12 juli 2024 

Ingen får lämnas utanför: EU:s åtagande för sällsynta sjukdomar 

15 juli 2024 

Våld mot kvinnor som en människorättsfråga 

18–19 september 2024 

EESK:s plenarsession

Ungdomarna i Albanien kommer att spela en oerhört viktig roll när det gäller att föra landet närmare EU. Deras vilja att driva på för förändring och deras EU-entusiasm underbyggs dock sällan av tillräckliga resurser, så att de på ett meningsfullt sätt kan delta i olika program och projekt och i beslutsfattandet. Det som krävs är en samordning av samtliga berörda parter med särskild inriktning på ungdomar, skriver vår hemliga gäst Dafina Peci, verkställande direktör för Albaniens nationella ungdomskongress. 

Dafina Peci blev verkställande direktör för Albaniens nationella ungdomskongress 2016, efter att ha varit dess ordförande två år i rad. Sedan 2017 har Dafina också undervisat på institutionen för statsvetenskap vid universitetet i Tirana. Hon var medlem i den arbetsgrupp som inrättade det regionala samarbetskontoret för ungdomsfrågor och företrädde därefter Albanien i det regionala samarbetskontorets ledningsgrupp samtidigt som hon var ungdomsföreträdare i dess styrelse. Hon har en kandidatexamen i statsvetenskap och internationella relationer och en magisterexamen i regionalpolitik och säkerhet. Hon har också avslutat en forskarutbildning med inriktning på säkerhet efter konflikter och uppbyggnad av institutioner för fred och medling.

Av Dafina Peci, verkställande direktör, KRK (Albaniens nationella ungdomskongress) 

Unga är viktiga samarbetspartner här och nu, och inte bara i egenskap av framtida ledare. Deras drivkraft, fantasi och vilja att förverkliga bra idéer är avgörande för att föra samhället framåt. Aktivt ungdomsengagemang främjar demokratiska värden, sociala framsteg och personlig utveckling, och ger beslutsfattarna fördjupad kunskap om problem de måste ägna sig åt. 

Unga i Albanien förhåller sig mycket entusiastiskt till EU-integrationen, men denna entusiasm bygger inte på gedigen information, kunskap eller möjligheter att delta. 

Albanien skulle tjäna stort på att ge ungdomar möjlighet att delta på ett meningsfullt sätt i program och projekt. Det skulle hjälpa unga albaner att formulera sina behov och prioriteringar och vidta åtgärder för att åstadkomma de förändringar de önskar se. 

Albaniens nationella ungdomskongress har i sitt arbete med ungdomsengagemang fokuserat på att förstå i vilken mån aktivism inom det civila samhället och ungdomars deltagande har förändrat samhället. För att stärka ungas insatser och deltagande med anledning av Albaniens EU-integrationsprocess är det absolut nödvändigt att vi på allvar beaktar de lärdomar som dragits, och det med avstamp i starka partnerskap som prioriterar unga, investerar i unga som en värdefull tillgång och främjar större synergieffekter mellan alla berörda parter. Enligt min mening är detta helt avgörande. 

Partnerskap med unga och det civila samhället kan ge skjuts åt EU-integrationen i Albanien

Utöver att det är till dem vi ställer vårt hopp, är unga även de främsta aktörerna för förändring och hjälper Albanien att komma vidare – inte bara i riktning mot en bättre framtid utan även för bästa möjliga nutid. Unga besitter mod, ideal och vilja att förverkliga de mest ofattbart komplicerade koncepten. Tonåringars aktiva deltagande i samhället gynnar inte bara deras personliga och sociala utveckling, utan främjar även ett mer demokratiskt samhälle och ger beslutsfattarna värdefulla infallsvinklar till en rad frågor och tendenser som måste bemötas. Det vore ytterst fördelaktigt för Albanien att främja ungas egenmakt och engagemang genom att de ges möjlighet att delta på ett meningsfullt sätt i verksamhet och program som tillgodoser deras behov och mål. 

Deltagande är inte bara ett grundläggande människorättsligt koncept, utan är också ett sätt att i praktiken främja ett aktivt medborgarskap för alla. Att gå och rösta och att ställa upp som kandidat i val är avgörande aspekter av det demokratiska deltagandet, men ungas deltagande i vardagslivet består av så mycket mer än det. Förutsättningarna för ett aktivt medborgarskap utgörs av t.ex. rätten och möjligheterna att delta, men vilar också på tillgången till medel, utrymme, verktyg och, när så krävs, ekonomiskt stöd. Detta för att kunna påverka beslutsfattandet och delta i åtgärder och verksamhet som stärker och stöder samhället och gör det mer motståndskraftigt. 

