Ansökningar till partnerevenemangen kan skickas in 4–17 mars, och evenemangen äger rum 29 maj–1 september.

Varje år åtföljs EU:s gröna vecka i och utanför Europa av hundratals partnerevenemang som anordnas av olika institutioner, icke-statliga organisationer, näringslivsföreträdare, den akademiska världen, skolor samt lokala, regionala och nationella förvaltningar, m.fl.  

Temat för 2024 års partnerevenemang kommer att vara vattenresiliens. Målet är att uppmuntra till en EU-omfattande diskussion om vattenfrågan i EU i dag och i framtiden, med tonvikt på att främja medvetenhet och positiva, samarbetsinriktade lösningar.  

Alla typer av evenemang är välkomna, från workshoppar och offentliga diskussioner till utställningar och medvetandehöjande evenemang för familjer. Aktiviteterna kan äga rum på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå. Mer information och en tidsplan hittar du här. 

Eftersom en blå giv för EU är ett av EESK:s flaggskeppsinitiativ är valet av detta tema för partnerevenemangen ett bra tillfälle att informera om de förslag som lades fram i EU:s förklaring om den blå given från oktober 2023, där man efterlyser en ny och ambitiös vattenstrategi för Europa, i likhet med EU:s gröna giv.  (gb)

EU:s konkurrenskraft halkar efter och EU måste snabbt åtgärda den inre marknadens svagheter på ett sätt som gynnar både näringslivet och allmänheten.

Under EESK:s plenarsession i januari hölls en debatt om EU:s konkurrenskraft och den inre marknadens framtid. Det yttrande som debatterades har utarbetats på begäran av det belgiska ordförandeskapet, som lovat att använda sina sex månader till att driva frågor om konkurrenskraft och den inre marknaden. Yttrandet kommer även att bidra till arbetet med Enrico Lettas högnivårapport om den inre marknadens framtid, som ska läggas fram för Europeiska rådet i mars.

I sitt yttrande betonar EESK att den inre marknaden nu måste leva upp till nya utmaningar i en helt annan värld än den för vilken den skapades på 1990-talet. EU står nu inför flera olika svårigheter: att upprätthålla lika konkurrensvillkor och samtidigt bidra till den gröna omställningen genom särskilt stöd till industrin, att behålla arbetstillfällen inom EU och samtidigt se till att företagen inom EU förblir konkurrenskraftiga, att säkra tillgången till råvaror och samtidigt upprätthålla arbets- och miljönormer.

Så här sade föredraganden Sandra Parthie: ”Den inre marknaden har bidragit till att göra EU till ett av de främsta handelsblocken i världen, men EU:s maktposition håller på att försvagas. I vårt yttrande föreslår vi att vi utvecklar en europeisk industripolitik som inte är summan av tjugosju nationella industripolitiker, utan snarare en europeisk helhetssyn på vår industriella potential”.

Under debatten sade även Markus Beyrer, generaldirektör för Business Europe: ”Det är något fel med konkurrenskraften i EU. Vi halkar efter våra globala konkurrenter. Men med hjälp av den inre marknaden kan vi komma till rätta med problemet. Målet är att skapa den marginal vi behöver för att finansiera den europeiska modellen såsom vi känner den, även i socialt hänseende”.

Ludovic Voet, förbundssekreterare för Europeiska fackliga samorganisationen, betonade att EU:s sociala kontrakt utgör grunden för den inre marknaden och att detta sociala kontrakt måste stärkas: ”I vårt konkurrenspräglade system måste företagen betala rimliga löner och erbjuda goda arbetsvillkor utan att skada miljön. EU måste fortsätta driva den rättvisa gröna omställningen framåt”.

EESK:s yttrande innehåller ett förslag om att utse en kommissionsledamot med ansvar för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i nästa kommission, kopplat till en femårsplan för att utveckla säkra, högkvalitativa och hållbara tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Dessa tjänster, som står för 25 % av EU:s BNP och 20 % av EU:s totala sysselsättning, omfattar nyckelsektorer som transport, energi, kommunikationer samt tillgången till vatten och sanitet och är även mycket viktiga för hälso- och sjukvården och den sociala tjänstesektorn. (dm)

Av EESK:s arbetstagargrupp

Medborgarnas och arbetstagarnas välbefinnande och intressen bör alltid stå i centrum för det politiska beslutsfattandet. Den mänskliga dimensionen är viktig och måste tas hänsyn till om vi vill skapa anständiga levnadsvillkor för EU:s befolkning. Genom att föra en politik som skapar anständiga villkor för alla ökar vi förtroendet för nuvarande och framtida politiska åtgärder, ser till att de får ett positivt mottagande och motarbetar den folkliga desillusion som högerpopulism och extremism livnär sig på.

