Från Andres Barceló Delgado

Även om industrin aldrig planerade att lämna Europa är verkligheten att EU-institutionerna sedan valet till Europaparlamentet 2024 har kommit fram till en tydlig slutsats: utan en stark industri kan Europa inte säkra strategiskt oberoende eller uppnå ekonomins grundläggande konkurrenskraft. En stark industriell bas är absolut nödvändig, inte bara för högkvalitativa arbetstillfällen för européerna, utan även för framsteg, innovation och tjänster med högt mervärde.

Som svar på levnadskostnadskrisen har EESK lanserat ett initiativ – ett övergripande yttrande – som tar itu med krisen inom olika politikområden och erbjuder riktade rekommendationer till beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå. Som en del av detta har EESK: s utskott för studie av industriell omvandling (CCMI) nollställt frågan om återindustrialisering som en nyckelstrategi för att bidra till att motverka effekterna av levnadskostnadskrisen på Europas medborgare och företag.

I vårt yttrande " Återindustrialisering av Europa – möjligheter för företag, anställda och medborgare i samband med levnadskostnadskrisen ", som ska antas vid EESK: s plenarsession i juni, framhålls den avgörande roll som återindustrialiseringen måste spela för att förbättra situationen för enskilda personer och företag i hela Europa.

De viktigaste slutsatserna i yttrandet är följande:

Vi välkomnar kommissionens initiativ att lansera en "konkurrenskraftskomass", men vi efterlyser tydliga riktmärken och resultatindikatorer för att se till att dessa insatser inte bara finns på papper utan förverkligas.

På energiområdet (som för närvarande hämmar den europeiska industrin och ekonomin i stort) efterlyser vi snabba åtgärder, både på kort och lång sikt, för att säkerställa säker, stabil och förutsägbar energi till priser som gör det möjligt för företagen att vara konkurrenskraftiga och som inte belastar hushållen.

Strategiskt oberoende måste stå i centrum för återindustrialiseringsprocessen och måste gynna inte bara de direkt berörda företagen utan även hela värdekedjan. Den europeiska industrin står inför brist på kvalificerad arbetskraft, och därför efterlyser vi minskad byråkrati och effektivare EU-lagstiftning för beviljande av arbetstillstånd. Vi vill inte "importera" billig arbetskraft, utan snarare locka kvalificerad arbetskraft som kommer att berika det europeiska samhället.

Industripolitikens mål måste vara att återställa EU: s attraktionskraft och återigen göra den till en gynnsam miljö för industriella investeringar, genom att utnyttja rättssäkerheten, arbetstagarnas kompetens och naturligtvis fördelarna med den inre marknaden.

Den sociala dialogen måste integreras fullt ut i återindustrialiseringsprocessen, eftersom den inte bara påverkar stora företag utan även små och medelstora företag, som utgör de allra flesta europeiska företag.

Det finns dock en fråga som är särskilt känslig i vissa sociala och politiska grupper: förenkling av byråkratin. Enligt ordföranden för Arbetsgivargruppen vid EESK, Stefano Mallia, innebär förenkling inte avreglering. Det handlar inte om att avveckla den gröna given eller viktiga sociala skyddsåtgärder... Det handlar om att undanröja byråkrati som inte gynnar någon. "

Som alltid är skenet i detalj. men långt ifrån att motverkas måste vi fördjupa återindustrialiseringsprocessen, som kommer att inbegripa investeringar i hela kedjan, från offentliga investeringar i infrastruktur till företagsinvesteringar i industrin, främjande av arbetstillfällen av hög kvalitet, främjande av livslång omskolning, upprätthållande av de sociala normer som står i centrum för EU: s regelverk samt främjande av företagsinnovation som ett sätt att kontinuerligt förbättra och utveckla tjänster med högt mervärde.

Detta är ingen lätt uppgift, men jag är fast övertygad om att en stark industri som är etablerad i hela EU kan vara en av de viktigaste drivkrafterna för att förbättra den europeiska ekonomins konkurrensställning och avsevärt förbättra situationen för européerna och deras familjer.