I detta hänseende är det viktigt att utvidga nätverken för organisationer i det civila samhället så att fler möjligheter att involvera och ge egenmakt åt ungdomar tillhandahålls. Inom det civila samhällets organisationer kan man arbeta med att hitta bästa praxis, lära av varandra, utbyta information och upptäcka nya idéer, och detta genom att samarbeta, bygga nätverk och skapa synergieffekter. Det gör det dessutom möjligt för dem att dra nytta av ytterligare finansiering på de områden där deras arbete överlappar och att samordna politik och program. Unga ges också egenmakt genom det arbete som utförs av organisationer i det civila samhället, vilket samtidigt bidrar till att stärka representationen och deltagandet av grupper av unga i samhället. 

Genom att slå in på en väg med social, kulturell och ekonomisk utveckling i syfte att utnyttja den potential och innovation som unga kan tillföra det albanska samhället hoppas jag att denna utvidgning tar form och blir ett slags upprop som manar unga och det civila samhället till aktivism. 

Vägen framför oss är lång och många insatser återstår för att stärka ungas meningsfulla aktiva deltagande, representation och ledarskap i samhället. Att involvera ungdomar bör också innebära att man skapar, och ger unga företräde till, utrymmen där de ges tillgång till information och möjligheter till dialog och kunskapsutbyte med andra unga, berörda parter och beslutsfattare.

EU:s ungdomstest är ett verktyg som syftar till att garantera att ungdomar deltar mer i beslutsfattandet. Ansökningsperioden till EESK:s upplaga av EU:s ungdomstest har just löpt ut, och ordföranden för EESK:s ungdomsgrupp, Katrīna Leitāne, berättade för oss vad testet skulle innebära för de ungdomsorganisationer som valts ut att delta i EESK:s arbete.

Av Katrīna Leitāne, ordförande för EESK:s ungdomsgrupp

Ungdomars intressen är underrepresenterade i det globala beslutsfattandet, men ungdomar är redo, villiga och kapabla att bidra. Att inkludera ungdomars perspektiv i EESK:s verksamhet kommer att leda till en mer representativ och resilient EU-politik. I egenskap av den främsta mötesplatsen för det civila samhället inom EU bör EESK vara den EU-institution som gör ungdomars röster hörda. 

Under ett antal år har EESK arbetat med frågan om hur ungdomars åsikter kan få större genomslag i kommittén arbete och i EU:s beslutsprocess. EESK:s ungdomsgrupp inrättades för ett år sedan för att formalisera ungdomars deltagande. Genom yttrandet ”EU:s ungdomstest”, som offentliggjordes i september 2022, blev EESK den första EU-institution som åtog sig att genomföra detta ungdomstest. I april 2024 tog EESK ytterligare ett stort steg framåt genom att godkänna metoden för att tillämpa EU:s ungdomstest inom EESK. 

EU:s ungdomstest är ett verktyg som syftar till att stärka ungdomars deltagande och till att ungdomars perspektiv beaktas i beslutsfattandet. Det omfattar samråd, konsekvensbedömning och åtgärder för att begränsa eventuella negativa effekter. Inom EESK innebär detta att ungdomsföreträdare kommer att samarbeta med EESK:s ledamöter under utarbetandet av vissa yttranden. Rent konkret kommer ungdomsföreträdare att delta i sammanträden och hearingar, lämna skriftliga bidrag och eventuellt följa upp yttrandenas genomslag. En ungdomsföreträdare per yttrande kommer att arbeta på alla berörda ungdomsorganisationers vägnar. 

Initiativet befinner sig för närvarande i genomförandefasen. I juni i år kunde ungdomsorganisationer ansöka om att delta och EESK mottog över 100 ansökningar. De ungdomsorganisationer som väljs ut kommer regelbundet att informeras om nya kommande yttranden och tillfrågas om de vill arbeta med ett visst yttrande. Sektionernas och CCMI:s presidier kommer i slutändan att besluta om vilka yttranden som ska gå genom EU:s ungdomstest inom EESK. 