Denna föresats ligger till grund för Arbetstagargruppens prioriteringar för 2023–2025, där vi tydligt uppmanar framtida EU-ledare att satsa på en progressiv politik med en mer social och mänsklig dimension. EU:s medborgare och arbetstagare har fått betala hela priset för upprepade kriser i flera årtionden. Nu hoppas vi att EU-debatten skiftar tillbaka till politikens främsta ändamål: sociala framsteg.

Våra prioriteringar formar arbetstagargruppens vision om en union som inte bara är social och hållbar utan också upprätthåller rättsstatsprincipen och värnar de mänskliga rättigheterna, jämställdhet, solidaritet och mångfald. Vi behöver en union som prioriterar kampen mot orättvisor, fattigdom och klimatförändringarna, genomför en rättvis grön och en rättvis digital omställning och erbjuder anständiga arbetsvillkor för alla. På så sätt kan vi stärka demokratin, samhället och varje enskild individ i EU. Vi hoppas att denna vision snart kan bli verklighet.

Vid sin plenarsession i januari diskuterade Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) klimatförändringarnas och miljöförstöringens inverkan på fred, säkerhet och försvar. Kommittén framhåller det akuta behovet av att investera i att bygga upp motståndskraftig beredskap inför dessa globala utmaningar.

Med tanke på att EU-projektets grundläggande uppdrag är att främja och bevara freden måste Europa intensifiera sina fredsbyggande insatser.

I yttrandet betonar EESK att arbetet för fred är oupplösligt förbundet med bevarandet och främjandet av grundläggande rättigheter och av demokratin. Kommittén ståndpunkt är därför att det är absolut nödvändigt att fortsätta att integrera kopplingen mellan klimat och säkerhet i EU:s utrikespolitik. Detta bör ske genom att det skapas proaktiva gränssnitt mellan de institutioner som ansvarar för yttre förbindelser, den inre sammanhållningen i unionen och medlemsstaternas säkerhets- och försvarstjänster. Begreppet ”kopplingen mellan klimat och säkerhet” avser inverkan av både klimatförändringar och miljöförstöring på fred, säkerhet och försvar.

Ozlem Yildirim, EESK-ledamot och föredragande för yttrandet, sade: ”EESK föreslår också konkreta åtgärder för att man ska kunna agera på ett förutseende och effektivt sätt, i synnerhet genom att investera i motståndskraftig beredskap, förbereda beslutsprocesser inför framtida spänningar och framför allt fastställa en ordentlig strategi i denna fråga på EU-nivå. Ett snabbt och effektivt fullgörande av alla parters klimatåtaganden har också en stark förebyggande effekt!”

I kommissionens förslag redogörs för kopplingen mellan klimat och säkerhet. Dock återges enligt EESK inte det geografiska, politiska och militära sammanhanget – man går inte in på att denna koppling är stadd i förändring, och att situationen i själva verket kommer att förvärras och kan ge upphov till allvarliga spänningar mellan medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna måste föra en särskild, ständig dialog om kopplingen mellan klimat och säkerhet. (at)

EESK stöder kommissionens förslag om ett huvudkontorsbaserat skattesystem för att stimulera småföretagens tillväxt i EU. I sitt rådgivande yttrande förespråkar kommittén ytterligare åtgärder och betonar behovet av fördjupat samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och företrädare för mikroföretag samt små och medelstora företag, så att förslaget kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt och fler får kännedom om de nya reglerna.

Hela 99,8 % av alla företag i den icke-finansiella företagssektorn i EU är små eller medelstora företag som står för en stor del av den totala sysselsättningen (66,6 %) och det mervärde som skapas (56,8 %). Kommissionens förslag om ett huvudkontorsbaserat skattesystem ingår i det mer övergripande stödpaketet för små och medelstora företag och syftar till att minska regelbördan och förenkla skatteförfarandena för dessa företag. Förslaget riktar sig till små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet via fasta driftställen. Kommittén betonar att förslaget måste antas så snart som möjligt för att få fart på tillväxten inom mikroföretag samt små och medelstora företag. Förslaget som syftar till minskade kostnader ligger i linje med EESK:s mål att främja ett företagsklimat som kännetecknas av långsiktig BNP-tillväxt och ökad sysselsättning.

