”För många var vi den enda källan till personlig skyddsutrustning”

Det var mycket svårt att komma över personlig skyddsutrustning i Sverige när kulturcentrumet Blivande, den svenska vinnaren av priset för medborgerlig solidaritet, tog hjälp av sina medlemmar för att tillverka skyddsrockar, munskydd och visir till de personer som riskerade sina liv i kampen mot covid-19. Medgrundaren Hampus Lindblad berättar hur projektet tog sin början i ett vanligt samtal med en annan medlem.

Vad fick er att starta projektet eller initiativet?

En sen kväll tidigt i april när jag höll på att stänga huset för dagen stötte jag på en av våra medlemmar, konstnären Olle Bjerkås, som arbetade på en tidig prototyp för ett skyddsvisir. Vi började prata och bestämde oss för att förena våra krafter. Nästa dag utökade vi verksamheten till de långärmade skyddsrockar som var enklare att massproducera och behövdes så väl vid den tiden.

Hur har projektet tagits emot? Har ni fått någon återkoppling från dem som ni har hjälpt?

Alla har varit extremt tacksamma och inte sällan rörda till tårar. En chef för ett vårdhem hade skickat sin man (som var i en riskgrupp) på en krånglig jakt genom hela landet för att försöka få tag på personlig skyddsutrustning från avlägsna platser där den ännu inte hade sålt slut. Vi fick officiella tackbrev från Stockholms regions sambandscentral på Karolinska sjukhuset, det rapporterades om oss i nationella nyheter vid flera tillfällen och en av initiativets filialer besöktes av inrikesministern. För många var vi den enda källan till personlig skyddsutrustning, och detta kunde ibland vara flera veckor i sträck eller mer.

Hur kommer ni att använda just dessa medel för att erbjuda mer hjälp i samhället? Har ni några nya projekt på gång?

Vi kommer att avsätta 60 % av prispengarna och uppmana alla volontärer från de olika initiativen i nätverket för personlig skyddsutrustning att sprida dem vidare via Plato, vår egen plattform för gräsrotsfinansiering. Vi håller på att utarbeta riktlinjer för att se till att de projekt som detta leder till ska bidra till en bättre framtid, inte minst i fråga om en ökad samhällelig motståndskraft under kriser. Vi kallar det ”The Response to the Response of the Crisis Response”, eller mer kortfattat RRCR. :)

Vilket råd vill ni ge andra organisationer när det gäller att uppnå resultat med liknande verksamheter och program?

Viktigast av allt: Gör det!

Vänta inte på att den ”perfekta lösningen” eller de ”perfekta villkoren” ska dyka upp, för det kommer aldrig att hända. Underskatta aldrig vad till och med en liten grupp engagerade medborgare kan åstadkomma så länge de samarbetar effektivt mot ett gemensamt och konkret mål. Se till att upprätthålla en ödmjuk och öppen attityd och alltid både tillämpa och dela bästa praxis och kunskaper så snart de upptäcks. Undvik uppdragsglidning och var uppmärksam på att alla de inblandade mår bra. Visdomsordet att tänka globalt och agera lokalt har aldrig varit mer sant. Sist men inte minst: Ha kul!