Erfarenheterna från ett mycket framgångsrikt pilotprojekt har hjälpt ungdomsgruppen att lägga grunden till denna metod. EESK:s samtliga sektioner och CCMI valde ut ett yttrande vardera och lyckades involvera totalt 20 ungdomsföreträdare. Ämnena för dessa yttranden varierade, från den europeiska planeringsterminen till försvaret av demokratin. 

EESK:s ungdomsgrupp arbetar med att försöka hitta det bästa sättet att på ett meningsfullt sätt involvera olika ungdomsorganisationer. Nästa steg blir nu att börja tillämpa initiativet och regelbundet se över och förbättra det under resans gång!

Vill du veta mer? Då hittar du ytterligare information på vår webbplats för EU:s ungdomstest inom EESK. Du kan också skicka ett mejl till sekretariatet på youtheesc@eesc.europa.eu. 

Av EESK:s arbetstagargrupp 

Det finns för närvarande över 1 200 europeiska företagsråd i stora multinationella företag. Dessa organ kan användas för att säkerställa demokrati på arbetsplatsen, eftersom de har rätt att få information från företagets centrala ledning om gränsöverskridande frågor som de även kan yttra sig om. Dessa frågor berör bland annat det nuvarande ekonomiska och finansiella läget och den sannolika utvecklingen när det gäller arbetstillfällen, investeringar och nya arbetsmetoder. De europeiska företagsråden saknar rätt att förhandla fram avtal. 

De europeiska företagsråden ökar i betydelse eftersom företagens beslut, som främst fattas vid huvudkontoret, genomförs överallt i bolaget. Råden hjälper arbetstagarföreträdarna att bättre förstå företagens beslut. Lämplig information och samråd kan även hjälpa ledningen att utforma sina beslut så att de genomförs på ett smidigt sätt i alla länder. 

Det finns dock belägg för allvarliga brister i det nuvarande direktivet om europeiska företagsråd (från 2009) och dess genomförande. En avgörande aspekt är att många europeiska företagsråd inte har möjlighet att vända sig till domstol om deras rättigheter kränks. En analys av tidigare rättsliga förfaranden och avgöranden visar att det råder viss rättsosäkerhet, särskilt när det gäller definitionerna av ”information”, ”samråd”, ”gränsöverskridande” och ”sekretess”, samt de europeiska företagsrådens rätt att anlita experter (t.ex. juridiska biträden eller fackliga företrädare). Dessutom finns det flera föråldrade bestämmelser som måste anpassas till det nuvarande globala läget. 

Företagen och deras arbetskraft står inför mångfasetterade utmaningar: digitalisering, åtgärder mot klimatförändringar, demografiska utmaningar och kompetensutveckling. Sådana förändringar kan vara störande och påverka konkurrenskraften, den sociala tryggheten och arbetstagarnas produktivitet inom ett företag. Vetenskaplig forskning visar att ändamålsenlig rätt till information, samråd och/eller arbetstagarinflytande ökar hållbarheten i företagens beslut och företagens konkurrenskraft, vilket i sin tur tyder på att europeiska företagsråd kan spela en avgörande roll i genomförandet av en rättvis omställning. 

En översyn av direktivet är därför nödvändig för att säkerställa rättssäkerhet och välfungerande europeiska företagsråd. Ett snabbt och smidigt genomförande av översynen av direktivet bör avhjälpa de befintliga bristerna och göra de europeiska företagsråden rustade för framtiden. EESK:s yttrande innehåller en bedömning av kommissionens förslag och ett antal konkreta förslag till lagstiftarna om hur direktivet kan förbättras ytterligare.

EESK har lanserat ett nytt program för att vidareutveckla sina förbindelser med de nationella ekonomiska och sociala råden. Detta initiativ syftar till att möjliggöra ett mer regelbundet utbyte i fråga om prioriterade frågor, planerade yttranden och rapporter samt bästa praxis.

Det första utbytet ägde rum i mars i Frankrike när ordföranden för EESK:s ungdomsgrupp Katrīna Leitāne besökte Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor under två dagar för att diskutera ungdomspolitik. Vad blev resultatet? Nya idéer för att främja ungdomsagendan på EU-nivå och nationell nivå och integrera ungdomars förväntningar i EESK:s verksamhet och samtidigt en möjlighet att träffa nya kollegor som arbetar med samma frågor i en medlemsstat. 

I denna video delar Katrīna Leitāne med sig av sina intryck från sitt arbetsbesök och det givande utbyte hon hade med Frankrikes råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor. 

Du hittar mer information om utbytesprogrammet på vår webbplats. 