EESK ställer sig bakom strategin att inledningsvis begränsa tillämpningsområdet till att endast omfatta mikroföretag samt små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet via fasta driftställen men föreslår att förslaget i samband med den planerade efterhandsbedömningen efter fem år utvidgas till små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet genom dotterbolag, så att fler företag omfattas av dessa bestämmelser. EESK noterar att förslaget om ett huvudkontorsbaserat skattesystem och förslaget om ett regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa kompletterar varandra, men anser det vara viktigt att se till att det inte skapas olika rättsliga ramar runt om i EU. För att det huvudkontorsbaserade skattesystemet ska bli framgångsrikt krävs samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. EESK efterlyser ett sådant samarbete, så att systemet kan genomföras på ett korrekt sätt. Kommittén uppmanar också medlemsstaterna att snabbt uppdatera sina it-system och verka för att mikroföretag samt små och medelstora företag får kännedom om systemet. (tk)

Konkurrenskraft, små och medelstora företag och social delaktighet är centrala inslag i det belgiska ordförandeskapets program. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) lägger fram politiska rekommendationer om förhållandet mellan ekonomisk styrning, långsiktig tillväxt för alla och hållbar säkerhet samt om den sociala ekonomins kraft när det handlar om att bekämpa fattigdom och social utestängning.

Under första halvåret 2024 innehar Belgien för trettonde gången ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. Ordförandeskapets prioriteringar diskuterades under två debatter i samband med EESK:s plenarsession i januari.

EESK:s ordförande Oliver Röpke lovordade ordförandeskapet för att det inkluderar arbetsmarknadens parter i sitt arbete. Belgiens ordförandeskap äger rum i slutet av EU:s institutionella cykel, vilket innebär att landet måste hantera lagstiftningskompromisser och vägleda Europeiska rådet inför och under valet till Europaparlamentet.

Belgiens vice premiärminister, David Clarinval, redogjorde för ordförandeskapets synpunkter på reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, skyddet för egenföretagare och EU:s industripolitik. Genom att begära 13 rådgivande yttranden från EESK strävar ordförandeskapet efter att bidra till diskussionerna om den strategiska agendan för 2024–2029. En interinstitutionell förklaring i april kommer att vara inriktad på EU:s framtida sociala agenda. Ordförandeskapets prioriteringar omfattar bland annat en grön och social omställning samt åtgärder mot klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Dess betoning på rättvis arbetskraftsrörlighet och ett hållbart socialt skydd är en central fråga i EESK:s dialog med arbetsmarknadens parter. Att stärka den europeiska konkurrenskraften, stödja små och medelstora företag och främja en balanserad handelspolitik för Europa i världen kommer att vara centrala fokusområden. (tk)

Gränsöverskridande energiflöden är avgörande för leveransen av el och gas till EU:s medlemsstater. Detta innebär att energiinfrastrukturen måste uppgraderas genom att länder som gränsar till varandra länkas samman för att öka unionens kapacitet för hållbar energi.

EESK:s budskap var mycket tydligt i det yttrande som utarbetats på begäran av det belgiska rådsordförandeskapet och som antogs vid plenarsessionen den 18 januari 2024.

EU bör framför allt prioritera nätutbyggnaden. Det krävs också mycket omfattande investeringar för att stimulera ekonomin och skapa högkvalitativa arbetstillfällen som respekterar miljön inom EU.

”Vi inom EESK anser att det är oerhört viktigt att få till stånd en strukturell förändring av vårt energisystem om vi ska lyckas med den gröna omställningen och bli strategiskt oberoende på energiområdet”, sade EESK:s ordförande Oliver Röpke under den debatt som hölls i samband med att yttrandet antogs.

Belgiens energiminister Tinne Van der Straeten betonade att omställningen till ren energi för att komma till rätta med klimatförändringarna nu är ett måste för ekonomin och säkerheten. Med hjälp av sammanlänkningar skapar vi ett mer flexibelt system som kan balansera geografiska variationer i vind- och solenergiproduktionen.

”EU:s ambitioner när det handlar om förnybar energi går för närvarande längre än unionens infrastrukturplaner, så vi behöver snabbt få denna transeuropeiska infrastruktur på plats. Och den måste vara kostnadseffektiv, säker, hållbar och flexibel”, sade hon. (mp)