. (gb)