Du kan också få mer information genom att skicka ett mejl till sekretariatet för kontakter med de nationella ekonomiska och sociala råden och det civila samhället (EESC-ESCS-relations@eesc.europa.eu).

EESK har betonat vikten av att införliva ungdomsperspektiv i EU:s politik och uppmanat ungdomsorganisationer att delta i EESK:s ungdomstest, ett initiativ för att ungdomar ska få större gehör i beslutsfattandet. 

EESK uppmuntrade nyligen ungdomsorganisationer att ansöka om deltagande i EESK:s ungdomstest före den 30 juni 2024. Organisationer vars ansökan beviljats kommer att få välja yttranden som de vill påverka, delta i sammanträden och hearingar och lämna skriftliga bidrag. Organisationer kan delta om de är demokratiskt etablerade och upprätthåller principerna i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och om deras verksamhetsgrenar eller beslutsfattande organ leds av ungdomar. 

Under det senaste året har EESK testat denna strategi som gör det möjligt för ungdomsföreträdare i hela Europa att bidra till diskussioner om viktiga frågor såsom demokrati, den gemensamma jordbrukspolitiken eller ungdomars deltagande i förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Efter en framgångsrik pilotfas bestämdes det att projektet skulle bli ett permanent verktyg, och EESK uppmanar nu andra EU-institutioner att vidta liknande åtgärder. 

Ungdomsföreträdare som nyligen uttryckte sig i en plenardebatt sade sig vara nöjda med detta initiativ, som säkerställer deras inflytande utöver traditionellt ungdomscentrerade ämnen som klimatkrisen. 

EESK:s ordförande Oliver Röpke beskrev initiativet som ett mycket viktigt politiskt åtagande och betonade behovet av ett ständigt ungdomsengagemang i EU:s beslutsprocess. Enligt honom bör inte demokratiska val vara ungdomarnas enda möjlighet att göra sig hörda. Tack vare ungdomstestet kan de regelbundet bidra till EU:s politik. 

Katrīna Leitāne, ordförande för EESK:s tillfälliga ungdomsgrupp, kommenterade framstegen när det gäller att införliva ungdomarnas perspektiv i EU:s beslutsfattande. Hon påpekade att ungdomstestet är ett levande dokument som kommer att anpassas med tiden. Elias Dray, vice ordförande för Europeiska ungdomsforumet, lovordade EESK för dess ledarskap och uppmuntrade ungdomsorganisationerna att ansluta sig till initiativet så att de kan påverka framtida EESK-yttranden. 

Även Albaniens barn- och ungdomsminister Bora Muzhaqi deltog i EESK:s plenarsession. Beslutsfattarna i hennes land strävar efter att göra Albanien till en förebild på det ungdomspolitiska området och visar värdet av att ha myndighetspersoner som är särskilt ansvariga för ungdomsfrågor. ”Jag tror verkligen att vårt arbete med och för ungdomar i dag förbereder dem för framtiden ... Vi ger dem möjligheten att sätta sin prägel på dagens värld och se till att de ärver en hållbar planet med ekologisk mångfald.”

EESK:s utmärkta arbetsförbindelser med Albanien visar på att gränsöverskridande partnerskap spelar en viktig roll när det gäller att främja ungdomars deltagande på alla förvaltningsnivåer.

EESK driver detta initiativ sedan september 2022, då kommittén antog ett yttrande om EU:s ungdomstest. Även genom andra pågående insatser, bland annat det årliga evenemanget ”Ditt Europa, din mening!”, ger kommittén prov på sitt ständiga engagemang för att öka ungdomars deltagande i EU:s beslutsprocess. 

Årets rekommendationer från evenemanget, som hölls i mars 2024, riktar sig till de tillträdande EU-ledarna och finns tillgängliga online. (ks)

Kommissionen har föreslagit målet att minska utsläppen av växthusgaser med 90 % senast 2040, med siktet inställt på klimatneutralitet senast 2050. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ställde sig bakom detta mål vid plenarsessionen i maj och betonade att det är förenligt med de vetenskapliga rekommendationerna om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader Celsius. 

Genom att ge sitt stöd framhäver EESK vikten av att alla drar sitt strå till stacken i de globala klimatinsatserna samtidigt som man värnar den europeiska industrins konkurrenskraft under omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. Teppo Säkkinen, föredragande för yttrandet ”EU:s klimatmål för 2040”, betonade behovet av ett koldioxidfritt elsystem senast 2040 i syfte att påskynda minskningen av koldioxidutsläpp från industri, transport och byggnader, och förespråkade att verkliga utsläppsminskningar ska uppnås genom utfasning av fossila bränslen. 

EESK varnar för riskerna med ett alltför stort beroende av koldioxidupptag, på grund av risker såsom skogsbränder och skadegörare, och efterlyste ett välavvägt förhållningssätt till utsläppsminskningar och koldioxidupptag. När EU:s klimatpolitik går in i nästa fas bör den inriktas på investeringar samt på att skapa en robust ekonomi, förbättra energisäkerheten och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet. Uppnåendet av målet om en utsläppsminskning på 55 % senast 2030 och genomförandet av 55 %-lagstiftningen är avgörande i detta sammanhang. 

EESK efterfrågar att elproduktionssektorn ska vara koldioxidfri senast 2040 och att även uppvärmning och kylning ska ske koldioxidfritt därefter. Tillgång till ren energi till ett överkomligt pris är grunden för utfasningen av fossila bränslen inom industrin, byggnader och transport. 

EESK föreslår även ett utsläppsminskningsmål för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, som utarbetas genom dialog med jordbrukare och andra berörda parter i syfte att säkerställa livsmedelstryggheten och som tar EU:s olika naturförhållanden i beaktande. 

Allmänhetens stöd och berörda parters engagemang är avgörande för att uppnå målet för 2040. EESK efterfrågar därför en bred dialog vid fastställandet av målen och utvecklingen av politiken med bland annat arbetsmarknadens parter, det civila samhället och medborgarna. 

Med anledning av utarbetandet av lagstiftningsförslaget avseende målet för 2040 inom EU betonar EESK behovet av en omfattande konkurrenskraftskontroll i förhållande till andra större ekonomier för att värna EU:s globala konkurrenskraft och industriella bas samtidigt som höga miljömässiga och sociala standarder upprätthålls. (ks)

Vid sin plenarsession i maj antog EESK två yttranden i vilka kommittén betonade den avgörande roll som sammanhållningspolitiken, EU:s främsta finansieringsinstrument för regional utveckling, kommer att spela i samband med framtida utvidgningar. Kommittén anser bland annat att efterlevnadsverktyg bör inkluderas i anslutningsfördragen för att komma till rätta med eventuella utmaningar efter anslutningen, till exempel utvandring och bristande respekt för rättsstatsprincipen. 

I sina senaste rekommendationer betonade EESK vikten av att inkludera och stärka organisationerna i det civila samhället, så att sammanhållningsfonderna används på ett ändamålsenligt sätt. Det är genom att titta närmare på resultaten på det regionalpolitiska och sociala planet som vi kan bedöma om sammanhållningspolitiken är framgångsrik eller ej, inte genom att bara mäta omfattningen av de ekonomiska investeringarna. Det är viktigt att stärka den offentliga förvaltningen för att uppnå sammanhållning. 

Under den diskussion som ägde rum under plenarsessionen med Elisa Ferreira, kommissionsledamot med ansvar för sammanhållning och reformer, och Europeiska regionkommitténs ordförande Vasco Alves Cordeiro framhölls vikten av föranslutningsstöd och åtgärder för att stärka organisationerna i det civila samhället. 

EESK:s ordförande Oliver Röpke och andra talare betonade behovet av en stark sammanhållningspolitik för att ta itu med utmaningarna i samband med EU:s utvidgning och förhindra ett splittrat EU. Att skräddarsy stödet till kandidatländernas regioner är av avgörande betydelse för freden och välståndet. Andra viktiga rekommendationer handlade om att satsa mer på utbildning, involvera organisationerna i det civila samhället och tillämpa särskilda mekanismer för länder såsom Ukraina. 

EESK noterade också de mer övergripande konsekvenser som utvidgningen kommer att få för EU:s nuvarande medlemsstater och betonade behovet av ytterligare stöd till de regioner som påverkas. I den nionde sammanhållningsrapporten framhålls vikten av anpassning till nya utmaningar genom att investera i små och medelstora företag, stärka den lokala förvaltningen och verka för att underrepresenterade grupper ges tillträde till arbetsmarknaden. En dynamisk sammanhållningspolitik är av avgörande betydelse för att frigöra EU:s ekonomiska potential, så att de nya medlemsstaterna kan integreras på ett effektivt sätt. (tk)